Blue moon

Klockan är över två. Jag är trött som en gris. Det har jag varit flera dagar men kan likförbannat inte sova. Anledningen stavas fullmåne. Jag tror inte på horoskop, spådamer, medium, tarot eller sånt där annat tjafs och hokus pokus. Men jag tror på fullmånens effekter. Varenda gång den lyser klart och hel så ligger jag sömnlös. Och fler med mig.

Hur ska man egentligen sammanfatta den sista tiden? Svårt. För det har varit så mycket. Och så roligt. Det är en sån där grej man är med om en gång i livet. Det var så roligt. Men också jobbigt. Jag snittade fyra timmars sömn per natt och hade fullt sjå att vara pigg som en lärka med mina lilla solstråle om dagarna. Men det var det värt.

När det hela var över, när champagnen i taket var torkad så var jag så trött så att jag var apatisk. Fick sova själv, utan man och barn. Det hjälpte dock föga. För mina sinande krafter pallade inte med vinterkräkis from hell. Fy fan, säger jag. 39 graders feber och fosterstälnning på kakelgolvet (tack Gode Gud för golvvärmen) är inget jag önskar ens min värsta fiende. Kräktes och sov om vartannat i två dygn. Sen kom jag tillbaka till mig själv.

Då helt plötsligt var det jul. Åh, vad jag hade önskat en vecka till innan julafton. Men nu är den här, den bistra julverkligheten. Jag vill för mycket för mitt eget bästa. Perfekt, så ska det vara. Huset ska vara skinande rent, jag utvilad och helst i ny outfit. Addera att jag till en början planerade att göra julbordet from skratch. Det vill säga med egengjord leverpastej och hela köret. Har insett att jag orkar inte. Nöjer mig med några hemmagjorda sillsorter, hembakat vörtbröd och dito julgodis. Resten har jag delegerat till mor och svärmor. Har förmånen att kunna fira med båda våra familjer. Ska bli mys det. Men det står några men framför mig och det där julmyset. Klappar att fixa, mat att handla, hus att städa. Ska bli ofantligt skönt att pusta ut torsdag kväll och ta en redig kopp glögg.

Så var det julkorten. Jag tror att jag får skippa det i år. Tiden räckte inte till. Här är förra årets, helt sjukt att mina lilla älskling var så liten.



Minusgraderna har krypit ner till 30-sträcket men det lär ni får läsa om på varenda statusrad på Fejjan i morgon. Så jag konstaterar att det är kallt, slänger in lite mer ved i kaminen, dricker upp min kopp te och gör ett nytt försök. Snälla, rara fullmåne; jag vill bara få sova.

Det enda positiva med rådande insomnia är att världen blir lite klarare. Jag blir lite visare och en massa saker kommer till mig. Kommer till min framtid som jag ju bara skapar själv. Tror det är dags att damma av business-kvinnan i mig. Hon finns där.

En till resa

Livet är härligt. Det bjuder ibland på resor och just nu är jag mitt i en.

I helgen var jag på en annan - till Göteborg. Jag har lyxen att ha världens bästa svägerska. Therese är en dröm. Hon är klok, fin, härlig, rolig och en massa andra saker med superlativ framför. Även hennes andra hälft, Sven, är en person som vi tycker mycket om. Så när vi åker ner till Götelaborg blir det givetvis en höjdarhelg. Tog ett klokt, men ack så jobbigt, beslut att åka hem sent lördag. Tellan skulle nämligen inte uppskatta bilåkning en hel dag när man istället kan leka. Så, när det var sovdax för fröken, efter en härlig lördag på stan med julmarknad i Haga, en del kap och slutligen middag på Sjöbaren, så packade vi Audin och drog mot Mora. Vid tre nånting landade vi i Långlet, trötta som få.

Söndag och förberedelser inför en galen vecka. Den jag är mitt i just nu. Sena kvällar, därav att jag sitter här nu. Varvar ner framför datorn, kan man säga. I morgon fortsätter äventyret, mitt andra galna den här senhösten som tillslut blev urkall vinter. Och det är det här äventyret jag faktiskt velat vara i många gånger.

Nu ska jag försöka sova. Det är svårt.

Det finaste jag har

Funderar på vad som har hänt sen sist. Kommer fram till följande...

... jag hade en helt fantastiskt helg som inleddes med tjejkväll hos grannen Jenny med mycket snack, lite Singstar och ännu mer snack. Gillar såna påladdningar.

... gjorde Tomteland i söndags. Julfestival och Tomtebröllop och jag hade möjlgheten att förena nytta med nöje. Fick ett frilansuppdrag att bevaka det hela åt ett magasin och fick dessutom njuta av det hela med min familj. Bra kombo.

... har sprungit en jävla massa kilometer på löpbandet och mår så bra av det; att svettas och samtidigt rensa tankarna till bra musik. Bra kombo, igen bra kombo.

... har njutit en massor av min vackra dotters snack. Jädrar anamma vad den fröken snackar. Härmar i princip allt vi säger. Gullungen.

... fick spontanbesök av bästa lillebror Ludde i går. Han jobbar ju numer som kameraproffs på Canon och åker runt och utbildar butikspersonal på stora kedjor inom det märket. I går gjorde han Gävle och i dag Mora och då passade han på att hänga med oss och sin brorsdotter ett tag. Trots att Tellan inte träffar morbror så ofta så grät hon när han åkte i morse. Och hon gråter aldrig...

... har njutit av sista onsdagssången. För att citera en annan mamma på Fejjan så har jag/vi haft så kul och lärt känna en massa trevliga mammor/pappor och barn. Nästan lite sorgligt i dag när det var sista gången för terminen. Men vi fortsätter nästa, även om Stella då går med sin fina pappa.

... har spikat det mesta inför nästa vecka. Det kommer bli galet roligt, var så säkra.

... har kommit på att det är för lite vardagslyx. Livsnjutare som jag är gillar jag initiativ som det ikväll; härlig middag hos Matilda och Tobbe. Hade dessutom barnvakt så vi fick njuta av lite glögg och lite vin innan vi landade i hemmet i lagom tid.

.. har konstaterat, återigen, att jag har världens finaste familj. Stefan, Stella, Isis och Ramses är den största lyckan. Här kommer en bildkavalkad på de förstnämnda.






I morgon laddar vi om för nya tag. Det innebär först en lång transportsträcka, faktiskt den längsta någonsin för lilla fröken Jemthans, om man räknar biltransportmässigt sett. Vi ska åka till Göteborg och hälsa på faster/gudmor Therese och Sven. Äntligen kommer vi iväg! Har glömt att offentliggöra att Stella ska få sin första kusin. Lycka är att Therese och Sven ska få en liten bebis i slutet av mars. Nästan så att man blir sugen igen.. men det får vänta ett par år.

Nu ska jag ta tag i alla måsten det innebär att åka iväg en helg. Det är inte så bara numer.

Livet är bra härligt

Klämkäck rubrik va? Men just nu stämmer det. Livet har ju sina ups and downs, så även mitt ska gudarna veta. Jag är en känslomänniska big time. Jag skrattar, pratar, mår bra och njuter av livet men så är det ju inte alltid. Jag har ett jävla humör ibland; skriker, gråter och mår dåligt. Som många andra. Allt är ju inte lika ljuvt som det är i mångas bloggar, även i min. Livet är en prövning och alla dagar är inte lika roliga. Men när det är bra, då ska man fan njuta.

I dag fick jag ett enormt känslopåslag åt det positiva hållet. Jag vet egentligen inte varför. Men jag känner en massa lycka. Jag älskar mitt liv dagar som denna; min dotter, min man, mitt hus och där jag bor, mina katter, mina vänner - allt. Det är en härlig känsla.

Ändå har det inte hänt nåt särskilt. Jag hade en redig mysförmiddag med Tellan. Och vilken unge hon är. Snackar mer än de flesta och inte så konstigt det kanske, med tanke på hur mycket vi pratar med henne. Man ska prata med barn, inte om dem över deras huvuden. Hon babblar; mamma, pappa, missen, vovven, pippin, mommo, kaka, muu, mjao, vov, bää, fot, mage, titta, där, brum och så vidare. Och så är hon så där härligt busig och full av liv. Vilket mirakel det är att ha ett eget barn, ens eget kött och blod som man känner sån gränslös kärlek för. Det kan aldrig skrivas för många gånger.

Efter myset hann jag jobba lite medan hjärtat rejält påbylsad sov ute i vagnen. Sen kom mamma/mormor och lagade lunch till mig, perfekt. Jag körde till Noret och valde äntligen en ny matta till vardagsrummet. Från Mio fick jag med mig en stor, vit, mysig och go matta. Sen klarade jag av fredagshandlingen redan på en torsdag, åkte hem, fick slumra en halvtimme, fick besök av härliga grannarna Maria och Per, lagade mat och avslutade kvällen hos ett annat grannpar, Jenny och Jerker. Jag och Jenny babblade, i vanlig ordning, lagade lite paj och tog oss en kopp glögg. I morgon är det tjejkväll där med massa härliga brudar. Jag längtar!

Som om det inte vore nog så ser jag fram emot ytterligare ett äventyr som snart påbörjas. Lite som en dröm blir sann. Ska bli så skoj. Men mer om det sen.

Nu är det bedtime, men eftersom jag mår så bra så ska jag nog njuta av denna torsdag ett tag till.

Hej Coreball

Onsdagar är nästan min favvisdag numer, de blir alltid bra liksom. Mycket tack vare sången som jag verkligen tycker är roligt, och Stella också så klart. När knoddarna körde "Bjällerklang" med bjällror i händerna i dag var det så att man fick glädjetårar i ögonen. Nästa gången är det sista gången, mycket sorgligt men jag tror nog att Stella ska fortsätta gå med sin pappa efter jul.

När gullungarna sjungit, ätit, lekt, busat och lite annat så somnar de som stockar i sina vagnar. Då brukar vi ett gäng mammor gå och äta lunch medan vagnarna står på rad utanför. I dag var det bara jag och Jessica men lika trevligt för det. Blev en runda på stan också och så fortsätter evighetssåpan med min iPhone. Vill kalla Telia alla fula ord jag kan men det ser så illa ut. De har i alla fall slarvat bort min portering så det var ju inte så jävla konstigt att de inte gått igenom. Snart så, snart får jag leka.

När Stefan kom hem åkte jag till gymmet. Provade Coreball-pass en timme, bålträning vilket ju verkligen är det vi barnaföderskor behöver. Kul, lagom jobbigt och enkla övningar. Det blir fler gånger. Körde även sammanlagt en halvtimme på älskade löpbandet. Allt eller inget, ni vet och nu känner jag att jag vill träna varje dag, så skönt att komma igång.

För första gången på länge hade jag och Stefan gemensamt soffhäng nu på kvällen. Det behöver man. Nu ska jag krypa ner och se fram emot torsdag.

Äntligen en teori som stämmer ;)

Aftis kommer med den här sensationella nyheten i dag: Snygga kvinnor får döttrar. Äntligen en teori som stämmer, säger jag ;)

Skämt å sido så har jag reflekterat ett tag över att det är galet vad med flickebarn det föds. Alla får flickor, typ. Alla mina närmsta vänner som har barn har flickor. Och jag tycker att det i bekantskapskretsen föds uteslutande flickor. Hur blir det med statistiken? I sånggruppen med kids i Stellas ålder som vi snart ska på går det många flickor på en pojke. Tror det är åtta tjejer och två, tre killar.

Struntsamma det är underbart med flickor. Och pojkar. Själv ville jag helst av allt ha en flicka först så jag är såå nöjd.

Gillar amaryllis

Känner mig mör. Ska börja med att ge lite cred till er ensamstående därute. Har haft en väldigt intensiv dag med Solstrålen. Mycket skratt, bus och lek. Lite bad, lite matbråk, lite trots men så klart en massa kärlek. Stefan har varit borta sen sju (då vi sov, vi kliver vanligtvis upp vid halv nio) och han kommer hem sent, sent. Så, en heldag jag och Stella utan aktiviteter annat än de inom hemmets fyra väggar. Jag är helt slut. När jag lagt hjärtat var det som att musten gick ur mig och jag ägnar en tanke åt alla ensamstående som kanske dessutom har fler barn än ett som dessutom kanske inte är lika lätta att ha å göra med som Stella. Cred till er.

Hade ett litet Stellabreak på en timme när mamma kom hit. Då svirade jag om till träningskläder och åkte och sprang i fyrtio minuter. Så. Jävla. Skönt. Jag älskar detta löpband.

Har tänkt på en grej, vad ett liten dotter, en familj, ett eget fantastiskt hus och en man med släkt kan göra med en. Tidigare hatade jag nämligen julen och tyckte att det var ett duktigt överreklamerat jippo. Därför åkte vi oftast utomlands över jul och jag tyckte att det var så skönt. Nu ligger det ju något i uttrycket att "när fan blir gammal blir han religös". Nu är jag inte religiös, trots 60 poäng i religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala Universitet, och jag är ingen fan heller men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. Jag gillar julen helt enkelt och har blivit sådär töntig som jag föraktade andra för tidigare. Jag...

... bakade lussebullar redan i mitten av november.

... satte upp stakar och stjärnor och annat jultjafs redan innan första advent (känn på den).

... har redan börjat planera julmaten.

.. har redan börjat planera julklappar.

... kommer på mig själv att längta till julafton av den enda anledning att det är just julafton (grötfrukost, Kalle, för mycket käk, paket och tomte).

Mest av alla julprylar stakar och stjärnor och Gud vet vad som drar upp elräkningen ännu mer här hemma så älskar jag just nu något som simpelt som mina två jätteamaryllis. De inhandlades på Hötorget i söndags innan hemfärd och är bara så vackra. Det enda jag skulle vilja ha med mig från Stockholm hem är Hötorget och Hötorgshallen. Resten får vara kvar, Tänk att ha det mat- och blomsterutbudet varje dag?

Nu ska jag sätta mig i soffan med en kopp te (inte med julsmak) och kolla på den här amaryllisen.

En Lanvin i Långlet

Jo då, herr och fru Jemthans hade det så klart riktigt bra i Stockholm. Det var dock ett jäkla busväder och söderöver blir de ju alltid lika lamslagna. Varje. Gång. Har man inte lärt sig att snön kommer varje år?

Nåja, efter en snörökig transport ner checkade vi in på hotell Rica på Hötorget. Jag ville ju hinna så mycket som möjligt och föreslog att vi skulle skippa lunchen men maken hade som tur var förståndet i behåll. Blev grekiskt och ett glas vin. Sen var det dags att göra stan och det är ju både och. Kul för att det finns så mycket kul att kolla på. Mindre kul för att det är ett sånt kaos. Jag skulle aldrig vilja bo där igen, allra minst nu. Och när jag såg alla barnvagnar så tänkte jag hur lyckligt lottad Stella är som slipper växa upp där.

Hade i vanlig ordning klänningspanik men Stockholm är ju the place to be om man har det. Efter en del span sprang jag in på H&M Hamngatan och där hängde den här vackra för sig själv. Trodde att Lanvin-kollektionen var helt slut men det fanns en och annan gobit kvar. Vi hamnade så klart i en diskussion om man ska köpa en klänning för 1500 på H&M men jag vann den. Så Lanvin fick följa med hem till Långlet. (Det är rosadrömmen längst till höger).

LANVIN FOR H&M. SE HELA KOLLEKTIONEN PÅHM.COM

Efter shopping mötte jag upp Jessica som jag lärde känna när jag var på äventyr för en tid sedan. Vi tog ett glas vin och skrattade en massa. Hann med lite kändisspotting också och det är ju alltid kul för en lantlolla som jag.

Själva huvudattraktionen på resan var Stefans kusin Mattias 30-årsfest på kvällen, även den i en lokal på Hötorget så vi hade krypavstånd hem. Det var en trevlig fest som slutade sent. Var dock hyfsat pigg på söndagen och hann med en vända till på stan innan vi åkte hemöver i nytt snökaos. Hemma väntade världens goaste Solstråle som vi så klart saknat en massa. Och så ligger det ju något i "Borta bra men hemma bäst". För jäklans vad skönt det var att komma hem till underbara Långlet igen.

Bra dagar

Vilka dagar det varit torsdag och fredag. I går följde jag med ett gäng härliga tjejer till Falun och Åhléns. Middag och massa trevligt surr följt av shopping när varuhuset var stängt. Vi minglade runt med vinglas i händerna och shoppade till bra priser - känn på den kombon. Kom hem med massor av energi och lite träningsvärk i skrattmuskulaturen.

I dag så var det sista gången på babysimmet för den här terminen. Det var väldigt få bebisar på plats men vi som var där hade riktigt kul. Framförallt fick bebisarna testa vattenrutchbanan och det var lycka för Stella. Intruktören släppte henne i sista kurvan och jag tog emot lillfröken som åkte på mage och dök i vattnet som aldrig förr. Det är så roligt när man märker att ens barn har roligt. Det är lycka.

Väl hemma igen somnade jag och Stella tätt, tätt i ett par timmar och det måste tillskrivas det mysigaste på länge. Pappan kom hem och vi fixade och donade innan vi avnjöt en härlig middag som ni kan läsa om här.

Tellan älskar att dricka ur glas. Här har hon fått tag i pappas tomma, givetvis, ölglas. Hon är på riktigt väldens sötaste unge.






Skulle egentligen sett Idol men boxen la av. Ganska skönt faktiskt för då fick jag lite annat gjort, till exempel måla naglarna, hehe. I morgon tidigt avgår en nyputsad svart fara med enbart mig och Stefan i. Vi ska åka till Stockholm, shoppa, bo på hotell, hänga med Stefans kusiner med respektive och avluta kvällen på lokal där Stefans kusin Mattias har 30-årsfest. Det ska bli så vansinnigt roligt.

Ha en trevlig helg, för det ska jag ha.

Hej löpband

I dag började vi dagen med Bebissång och det är alltid lika kul. Stella är lite ur form, tror att det är nån hörntand på g plus lite trots. Jäklar vad hon testar mor sin. Som tur är så tycker jag själv att jag är både konsekvent och tålig. Det behövs dagar som denna. Sången gick bra men sen när hon skulle äta lunch så var det nej, igen. Fröken vägrar äta mat numer men vällningen går bra. Så... hon äter väl när hon blir hungrig.

Kände ett akut behov av att komma i väg nån timme själv i dag. Så sagt och gjort. Signade in mig på nya gymmet som är superfräscht och trevligt. Avslappnat, liksom. Kändes som en dröm när jag såg alla splitternya avancerade löpband. Älskar att springa i intervaller, vilket ju dessutom är bästa fettförbränningen, och det är ju så mycket lättare att göra det på ett löpband. Det gick lättare än vad jag kunnat ana för 20 minuter blev 45 minuter och jag mådde bara så bra efteråt. Längtar redan till nästa pass. Jag gillar sån träning där man kan kötta på, som typ löpning och spinning. Sånt trams som aerobics och zumba och annat tjafs med koreografi klarar jag mig utan. Jag vill vara i min egen värld och svettas. Nästa vecka ska jag även dra igång styrketräningen. Det kommer att vara dötråkigt i ett par veckor men kul sen när det ger resultat. Sååå taggad att komma igång på riktigt med träningen.

Annars så ser jag fram emot en liten trip till Falun i morgon. Har blivit inbjuden av LC Mora att följa med på en liten vip-shopping. Sånt tackar den här frun inte nej till.

Nu är frågan om jag ska julpynta lite eller lägga mig? Tror det får bli det senare alternativet.

När det inte blir som jag vill

Det är allmänt känt av dem i min närhet att jag är lite av en perfektionist på många plan. Faktiskt så till den milda grad att jag typ behöver gå i terapi för det. Jag gillar liksom inte det här halvdana, utan det ska bara bra allt liksom. Har därför ruggigt svårt för motgångar och även när det inte blir som jag vill. Det är något jag jobbar på!

hur som helst så var det mycket som inte blev som jag ville i dag. Eftersom det handlar om mindre världsliga saker så känns det inte så mycket inuti, tack gode gud.

Men...

... jag fick inte min iPhone 4 för seg-Telia hade inte fått tummen ur och gjort om min abonnemang. Hoppashoppashoppas det blir klart denna vecka för jag står snart inte uuuuuuut.

... jag kunde inte köpa det där nya gymkortet och inte heller besöka gymmet. Det fanns helt enkelt inte tid. Stefan är borta hela dagen och kvällen och barnvakt fick prioriteras till viktigare saker. Men i morgon, då hoppas jag det blir av!

.. jag hann inte träffa alla jag ville träffa. Men jag hann träffa andra jag gillar.

Så var det.

Nu är jag lite sugen på att rota i kartonger. Det är en härlig känsla när man hittar saker man glömt. Jag är på jakt efter några tröjor jag saknar. Någonstans i källaren måste de vara. Så det ska rotas och fyndas bland alla våra prylar och pinaler. I sommar blir det loppis på Bygatan, var så säkra!

Sunkigt

Veckorna rusar jag jag fattar inte ens vad vi gör. Nyss var det fredag och nu är det måndagskväll. Den där fredagen blev ett sjöslag i sällskapsspel. Spontanbjöd in grannparen på lite glögg. Åtskilliga timmar senare hade vi avverkat flera sällskapsspel i flera olika lag. Det var så trevligt, uppenbarligen, eftersom vi inte hade vett att gå och lägga oss förrän vid tre, fyra så där. Var verkligen jättepigg när fröken ville upp vid halv nio. Men det finns ju inga alternativt, liksom. Man går upp.

Lördagen blev således riktigt slapp. Kaminmys typ. Fick dock hoppa ur pyjamasen för något mer passande för på kvällen vankades det traditionsenlig ljusstöpning med Stefans släkt. Det är ett trevligt gäng det där i blandade åldrar och ljus blev det även i år.

I söndags var vi Jemthans on tour. Först gick svarta faran till Näset, Älvdalen, där vi äntligen fick träffa Malin och Linus lilla Agnes. Som vi har längtat. Vi åt alldeles för mycket fikabröd och det var väldigt kul att så våra fina vänner, första gången som föräldrar.

Genom skogen via Evertsberg sladdade vi vidare till det lilla huset i skogen vid sjön. Casa Westman i Venjan. Pappa bjöd på middag eftersom mamma varit på en av alla otaliga pysselkurser. Det var trevligt i vanlig ordning och vi kunde summera en förstklassig söndag när vi rullade upp på infarten med "Här kommer Pippi Långstrump" på hög volym. Lill-Tellan var rätt less på bilåkning vid det laget men lite Pippi kan få henne att stå ut ett tag till.

Så var det måndag då. Jag kände mig sunkig och sur i morse. Det gick dock att råda bot på genom en redig storstädning och lite annat pyssel. Efter en god middag gjorde jag något jag inte gjort på mycket länge: styrde kosan mot badhuset. Vi råkar ha Sveriges sunkigaste badhus här i Mora. Det är gammalt, slitet. Det är mögligt, det är rostigt på toaletterna. Man måste ha hänglås för att kunna låsa in sina pinaler (hur många springer runt med det liksom?). Dessutom är bastun avstängd liksom hälften av duscharna. Eftersom det var kärringvattengympa i dag så fick jag trängas i duschen. Jag vill inte trängas i duchen. Inte heller vill jag bli nerplaskad av andra simmare och jag vill inte behöva veja för ohängda ungar med simfötter och cyklop i motionsslingan. Trots allt detta så var det förbannat skönt att simma en timme (eller det var det inte, för finns det något tråkigare än att simma egentligen? En timme känns som en halv dag) men det är ju skönt efteråt. Lite sol och bubbel på det och jag kände mig som en ny människa.

Att det ska vara så svårt. Att jag aldrig lär mig. Jag mår bäst av att få ta ut mig lite fysiskt, helst varje dag faktiskt. I morgon säger jag hej till nytt gymkort på nytt gym. Har kraftigt löpband-längt. Ska till och med bli kul att lyfta skrot, i alla fall när man kommit in i det.

Nåt annat jag längtar efter är min nya leksak. Jag vet egentligen inte varför jag gått och dragit på det. För det är ju glasklart att jag ska ha en iPhone 4. I morgon ska jag hämta den och samlingen är nästan komplett: MacBook, iPod och iPhone. Bara den där iPaden som saknas då. Jag som är en sån Macnörd kommer ju gå bananas. Tur att Stefan ska vara borta i morgon kväll så att jag får leka ifred.

Gonatt.

Tellan åker spark (och lite annat)

Just nu tycker jag att det är roligast att blogga om mat, så för mer frekvent uppdatering får ni kika in här.

Annars är det härliga dagar. Det är sista rycket på mammaledigheten nu för till jul och nästa års första månader ska Stefan vara hemma. Jag passar därför på att njuta till fullo. I går var det vykortsväder och jag slogs av att nu, nu är vintern här på riktigt. Jag gillar vintern, i alla fall nu. Fråga mig igen i mars och ni får säkert inte samma svar.

Vi har ju en gammal sparklåda och Tellan älskar att åka i den. Söt som få! Roligast var när hon efter ett tag somnade med huvudet mot det lilla fönstret.






Lillfröken går från klarhet till klarhet. Det är så roligt nu när hon börjar snacka. Och glad är som som aldrig förr. Vilken skatt hon är.

Tack vare sången vi går på har vi träffat världens skönaste gäng. Det är ett sånt mammagäng jag velat ha hela tiden. Sköna, trevliga mammor som kan prata både barn och annat. Och så sköna ungar så klart, Stella har fått många nya polare. I lördags träffades vi mammor utan kids på Strand och hade så jäklans trevligt. I dag åt vi lunch på samma ställe efter sången och i morgon kommer hela högen hit på fika, lek och mys. Jag gillar´t!

Nu ska jag få en stund med min man i soffan. Fram med skämskudden för jag har spelat in Bonde söker fru. Vilken planet är vissa medverkande från?

Stella och Tyra

En vecka har passerat. Den har varit bra på alla sätt och vis. Snön har kommit och nu, när hela familjen ätit lördagsfrukost ska Stella på pulkapremiär.

I går körde jag Uppsala tur och retur i skitväder. Det är sånt man gör för dem man älskar. Det blev en bra resa, med positiva besked av läkare och dessutom lite shopping. Stella fick en döcool Chep Monday-tröja av sin mormor med en döskalle på från Weekday. Sen blev det Ikea och ljusshopping en masse.

Stella har en bästis. Hon heter Tyra och dessa två tjejer gillar varandra skarpt. Det är så roligt för de är så lika. Det vill säga coola, snälla, nöjda och glada. Förra veckan var vi på shopping i Sågmyra och Borlänge. De här små donnorna var tokglada hela dan och underhöll varandra medan vi mammor, jag och Jessica, provade kläder i lugn och ro. Det var till och med så att det kom fram folk och fascinerades över hur snälla de är. Dessutom hade de show, Stella och Tyra show, på Wayne´s. Vi skrattade så vi storknade. Förutom att Stella och Tyra har dökul ihop så har även jag och Jessica det. Vi har fått oss ett par härliga vänner helt enkelt.

Spelar gitarr tillsammans.



Tyra äter kex.



Stella kör runt sin bästis i gåvagnen.




Tack för alla kommentarer. Jag ger er några dagar till, sen åker låset på.

Ha en trevlig lördag.

Välkommen till min matblogg

Nu har jag fått tummen ur. Det blev en matblogg. Det är mitt lilla hobbyprojekt. Välkomna in här.

Sofias goda. Så heter den alltså.

Matbloggen kommer att vara öppen för alla. Den här kommer jag att låsa, så vill ni fortsätta läsa får ni skriva namn och mail så fixar jag inbjudan.

Inte ett dugg avis

Mamma och pappa är på Arlanda. I morgon flyger de till New York, där de stannar några dagar för att sedan flyga till Orlando och hänga i Florida med pappas gamla polare. När jag sitter i ett höstruskigt Långlet så är jag inte avis alls. Inte ett dugg. Lovar.

Drömmer mig tillbaka till NY. Vilken jävla resa det var. Vi hade det så bra, jag och Stefan. Och jäklar vad jag shoppade. Jag gick bananas. Kommer ihåg att nio par skor fick följa med hem.

Här hälsar jag på snygga Henrik i Madison Square Garden (där jag fick gå en guidad halvdagstur i tom arena som straff för all shopping).



Drömma ska man. Så nu ska jag drömma om nästa resa vi ska göra, jag och lilla familjen. Asien i februari känns ju rätt lockande, måste jag medge.

Annars så har det varit en bra tisdag. Jag mötte upp Jessica, Tyra, Jennie och Theo på stan för en låååång trevlig lunch på Strand. Hatten av för deras lunch. Bara det att det serveras friterade scampi till laxen, det är såna där småsaker som gör en tisdag jävligt bra. Sen drog vi en repa på stan, jag satte upp mig på kölista för en iPhone och gjorde några andra ärenden. Sen hem och härhemma har vi haft en riktigt städkväll. Kul värre. Men man mår bra när det är rent.

Funderar

Jag funderar fortfarande på vad jag ska hitta på med bloggen men jag har skrivsug nu, sörrni.

Äventyret är över. Det var fantastiskt roligt och jag ska berätta om det så fort jag får.

Det bästa med att vara borta är när man får komma hem. För, ärligt talat, så ska man inte vara borta från sin familj och lilla dotter flera dagar i rad. Det är inte hälsosamt alls. Men, nu har jag lärt mig det och det gick ingen nöd på någon förutom just mig.

Jag har också haft tid att tänka och reflektera. Det gläder mig att jag kommer fram till att fan vad lyckligt lottad jag är, som har allt jag har: en underbar familj, och dito vänner och liv. Ibland behöver man få sakna det.

I dag har jag njutit till fullo av mitt liv. Vi har lallat runt, jag Stefan och Stella. Fika här, fika där. Käk på stan, shopping på Åhléns, nya Beckfilmen, goda ostar ja, typ så. Älskar såna söndagar. Den ska nu avslutas som de senaste söndagarna; med Starke man på SVT Play. Har ni inte sett det - gör det. Jag fnissar konstant. Har bäddat ner hela familjen i sängen i rena sängkläder. Vilket mysgäng vi är, I love it.

I morgon börjar en ny vecka full av möjligheter. Jag känner att det är dags att börja ta tag i saker och ting. Framtiden är min, liksom.

Kalas och stundande äventyr

Datagenerationen. Det är lördag kväll, på väg mot söndag. Tre personer, jag, Stefan och Ludde hänger med varsin burk och har den stora burken, teven, på i bakgrunden. Jag gillar ändå sånna här kvällar. Vi samtalar lite, har det bra på eget håll liksom.

Det har varit en sjukt bra lördag. Ettårskalas stod på schemat och vilket kalas. Varje gång jag samlar våra vänner, med eller utan kids, så slås jag av vilken fantastisk vänskapskrets vi har. Jag bara njuter. Tack alla ni som gjorde den här dagen så bra.

Ettåringen med paketpåse.



Stella och Karin.



Stella och Ella.



Tårta. Rosa.



Bullar, rosa bullar.



Vår lilla skatt fick så mycket fint att det inte är klokt. Tack för finfina presenter!

Det var inte bara Stella som hade kul, utan även jag och Stefan. Karin och jag fick en stund på vår underbara balkong. Så fin hon är!



Jag var uppenbarligen inte en duktig fotograf i dag eftersom jag bara har bilder på en bråkdel av alla härliga människor, stora som små, som var här i dag. Desto bättre fotograf är ju min älskade lillebror som är här i helgen. Kolla denna, till exempel. Ängen utanför huset. Magisk vacker.



På kvällen hade vi mysmiddag med mamma och pappa. Temat var älg, kan man säga. Här rökt älghjärta på fäbodknäcke av surdeg och wasabikräm. Så. Jävla. Gott.



Själv känner jag mig som Carola, ungefär. I alla fall när hon sjöng "Mitt i ett äventyr". Jag är alltid mitt i ett äventyr men i morgon extra mycket. Jag ska delta i ett riktigt äventyr och kommer därför att lysa med min frånvaro ett tag. Sen funderar jag på att låsa bloggen, mest för att jag är så less på att så många läser och sprider skit men inte vågar göra sig till känna. Alternativt hittar jag på nåt nytt där jag får utlopp för mina privata tankar, högt och lågt.

Så länge, ta hand om er.

Fredag!

Det absolut bästa jag vet är att vakna av att små fingrar petar mig i ansiktet, och när jag slår upp mina ögon möts jag av hennes blåa, pigga och sen en kram och bubblande skratt. Min skatt alltså. Här badar skatten i dikhon på sin födelsedag.




Svisch, så var det fredag igen. Känns riktigt bra. Vädret är fantastiskt, vi väntar på att åka på babysim, följt av fredagsshopping, sen häng med Tin och Svea och sen är det väl kväll. Pappan ska bort men vi väntar in min älskade lillebror som kommer med tåget. Tills dess ska jag ägna mig åt kombinationen Idol-tittning och bakning. I morgon är det nämligen ettårskalas för Stellis.

Så här firade hon sin ettårsdag. Öppnar paket med farmor.



I väntan på tårtan.



Tårtlycka.



I går hade jag en helt underbar dag. Vi mötte upp Jessica och Tyra för en promenad längs Saxviken i solen. Sen blev det lite shopping följt av fika. Alltid lika trevligt att hänga med dessa tjejer. Väl hemma igen lämnade jag mina älsklingar själva. Jag var nämligen inbjuden till ett litet event med Ladies Circle i Mora. Det blev mingel, bowling, middag och några korta föredrag. Så härliga tjejer/kvinnor det var där alltså. Hade en fantastiskt rolig kväll och kom hem fulladdad med energi.

Trevlig helg, nu ska jag mysa med min dotter.

Ettårsfirande och superonsdag

I går var det ingen vanlig dag utan vårt lilla hjärtas födelsedag. Jag kände mig alldeles lycklig hela dagen. Födelsedagsbarnet själv tog det dock med ro, i alla fall till hon fick första presenten, en Pippi-väska av mormor som hon lekte med hela dagen.. eller i alla fall till nästa paket öppnades. I det låg en rosa prinsessborg som hon fick av farmor och farfar och som hon älskar att krypa in i. Sötungen! Största lyckan kan dock ha varit att äta sin mammas hemmagjorda gräddtårta själv med händerna. Det var ren och skär lycka det. Och så klart var det tårta all over the place. Hade tänkt ladda upp bilder med den funktionen ligger nere på blogger just nu så det får bli senare.

I helgen blir det mer firande då både faster, morbror och Stellas kompisar kommer på kalas.

I dag vaknade vi till en krispig onsdag med sol. Vi sov till nio så det blev nästan lite brått att hinna till sången. Väl där var det skoj som vanligt och efteråt hängde vi med två andra mammor och deras små söner på lunch. Kul att Stella får lite killkompisar också, för det är verkligen bara tjejer överallt. Kul, i och för sig, men kul med variation. Efter en mycket trevlig lunch och lite häng på stan åkte vi hem till pappan som slutat lite tidigare. Hela lilla familjen tog en härlig powerwalk i eftermiddagssolen och Stella fick spana på både får och hästar. Hon älskar verkligen djur, till hennes mammas stora glädje. Roligaste är att hon kan låta precis som Isis, som nog är hennes favorit i hela världen. Till middag lyckades jag med konststycket att få till en thaigryta som till och med var godare en från ett riktigt thaihak. Hur ofta händer det liksom? Med den i magen åkte jag på dagismöte. Nästa höst drar Selja Långlets kooperativa dagis i gång om allt går enligt planerna. Lycka att kunna vara med och påverka!

Nu ska jag knoppa och invänta en härlig torsdag som bjuder på häng med Stellas kompis Tyra och hennes mamma. På kvällen ska jag i väg på ett litet event och det ska bli himla kul.

Gonatt!

Helg med älg

En härlig helg har passerat. Den har varit lugn men mysig. Det började egentligen redan i fredags med babysim i trevligt sällskap. Idolmys med maken på kvällen. Älskar verkligen fredagskvällar med tända ljus och helgkänsla.

I lördags drog vi ner på stan för fika med Matilda och Tobbe. Strax innan fick vi ett mycket uppskattat samtal. Har länge varit på jakt efter älgkött och tjatat på de jägare jag känner... i lördags gav det resultat. Fick åka och hämta 28 kilo. Var alldeles salig. Nu är frysen full och jag älskar´t!

För att fira vår älg slog vi till med matlagningskväll med Matilda och Tobbe och givetvis serverades det finaste på hela djuren, filén.



Potatiskaka med västerbottenost och en rödvinsreduktiuon med smak av blåbär samt smörstekta morotsremsor serverades till. Himmelskt! Till förrätt gjorde jag en västerbottenostsufflé med löjrom, också väldigt gott.



Vi lagade mat, tjattrade och drack vin i många, många timmar så någon efterrätt blev det inte. Inte på kvällen i alla fall. Våra fina vänner sov här och till frukost i går serverades nybakade scones och Matildas dessert, chokladpaj. Det kallar jag söndagsfrulle av klass!

Gårdagen ägnades åt plock. Inplockning av utemöbler, plockning av Stellasaker, plockning av tvätt och så vidare. Det är mycket plock härhemma ska gudarna veta. Känns som om jag ägnar en stor procentuell del av mina dagar till plock. Well, så är livet som småbarnsmamma.

I dag är det är rysligt höstrusk ute. Regnar kors och tvärs. Har passat på att jobba lite och fått tummen ur på vissa saker som jag ibland bara skjuter upp.

De senaste dagarna har den här fröken varit ovanligt rolig och showat och snackat. I går blev jag helt överväldigad av kärlek, så att jag blev gråtmild och bara kände mig som världens lyckligaste för att jag har henne. Och Stefan, så klart.



Känns speciellt i dag. För ett år sedan gick jag nämligen mitt livs tuffaste kamp på förlossningen i Falun. Kommer ihåg så mycket och det känns helt overkligt att det var ett år sedan. I morgon bitti, 04.45, är det exakt ett år sedan Stella föddes. Min lilla pärla. Så här såg det ut i det rum där hon föddes och så här såg jag ut timmarna innan.



Tänk vilken underbar liten person det blivit av mitt lilla knytte. Just nu är gåvagnen det roligaste som finns. Hon vill dock helst klättra på den, sitta i den, åka i den eller möjligtvis gå med den men då med vagndelen framför sig.



Nu ska jag fortsätta göra lite nytta.

Sim, bad och plask

Äntligen är lillfröken back in shape. Har varit så tråkigt den här veckan. Man vill bara ututut. I går erbjöd sig farmor att vara barnvakt nån timme så att jag fick åka och äta lunch med Emelie i Orsa. Skönt att komma iväg lite.

Men i dag är vi tjejer på topp. Och det är tur det för i dag börjar en ny termin babysim. Jag älskar det och Stella älskar det. Jättekul är också att Jessica och Tyra är i vår grupp. Så om ett tag ska vi hämta upp dem och styra mot Älvdalen.

Så här såg det ut sist vi var på babysim, förra terminen.



Så är det fredag också, en underbar sådan. Ser fram emot att krypa upp i soffan, efter en god middag, och njuta av ett glas vin och min man.

En våg av energi

Efter några dagar av lågenergi så kom en stark våg av härlig energi sköljande över mig i dag. Då är jag som bäst. Jag skulle kunna göra hur mycket som helst. En terapeut har förklarat för mig att när jag högprestrerar så får jag bara göra det under en viss tid. Sen måste jag vila. Den mekanismen funkar dock inte. Men det är något jag måste lära mig, att tokprestera och sen vila. Därför ska jag inte ha ett heltidsjobb åt ett annat företag. Jag ska vara egen och högprestrera. Så kan jag köra på, tjäna massa pengar och sen vara ledig. Glasklart. Så borde jag leva.

När energivågen kom låg Stella och sov. Uno hade precis flyttat, för han har gjort det i dag. Han kommer till en fin familj med två tvillingpojkar som kommer att ge honom allt lek och bus han förtjänar. Han har en härlig personlighet den där katten. Hur mycket energi som helst men också hur mycket mys som helst. Pojkarna och Uno, som nu ska heta Bamse, fann varandra direkt i vår hall och han gick till och med själv in i buren och la sig där. Det kändes bra i mitt hjärta när de åkte, för han kommer få det så bra.

Nu när det bara är vi tre människor och våra två vuxna myskatter kvar i huset så var det dags för en redig storstädning. Energivågen gjorde att jag förvandlades till en duracell-kanin. Medan Stella sov middagslur hann jag dammsuga och torka alla golv, damma alla ytor, städa toaletter, hänga tvätt, stryka, hänga upp nytvättade stryka gardiner, bada orkideér och säkert en del till.

När jag ser den här bilden så inser jag något. Stella är ingen bebis längre. Hon är världens finaste lilla tjej.



I takt med att förkylningen släppte under dagen så fick lilla fröken även hon en energivåg. Och hon kom i sitt absoluta esse. Denna tjej alltså, hon är sanslös. Sanslös glad. Sanslös rolig. Sanslöst gosig. Sanslöst smart. Sanslöst busig. I dag sprang jag upp en snabbis på övervåningen där jag hörde ett rassel. Lilla fröken var väl medveten om att mamma inte var i närheten och passade därför på att tömma kattmatskålarna. Det flin som väntade när jag kom ner var inte att leka med.



När Stefan slutade jobba for jag på ett möte. Får ännu mer energi av att komma bort en sväng och jag fick en extra kick av en snabbstund med Tin på stan. Hemma igen åt vi gårdagens middag i dag igen. Ibland är det ruggigt skönt att laga mat för två dar så att det bara är att värma. Har blivit helt tokig i torskrygg. Ingen vanlig trist torskblock utan torskrygg, ska det vara. Tidigare var jag helt tokig i lax. Har ätit stekt lax, ungsbakad lax, pocherad lax, grillad lax, varmrökt lax, kallrök lax och gravad lax till det nästan sprutade lax ur öronen på mig. Nu har jag börjat variera mig mer och torskrygg är ju verkligen suveränt gott. I går och i dag serverades den med puré på mandelpotatis, brynt pepparrotssmör, hericot verts och broccoli. Muuuuums.



Känner mig ovanligt skrivglad så jag slänger in en tv-reflektion. Bonde söker fru, ett favoritprogram, fick mig att ta fram stora skämskudden i dag. Jösses! Desto roligare var det att se Anja Pärsson bortom det galet stiffa sammanhang man är van att se henne i. Det fanns ju faktiskt en tjej därbakom, med smink, klänning och känslor. Kul att se! Carina Berg är för övrigt så skön tycker jag. Gillar skarpt "berg flyttar in".

Nu är det väl sovdax, men jag vill inte riktigt. Ska nog ta vara på energivågen och göra lite till.

Sjukstuga

Dag tre med innehäng i dag. I söndags kväll började fröken Jemthans rossla lite. Trots det fick hon ettårsvaccinet i måndags och då kom både förkylningen och vaccinfebern. Hon är dock glad ändå, och tjoar och roar. Men vi tar det piano, en dag till bara förhoppningsvis. Jag får snart fnatt på att bara vara hemma ensamma. Vill hänga med andra. Och i dag är det vår favoritaktivitet sång också. Av hänsyn till de andra barnen får Stella vara hemma. Vi får hitta på nåt kul härhemma helt enkelt.

Fruhippan from heaven

Vaknade till i lördags morse av att jag tyckte mig höra en bil som körde upp på uppfarten. Var helt bombsäker på att det var Stefans lagkompisar som kom för att hämta honom till innebandycupen, och att han försovit sig. Medan jag tänkte på det hör jag hur ytterdörren slits upp och bestämda steg klampade upp i trappen. Jag blev rädd, faktiskt. Hann viska till Stefan att det är några som brytit sig in men innan jag fick något svar stod två väldigt läskiga personer i rånarluvor vid min säng. "Hej fru Jemhans. Sätt snabbt på dig något löst och ledigt och följ med oss". Jag hann få på mig linserna och mysbyxor innan jag leddes ut till bilden med ögonbindel.

Jag fick åka bil ganska länge och jag förstod rätt snabbt att de försökte villa bort mig. Så stannade bilen, jag blev utförd och avtagen ögonbindeln. Den ena av de maskerade höll upp baksidan av namnbrickor där det stod ledtrådar som "manslukerskan från Orsa", "the Godmother" och så vidare. När jag gissade rätt kom de en efter en. Mina finaste tjejer.

Jag fick bubbel, en rosa outfit i mysstuk, rosa fjäderboa och lite annat. Temat var ju rätt givet - rosa. Värst var nog foppatofflorna. Jag avskyr foppatofflor men fick ha ett par på mig hela dagen. Alla hoppade in i väntande bilar och vi åkte mot för mig okänd destination.

Bilarna stannade vid ett av hotellen i underbara Tällberg. Vi åt en fantastisk frukostbuffé och jag fick skratta som jag inte skrattat på mycket länge. Efter det väntade en förmiddag i spa:t. Tänk er att få sitta i en bubbelpool med sina favorittjejer, dricka vin och bara ha det hur jäklas bra som helst. Fick efter ett tag uppgiften att gå och göra mig i ordning för nästa uppdrag.

Jag fick en nykel till ett av hotellens rum. Med mig fick jag en väska. Pirrigt var det när jag traskade mot det där rummet... som visade sig vara bröllopssviten. Där väntade en kvinnlig fotograf med uppdraget att ta sensuella bilder. Det var verkligen jättekul. Vi hann ta några gruppbilder också innan gänget dukade upp en underbar picknick ute i solen.

Så bar det av i bil igen. Vi stannade i Rättvik och jag fick komma ner i en studio. Jo då, skivinspelning. Första låten, en Ted Gärdestad-favvis, gick som en dans. Sen skulle jag sjunga Poison. Det var en pärs. Jag är inte van att sjunga så, plus att låten är sjukt jobbig. Fick slita lite, en utmaning helt enkelt. Men attirackarns så kul det var.

När vi var klara gick turen till Mora igen. Hemma hos Matilda var det uppdukat till den mest perfekta tjejfest. Rosa goodiebags, varav min extra välfylld, rosa bubbel och rosa allt. Vi gjorde oss i ordning, sjöng singstar och begav oss sen till Strand, där ett bord var bokat. Alla hade cerise-rosa klänning och tillhörande attiraljer i samma färg. Roligaste. Lika roligt var att vissa bitter***** på plats störde ihjäl sig. Hahaha. Hur som helst så fick jag en utsökt middag och en lika utsökt kväll. Bland annat så blev jag uppkallad att sjunga "Det gör ont" med trubaduren Sabri och Stefan inför ett fullsatt Strand.

Tack mina underbara vänner: Emelie, Pyran, Matilda, Tin, Karin W, Karin S och Therese för en av de bästa dagar i mitt liv. Så mycket cred också att de lyckats planera det här utan att jag hade den minsta aning.
Malin vet jag skulle ha varit med, men det är ju en giltig frånvaro om man föder barn. I söndags (känns på datumet 101010) föddes nämligen äntligen prinsessan Agnes. Har aldrig varit så glad över en födelse någon gång, ja förutom Stellas då.
Alex vet jag också ville vara med, men en sedan länge planerad kurs i London är också en giltig anledning.

Jag kommer att leva länge på den här dagen. Här kommer några bilder, de få jag fått. Räknar med att samla ihop ett ordentligt album så nu får ni ta och skicka resten av bilderna.

Bästa svägerskan, fru rosa och Karin S.



Paus i studioinspelningen.



Finaste och bästa vännerna.



Picknick i Tällberg.

Är jag vid liv?

Ja det är jag. Men det är inte den piggaste måndagen i mitt liv. Halv åtta i lördags morse stormade två otroligt välmaskerade personer in i vårt sovrum och slängde in mig i en gammal Volvo 245. Resten ska jag berätta om sen, för nu måste jag iväg. Men det var min möhippa, eller brudhippa som det tydligen heter när man redan gift sig.

Kan konstatera att jag har de bästa, roligaste och mest fantastiska vänner man kan tänka sig. Tack för att jag fick vara med om den här helt galna dagen.

Fredag- det kan bara bli bättre

Okej, maken har köpt ny telefon. Typ en iPhone fast Ericsson. Dag ett kunde han inte svara. Inte använda sina nummer. Inte ringa. Nu har han lyckats lista ut de funktionerna. I går och i dag vaknade vi av någon slags orkester inne i sovrummet. Det var den nya telefonjäveln. Och givetvis har han inte listat ut hur man stänger av larmet. Så efter en mindre konsert vaknar jag- på väldigt dåligt humör, Stella- med världens bästa humör och kattungen Uno- som firade familjens uppvak med att hänga i gardinerna. Jag får spel.

Nåja, det kan ju bara bli bättre. Har fått i Stella välling och ska själv avancera ner till frukostbordet. Just nu ligger vi i sängen alla fyra (jag, Stella och två av tre katter). Datorn i sängen ligger kvar sen i går kväll. Har upptäckt underbara SVT Play. Finns hur mycket kul som helst och ett toppensätt att avsluta kvällen på.

I övrigt innehöll gårdagen vår lilla roadtrip till Insjön. Blev en del shoppat faktiskt, bland annat ett par jeans.

Hemma igen var det dags för chipmärkning och vaccinering av kattungarna. Jag tycker att det är dags att höja katters status i samhället och alla katter ska chipas och vaccineras. Jag stoppade in Uno i kattburen och åkte för att hämta upp Harry och hans lillmatte Ella, sex år, som skulle följa med. Jag går hos veterinären i Orsa och på vägen dit i bilen pratade Ella om Kalle Moraeus och frågade om vi kunde åka och titta på hans hus efter veterinärbesöket.
När kattungarna, som skötte sig exemplariskt och fick många lovord av veterinären, var klara och vi lämnade behandlingsrummet så dyker Kalle Moraeus upp. Ella blev alldeles knäpptyst. Jag har varit hemma hos Kalle några gånger och vet att han har två katter som han högaktar. Han blev alldeles kär i Harry och Uno. Med skämtsam ton sa han att Harry borde heta Kalle.
I bilen hem berättade Ella att Otto, som hon tidigare döpt Harry till, numer heter Kalle. Och sen levererade hon en sån där underbar kommentar som bara underbara barn kan få till: "Jag glömde att fråga Kalle var Melodifestivalen bor".

I dag ska vi på bebissång. Det är ju vanligtvis på onsdagar men denna vecka flyttad till fredag. Sen väntar lunch på stan med Tin. Som skrivet, denna fredag kan bara bli bättre.

Knäckebrödsshopping

Torsdag allra redan. Så grått som det är ute i dag kan jag nog inte minnas att det varit förut. Men det är ändå lite mys på nåt sätt.

I går hade vi en rolig dag med Jessica och Tyra. Vi gillar verkligen att hänga med dem. Först en promenad längs ett stormigt Saxviken och sen myslunch på Kaffestugan. Småtjejerna är för söta när de sitter och klappar händerna samtidigt. De höll låda ordentligt och charmade en och annan.

I dag ska vi på en liten roadtrip med Stellas farmor. Insjön och Leksand är vår destination och jag ska bunkra upp knäckebrödsförrådet. Älskar hårdbröd! Kan hända det slinker med nån Iittala-pryl också. Lär garanterat få lov att gå in på Clas Ohlson åt maken också, hua!

Dags att sätta fart!

Om det vore så lätt

Ibland önskar jag mest i hela världen att jag vore på ett annat sätt. Att jag inte hade så höga förväntningar på mig själv och på andra. Att jag inte hade så höga förväntningar på livet.

För tänk vad lätt allt vore om jag tyckte höjden av lycka var att bara ha ett jobb, skitsamma vilket. Tänk vad lätt det vore om jag tyckte höjden av festlig mat var en torr fläskfilé med potatisgratäng. Att jag tyckte att förra höstens kläder faktiskt är helt ok även i höst. Tänk om jag kunde nöja mig med att vi faktiskt totalrenoverade kåken för ett, två år sedan, och att jag inte hade det där ständiga suget efter förändring. Tänk om om jag tyckte att Jysk hade de snyggaste inredningsprylarna, att det inte spelade nån roll om hårsnodden i håret inte matchade kläderna och att jag tyckte att livet var okej bara det rullade på som vanligt.

Grejen är att jag är inte sån. Och det är fan inte lätt, ska ni veta. Jag tycker absolut inte att jag är förmer än andra. Jag har bara andra förväntningar på livet än vad vissa andra har. Jag är nästan aldrig nöjd, jag vill alltid mer. Denna strävan gör mig rätt orolig, men ruggigt framåtsträvande ändå. Moment 22.

För inte så länge sedan blev jag intervjuad, vilket inte tillhör vanligheterna eftersom jag själv är den som intervjuar. I alla fall så fick jag frågan om mina tydligaste karaktärsdrag. Jag behövde inte tänka länge för att komma på det mest framträdande; perfektionist. Det betyder dock inte att jag är perfekt, långt, långt ifrån.Men jag har en strävan efter att allt ska vara "top of the line" och det är väl det som är problemet. För det finns inget som heter perfektionism. Ingen är perfekt, allra minst jag.
Det är jävligt jobbigt. Jag önskar att jag nästa gång på samma fråga svarar livsnjutare. Jag ska bli en livsnjutare av rang.

Med dessa något djupa funderingar rundar jag av denna tisdag. I morgon är en ny dag som ska njutas av. Ibland blir jag påmind om att man ska leva varje sekund som om det vore den sista. Och det ska man.

Humöret är här

Har inte känt mig på topp de sista dagarna. Känns som det ligger nåt och gror i kroppen. Nån irritation kombinerat med nåt fysiskt, typ en förkylning. Summan av kardemumman är att jag inte är mitt bästa jag, även om det känns betydligt bättre i dag än i går.

I går hade jag sorg. Harry flyttade. Det här är jobbigare än vad jag kunnat ana. Som tur är så vet jag att han kommer till världens bästa hem. Jag och Stella åkte dit med honom och han fann sig till rätta på en gång. Lycka. Väl hemma igen fanns ju Uno kvar, som reagerade med att bli jordens kelgris när brorsan åkte.

Som tur är så är min man något att hålla i när åskan går. För när jag var Harryledsen i går tyckte han att jag skulle bädda ner mig ett tag och vara för mig själv. När jag vaknade två timmar senare stod maten på spisen, gullungen hade fått på sig pyjamas och nedervåningen var dammsugen. Tack för det, min älskling.

Vad an rubriken då. Jo, vi har ju blivit försedda med en liten ängel. Som alltid är glad, nöjd och medgörlig. Faktiskt så att vi undrat hur hon kan vara så nöjd och lugn, med tanke på vilket jäkla temperament jag och hennes pappa har. Well, nu har det gjort entré i våra liv. För nån vecka sen när jag skrev om ouppfostrade ungar och anonyma fegkärringar skrev att jag skulle skriva om när Stella trostar (som om trots och ouppfostrade ungar är samma sak). Här har ni det: Jag har en trots-madam just nu. Som testar, som har fått en vilja av stål. Men vet ni vad? Jag tycker att det är bra. För tjejer med vilja kommer så mycket längre än de utan. När Stella testar så försöker jag vara konsekvent. Det funkar bar hittills. Som när hon var asförbannad häromdagen för att jag satt på henne strumpbyxor och hon ville slita av sig dem, som hon alltid gör med strumpor. Strumpbyxorna stannade på, för jag hade bestämt det.

En anledning till detta humör just nu stavas tänder. De har ju tidigare lyst med sin frånvaro, fram till en månad sen när första kom. Nu är det flera på väg upp så lillan har ont i munnen.

Nu sover den lilla ängeln med humör. Jag ska passa på att jobba lite och kanske få tid för ett glossigt magasin.

Slit!

Vilken dag! Vilket slit! Lämnade Stella hos sin älskade farmor och farfar vid lunch och sen har det gått i ett. Så skönt nu, har fått massor gjort. När vi var klara bjöds det dessutom på middag i världsklass i Selja. Jag har verkligen världens bästa svärföräldrar. Har aldrig träffat några mer omtänksamma människor. De ställer alltid upp och vi är så tacksamma för det.

Jag känner mig lite down, känns som om jag håller på att bli sjuk. Har mycket att fundera på också. På livet. På jobb. På människor. Det är en sån dag, en funderardag.

Ska njuta lite nu. Med min älskade make. Vi är ett bra team, när det gäller. Som i alla förhållanden och äktenskap så går det upp och ner. Just nu är det väldigt mycket upp. Känner mig väldigt kär i min fina man.

I morgon är det måndag igen. Jag känner på mig att det kommer att bli en bra sådan.

Kan inte sluta skratta

Har ni sett det här? Se det igen. Han är Sverigedemokraten personifierad: en dumskalle!



Trots att det har gått två veckor så är jag fortfarande upprörd. Hur gick det här till? Mest av allt så tycker jag så urbota synd om de puckon som röstat på SD och hävdar att de inte är rasister. Det är nämligen synd om den puckade människan.

Hej då sommaren

Jag gillar söndagar som denna. Knoppade in innan tio i går. Det måste ju vara nåt slags rekord? Innan tio en lördag liksom. Galet skönt i dag i alla fall. Har ätit sedvanlig gofrulle deluxe och tittar på Nyhetsmorgon söndag. Det är mysigt, tycker jag. Helst en grådassig dag som denna då man kan tända ljus.

Helgen då, den har varit bra. Det hela började i fredags med middag med våra finfina grannar Jenny och Jerker. Jag körde på italienskt tema. Jag gillar teman när man har middagar. Hur som helst så blev det en förrätt med italienska smårätter.



Till varmrätt helstekt ryggbiff, risotto och rödvinssky. Åts med de här fantastiska köttknivarna jag fått låna för ett fotouppdrag. Nu måste jag definitivt köpa loss dem. Det var som att skära i smör, fast det var kött.



Efterrätten är en gammal klassiker som jag verkligen älskar: vit chokladpannacotta med hallon. Festade till det med att göra egen garnering av vit choklad.



I går var vi lite trötta men det finns det ingen tid för. Jag fick sitta en stor del av dagen, Jenny tog sig nämligen an min man för klipp och slingor. Så jag satt på salong och hade det bra. När vi var klara tog vi en skön promenad hemöver och väl hemma igen var det kväller. Gjorde en god pasta med älgfärs. Blev helt överlycklig i fredags när en av Stefans kompisar kom förbi med en massa älgkött till mig, som tack för att Stefan hjälpt honom med lite elmaterial. Jag älskar vilt! Så god smak. Och man vet att djuren haft det bra.

Det har så klart varit en massa Stella- och kattungemys i helgen. Det är nedräkning nu, för i veckan flyttar Harry och Uno.



Sötnosarna sover i fåtöljen. Annars är tvättunnan en favoritplats, där ligger de båda två och sover. Fast oftast sover de inte, utan härjar.



Jag och en mindre version av mig själv.



Hur kan man älska två personer så mycket? Världens finest.



I dag har jag kli i fingrarna. Vill göra massor. Ska säga hej då och på återseende till sommaren och höststäda både hus och trädgård. Vill också hinna göra äppelmos, baka och en massa mer. Stella ska nog få vara hos sina farföräldrar på eftermiddagen så att både jag och pappan kan jobba ostört.

Sköna söndag, njut av den.