This is Kitzi

Herregud vilken rolig eftermiddag jag har haft. Hängde med djurskötarna Kalle och Susanne i Björnparken. För det första så är det alltid lika roligt att träffa Kalle och Susanne (jag hade ont i magen när jag for hem) och för det andra så är det alltid lika kul att se på djuren "backstage". I somras anlände de sibiriska tigrarna Kitzi och Tungu. Jag har inte tagit mig för att åka och hälsa på dem men idag var det så dags. Och vilken syn! Jag var alldeles till mig. De är så fina. Och stooora. Dessutom ska de bli avsevärt mycket större när de är fullvuxna. Kitzi och Tungu gjorde min eftermiddag. Framförallt när de fick kött (häst, som Kalle precis sågat sönder), då blev de som tokiga. Men betedde sig ungefär som Ramses gör när dte vankas fläskfilé eller scampi.

Sälen, köksritningar och en vanlig onsdag

Det är så skönt att ibland fara iväg på dagslånga reportage. Man får liksom komma iväg och se lite nytt. Igår var en sån dag. En Sälen-dag. Med sommarsulor var jag lite nervös över om silverfaran skulle klara studnande vinter. Men plusgraderna kom och resan dit gick snabbt. Alla som åkt sträckan Mora - Sälen vet att det kan vara lite halvjobbigt i dåligt väglag. Fram kom jag i alla fall och det är något visst med att vara i Sälen på hösten. Det är liksom lugnet före stormen. Det byggs, fixas, planeras inför det som komma skall. Så även igår. Presschefen Caisa tog mig med på guidad tur bland nyheterna. Riktigt kul och dessutom nyttigt även för privata bruk. Sälen är ju så stort, och det finns så många anläggningar, torg, områden och så vidare. Jag tog ett beslut om att jag ska åka till denna pärla oftare, det är ju bara några mil (åtta).

Till lunch mötte jag upp Linda på fantastiska FOOD. Supertrendigt i anslutning till Skilodge. Vi njöt av en välllagad havskatt till lunch och pratade om ditten och datten. Linda hade som vanligt sjuhundra järn i elden så efter 45 minuters lunch rusade hon på nästa möte. Innan det bestämde vi att det blir parweekend i Sälen under skidprovarhelgen. Kommer bli helt fantastiskt roligt. Jag tänker vara på Spa och skippa skidåkningen. När Linda for tog köksmästaren hand om mig och vi gjorde ett matreportage som nog är det coolaste jag gjort. Ever. De kommer även att vara med i Allt om Mat i vinter, men hey - Magazin är först ut.

Igår kväll var jag helt slut efter den händelserika dagen i Sälen. Försökte hjälpa sulldrutten Stefan med att hitta hans telefon som är borttappad. Vi gav upp och började istället rita på vår undervåning. Riktigt ambitiösa var vi och ritade med hjälp av svart tejp upp var bänkarna och grejerna skulle stå. Det största problemet är hur vi ska få till köksön på bästa sätt och hur vi ska rita vårat ascoola badrum för att optimera utrymmena. Tur att Stefans köksritande kompis kommer och hjälper oss idag.

Idag är det så där råkallt. Usch och fy. Jag ska ge mig ut på fältet igen och riktigt bävar för det. Vill. Vara. Inne. Ikväll måste jag fixa med mitt "extrajobb". Har absolut ingen lust alls. Men - cash is king. Så vad gör man inte. Igår ringde de från Hästens och sa att vår säng är klar. Jag längtar ihjäl mig till den 11 november när vi ska hämta den i Stockholm. För att inte tala om hur mycket jag längtar efter att slänga mig i den och sova. Det kommer att bli lovely.

Jävla måndag

Nu är det en sån där helvetesmåndag igen. Kan det inte bara bli tisdag? Inget går som jag vill. Istället för att få hundra saker gjorda så får jag inget gjort. Och så måste jag ringa massa jobbiga samtal. Stackars, stackars mig.

Bäst just nu är i alla fall...
... att halva dan har gått och jag "snart" får åka hem
... att lunchen i alla fall var god
... att jag, faktiskt, längtar efter kvällens motion
... att det inte är särskilt kallt ute
... att jag lyckats boka ett jobb som jag inte trodde skulle gå ihop
... att jag ska till Sälen i morgon

Härlig helg

Helgen började bra i fredags med smarrig musselsoppa och en flaska vin. Därefter följde Idol där jag tycker att fel person åkte ut. Evelina tillhör förvisso inte mina favoriter men hon är hundra gånger bättre än Andreas. Skönt också att se att Marie lagt ner sin porrfilmslook mot en mer sofistikerad. Efter Idol och Fredag hela veckan somnade vi i lagom tid. Väldigt skönt.

Lördagen inleddes med en skön powerwalk i höstfriska luften. Jag var tokseg innan men efter 1,5 timmes raskt promenerande var man igång. For ner på stan och mötte upp Anna. Vi ägnade ungefär en timme åt att försöka fundera ut vilke strumbyxor som egentligen är bäst. Jag panikshoppade också ett par skor som var för små. Bra jobbat. Väl hemma igen blev det bråttom, alltid så. Stefan skulle på rockkonstert och jag på fest. Det blev en silverklänning, assnygg, från Vila som blev kvällens outfit. Vid sju körde snälla grannen Maria in mig till Anna i stan där kvällen roligaste fest gick av stapeln. Det var ett riktigt glatt gäng som samlats hemma hos Anna. Jag kände endast en sedan tidigare och det var värdinnan själv. Det blev många drinkar på Baccardi Coco, Melon och Razz. Jag stod för kvällens bartenderi och tydligen gjorde jag ett bra jobb för alla var i riktigt fin form, haha.

Kvällen på Parken kan beskrivas med ett enda ord. Kö. Det var kö in (fast den slapp vi iofs), kö till garderoben, till toan, till baren. Kö överjävlaallt. Jag tappade, som vanligt, bort mitt sällskap men hittade rask ett nytt. Sedemera också min darling och vi hade riktigt roligt. Jag börjar på riktigt bli gammal för även denna helg valde vi att åka hem lite tidigare. Mest för att slippa köerna ut och taxikön. Iställetd rog vi med granngrabbarna på efterfest där jag stekte hallomi och sen somnade med partyklänningen på. Vaknade igår, utvilad, inte särskilt bakis och dessutom hade vi en timme extra på grund av vintertiden. Igår blev det en riktig mysdag på tu man hand. Jag älskar de dagarna.

Måndag och ny vecka. Jag har sååå mycket att göra. Vet inte riktigt hur tiden ska räcka till men det löser sig nog. Det är väl bara att sätta igång, antar jag,

Fisk-lunch...

.. är ju i och för sig inget ovanligt men jag har inte avnjutit den med Linda på ett bra tag nu, sen hon började på Skistar i Sälen. Idag är det dags för uppdatering. Ska bli kul. Efter ska jag göra en riktig snabbrekning om det kan finnas nåt schysst på stan att ha på sig i helgen. Probably not.

Kylig fredag

Minus fem grader i morse. Brrr, det är min enda kommentar. Tur att min handy man fixade strömmen till uthusen igår så att vi kunde ansluta båda bilarna till kupé- och motorvärmarna. Jag var rejält less på att först stå och skrapa och sen sitta och frysa. Idag var bilen varm och mysig.

Igår agerade vi i förebyggande syfte, jag och Stefan. För att slippa fredagshandlingshysterin så begav vi oss till Ica Matekonomen redan igår. Redan innan handlingen var jag trött och hungrig. Ingen bra kombination. Som vanligt ska Stefan stå och prata med precis alla vi träffar och jag får således dra runt på vagnåbäket själv och fylla den med varor. Tillslut var jag riktigt irriterad men som tur är dök Karin upp då med söta Maya och Freya. När man ser de där gullungarna försvinner alla negativa tankar. Det blev en dyr mathandlingsrunda men nu är det fullt i kyl och frys. Det är så skönt. Bästa köpet var lätt ett nät blåmusslor som jag ska koka upp med massa gott idag. Perfekt fredagsmiddag som fulländas med ett glas torrt vitt vin.

I morgon väntar först lite jobb på dan, håller på med ytterligare en tidningsproduktion på "fritiden". Såå trist att behöva göra sånt på lördagar men det hinns inte med på vardagar. I morgon är det också utgång på schemat. Egentligen skulle jag gått på rockkonsert (?) med bland andra Hammerfall, men jag hade av flera anledningar ingen lust så vi sålde biljetten. Nu får Stefan gå själv med sina polers. Själv tänker jag ägna mig åt drinkprovning med Anna i hennes tjusiga våning med utsikt över vackra Siljan. Efter det blir det någon slags tillställning på Mora Parken. Nu letar jag efter den perfekta outfiten. Har varit less på kort kjol ett tag men nu känner jag att det är dags igen. Tyvärr har nog Mora inte så stort utbud. Men jag ska ge det ett försök later on. Nu ska jag sätta det sista i nästa veckas nummer och sen börja planera nästa.

Hysteri, välgörenhet och kap

Jahapp, då var det invigt. Jag, Sune och Johnny begav oss till dramat strax före elva för att titta på hysterin. Längs hela gågatan köade småbrudarna och de tragiska som tagit med sig barnvagn (själv förstår jag inte hur man kan usätta sitt spädbarn för det, men det är en annan femma). Så kom någon ut och klippte bandet. Då blev det tryck bland småbrudarna och barnvagnarna. Herregud, de 100 första fick ju 200 att handla för. Är folk så jävla giriga? Vakterna fick rycka in och det var ju en himla tur att de där kravallstaketena fanns. Själv äntrade jag den nya butiken först när kön lagt sig och alla småbrudar, som i alla fall inte har några pengar, hade dragit. Det blev ett riktigt kap i form av en vit lång skjorta. Den satt som ett smäck. En välbehövlig tjocktröja samt en massa strumbyxor inhandlades också. Och lite krafs. Nöjd.

Dagen välgörenhet blev fem lotter som en dam från Röda Korset kom in och sålde. Man kunde vinna broderade dukar. Fast det var ju inte därför jag var med. Så klart. Jag tycker det är roligt med "goda gärningar". Man känner sig så nöjd liksom. Bland annat så brukar jag hjälpa en gammal dam här i porten bredvid med att få in rullatorn i trapphuset. När man ser att hon blir så där glad så blir man själv så där glad inombords.

Alla som jobbar som skribenter/journalister/reportrar osv. vet att det finns vissa texter man bara inte vill skriva. Och så blåser man upp det och liksom drar på´t. Så har jag det idag. Stackars mig. Det är bara att äta upp avokadosalladen här brevid och göra mig av med problemet. Hua.

Kravallstaket?

Nu börjar det här med att H&M kommer till Mora gå över styr. Idag såg jag att de laddat med kravellstaket. Allvarligt talat. Kanske är det för att de första 100 får ett 200 att handla för. Nej, nu ska jag sluta göra pr för den där klädjätten i min blogg.

Igår hade festkommiteén sitt första möte. Det var riktigt jävla kul. Jag hade ont i magen av skratt när jag kom hem. Det kommer att bli väldigt kul att planera den här festen. Inte minst vissa delar som kommer vara hemliga fram till den 4 januari. Jag tog på mig att ta hand om marknadsföring (undra varför ;)), affischer och sånt där. Inga problem, man har ju ett pappa som har tryckeri.

Idag fyller mamma år, hipphipp hurra! Ikväll åker vi till villa Westman på the big berg och äter en riktig höjdarmiddag. Sen ska mamma få sin finfina present av oss och jag bara vet att hon kommer att bli glad. It´s perfect. Det är en speciell känsla när man hittar den där perfekta presenten. I många lägen är det ju roligare att ge än att få. Faktiskt.

Nu ska jag rusa iväg och ta några bilder, sen väntar maratonskrivning och slutligen alginpackning. Gah, va skönt det ska bli.

Badhus och alginpackning

Man måste göra allt som står i ens makt för att göra måndagar roliga. Annars är de bara som en dimma. Sagt och gjort. Stefan och jag packade igårkväll ner badkläder och stack till Mora Badhus. Där tvingade jag Stefan att simma en halvtimme. Jag hade helst kört en timme men misstänkte att Stefan inte skulle palla med det. Simning är ju ganska lågintensiv träning och i den träninsgformen är jag faktiskt ett strå vassare än min kära sambo. När vi power-walkar tillexempel så gnäller han som ett barn över att jag går för fort och att det är för jobbigt. Mycket riktigt så såg han lite spak ut efter några rundor i bassängen. Jag simmade dessutom ifrån honom (så nöjd). Tur att vi inte spelade innebandy, fotboll, sprang eller åkte skidor. Då hade jag fått spö så att det visslade om det. Han är nämligen riktigt vältränad och har en kondition utan dess like.
Efter plaskade vi runt lite innan vi hamnade i bubbelpoolen. Såå skönt. Innan vi åkte hem och såg en riktig höjdarrulle med Halle Berry så hann vi också med en solning. Kände mig så fräsh när vi kom hem.

Jag har nyss varit ute på ärenden. Bland annat lämnat tillbaka skinnkjolen som, trots allt, var för stor. Jag kunde inte röra mig utan att den for runt på kroppen. Så det är bara att försöka leta reda på en ny. Jag var också ute på ett ärende som jag tyvärr inte kan skriva om, det rör nämligen en person som regelbundet läser den här bloggen. I alla fall så blev jag påsprungen av hudterapeut som frågade om jag ville ställa upp på en algbehandling i morgon. Eh, yes. De hade en lärling som måste träna. Perfekt, jag kan behöva en timmes avkoppling.

Idag väntar jobbjobbjobb och ikväll har Selja Långlets festkommité sitt första möte. I ett svagt läge tackade jag ja till detta och det ska faktiskt bli riktigt kul. Jag tror att vårt första mission är att fixa en trettondagssupé. Det blir spännande.

Hur kul är det inte...

... att produktionschefen har köpt en designad datorväska åt mig och beskriver den som "gjord av en tjej för en tjej". Längtar tills i morgon när den kommer.

... att slå upp inkorgen och mötas av en egoboost utan dess like.

... att Magazin "varje vecka" går bättre och bättre.

... att det trots att det är den gråaste måndagen i mannaminne så känns denna måndag helt perfekt.

... att H&M öppnar på torsdag 11.00, jag kommer hänga på låset.

... att jag nu ska skriva en ledare om Halloween och att jag skrattar redan innan jag skrivit den.

Lunch med älskling

En gång i veckan brukar jag och Stefan försöka äta lunch ihop och idag är en sån dag, det kommer således bli veckans bästa lunch. Eftersom det är mycket jobb, husbygge och annat får man ta vara på stunderna. Igår bestämde vi oss för att inte göra något annat än att ägna oss åt varandra. Stefan ville promt spela bowling så vi gjorde det. Under en timme hann vi med fyra serier. En serie fick vi samma poäng, resten vill jag inte prata om. Klart är i alla fall att jag har träningsvärk i vänster skinka idag. Hur bra tränad är den skinkan då?

Fredagar brukar kännas så roliga men idag känns det bara som vilken dag som helst. Jag brukar längta hem till mat, vin, Idol och mys. Ikväll kommer det någon och gjuter våran källartrapp så det blir nog inte så mycket av det jag brukar längta efter. Det blir nog så att jag får se Idol själv. Tristaste. I morgon ska jag sitta med i en jury i fem, sex timmar. Det ska bli kul faktiskt, men hade det behövt vara så många timmar? Jag behöver mer ledig tid.

Torsdag

Nästa torsdag, om en vecka, öppnar H&M i Mora. Det kommer att bli hur bra som helst, men kanske lite farligt att ha ett så nära. Har ju vant mig vid att bo 10 mil från H&M. I alla fall så vet jag att det är mycket surr på stan om att de ska öppna så jag tänkte göra en liten "hallå där" med nya butikschefen och fråga hur arbetet med den nya butiken fortskridit, hur många den sysselsätter, vad det kommer vara för märken (typ Logg, Trend osv) och annat. Igår fick jag tag i den trevliga butikschefen. Hon uppgav dock att hon inte kunde ta beslut om en sådan liten intervju utan hänvisade till någon pr-ansvarig vid huvudkontoret i Stockholm. Denne man tog emot mitt samtal. När vi la på var jag riktigt irriterad. Jag fick nämligen inte ställa några som helst frågor till de som jobbar i den nya butiken, än mindre ta någon bild. Då försökte jag ställa frågorna till honom men då menade han att han ville läsa igenom frågorna först. Man börjar ju bli ganska rutinerad som intervjuare men jag gick bet, trots både lirk och ihärdighet. Istället fick jag skriva ner de töntiga frågorna i ett mail i går eftermiddag. Får jag inte svar under dagen så lägger jag ner. Tycker H&M att de är så stora att de inte behöver någon publicitet i en liten sketen lokaltidning. Dålig stil, tycker jag.

Igår provade jag skinnkjolen, den satt som ett smäck! Dessutom bidrog jag med stålar till Rosa Bandet efter som kjolen var en del av någon rosa kollektion. Nu måste jag bara ha de där höga stövlarna. Tror att det blir köp idag, till och med Stefan har samtyckt. I överigt längtar jag bara till en stad med bättre klädutbud än Mora. Det är nog det enda jag saknar med storstan, förutom vännerna förstås.

Igår kom jag på att jag bara måste ha en motionscykel att trampa på medans jag kollar på fördummande tv. Kom på att mamma och pappa har en, som de förmodligen inte använde. Mycket riktigt. Efter middagen igår tog jag våran nya VW Caddy med skåp, åkte till Orsa och lyfte in cykeln i skåpet. Panikkörde hem för att hinna få in cykeln i vardagsrummet lagom till Bonde söker fru. Det är så boring att cykla men kollar man på något roligt program så går det alldeles utmärkt. Nu hoppas jag kunna komma igång med det. Och med Vasaloppsträningen. Anna och jag måste verkligen skärpa oss. För att få in rytmen i armar och ben inför skidåkningen ska jag nog ta och köpa mig en crosstrainer. Perfekt.

Idag kommer skinnkjolen

Idoget arbete lönar sig, så är det ju alltid. Och även denna gång. Jag hade gett mig den på att jag skulle ha den där skinnkjolen jag skrev om häromdagen. Jag har letat som en iller på nätet men gick bet. Då kom jag på den lysande idén att ringa till någon butik i en annan stad och fråga om den finns kvar. Jomenvisst fanns den det. Borlänge hade kvar den. Jag skickade dit säljchef Åsa igår och hon kommer med den vilken sekund som helst. Hurra för skinnkjolen. Nu håller jag alla tummar för att den passar, finns nämligen en liten risk att den är för stor. Då fortsätter arbetet.

Igår hittade jag något annat to die for. Ett par knähöga läderstövlar med silverspänne i ridstövelmodell. S å snygga. Nu lurar jag på att hosta upp lite för att få de där bootsen. Have to have. Jag behöver dessutom ett par som är låga i klacken, så att jag kan slaska runt i snömodden i vinter. Lovely. I övrigt letar jag efter en perfekt tee. En sak är säker - den finns inte i Mora. Någon som har några tips på nån bra nätbutik?

Idag kommer redan nämnda Åsa och chef Ola hit till Morakontoret. Alltid kul att ha dem på besök.

Äntligen skomakare!

I helgen tog jag mig en titt på min bunt stövlar. De såg för sorgliga ut. Ett par hade hål i vardera klack, på ett annat par var skinnet på sidan av klackarna liksom avskavt. En högerstövel sviktar när jag går. På det stora hela var samtliga pa ri akut behov av renovering hos en skomakare. Då jag brukar lägga ner ganska mycket pengar på stövlar (skulle till exempel aldrig få för mig att köpa något annat än mjukt skinn) så känns det onödigt att slänga stövlarna efter en säsong. Dessutom är de snygga och, inte minst, ingångna så att de passar mina fossingar perfekt. Jag tog över skomakaren i Moras lokal när jag flyttade redaktionen förra sommaren så jag trodde att jag skulle få lov att åka långt med mina stövlar. Sen fick jag nys om att det faktiskt finns en skomakare - i Fu. Fu av alla ställen. Vi brukar skämta och säga att det går lika snabbt att åka förbi Fu som att uttala Fu. Haha. I alla fall så åkte jag och mina stövlar dit idag på förmiddagen och nu kommer de inom ett par dagar tillbaka som nya. Jag längtar! När jag ändå var där passade jag på att göra en lite guide "så håller du dina stövlar snygga i vinter". Jag gillar verkligen när man slår två flugor i en smäll.

Idag har det inträffat något som aldrig tidigare inträffat. Sofia Westman har med sig matlåda till jobbet. På riktigt så har det aldrig tidigare hänt. Det känns lite spännande att få äta matlåda. Jag är dessutom urled på all äta-ute-lunch-mat.

Idag ska jag på möte med resten av juryn som på lördag ska utse lite olika saker vid en Företagarmässa. Det ska bli kul!

Big no no för gatumusikanter

Vissa saker är väldigt skönt att slippa med Uppsala/Stockholm. Som gatumusikanter till exempel. Vi har varit förskonade från det. Tills nu. Exakt hela dagen har nån stackare stått med sitt dragspel på parkeringen mitt emot redaktionen. Uppenbarligen har denne musikant spelat ganska högt för jag har, vare sig jag velat eller inte, fått lyssna hela dagen lång. Nu är jag så less på det. Det kan inte vara någon särskilt lukrativ rörelse det där gatumusikanteriet. Egentligen är det mest synd om dem.

Nu väntar jag besök från världens bästa lillebror Ludde. Han är hemma på visit några dagar och då tänker jag passa på att hänga med honom. Jag har dock lite svårt att känna igen honom.. han har nämligen blivit en smalis och gått ner 27 kilo i sommar. Bra jobbat brorsan!

Nu vill jag bara ha en skinnkjol. Jag kan inte leva utan den. Tyvärr kom jag på det lite sent för den jag spanat in på Lindex (?) är slut i webbshopen och kommer inte in i butiken i Mora. F a n. Det är en skinnkjol to die for, perfekt. Och så där enkel och snygg. Jag måste få tag i den. Det bara är så. Tills vidare spanar jag på nya stövlar.

Another monday

Var tar all tid vägen? Det var ju nyss måndag, förra måndagen. Det går så snabbt och nu fortare än någonsin sedan vi börjat gå ut varje vecka. Nu är det bara att mata på. Ska alldeles strax trycka på startknappen för tryck och sen kör vi igång nästa nummer (även om jag redan börjat).

Det var en ganska dålig helg. Det var liksom tråkigt. I fredags var jag så trött och i lördags bara grävde de på gården hela dagen. Lördagsmiddagen hos Linda och Benny var god men det blev ett trist avslut. Igår var jag bara söndagsseg och det var så grått så grått.

Nu ska jag göra det här till en bra vecka och glömma den tråkiga helgen. Jag börjar med ett hamburge-knäck.

Snö!

Så kom den första snön. Men den ligger inte kvar vit och fin utan blir bara slask. Det klarar jag mig gärna utan. Dessutom förstår snöslakset frisyren och det är inte alls bra. Appropå frisyrer och hår så blev jag minst ut sagt förvånad igår. Jag har i några veckor velat ha en ny plattång. Den jag hade förut har nämligen lillebrorsan (?) snott. Jat har titta på några men slagit till. Igår kom världens bästa sambo hem med en plattång till mig. En plattång Rolls Royce. Inhandlad på mosters salong, ja alltså Stefans mosters. Testade i morse och ja det är skillnad på plattång och plattång. Håret blev som silke men tyvärr har snöslasket förstört det.

Eftermiddagen och kvällen blir nog riktigt rolig. Först kommer hela Borlängekontoret hit på säljmöte. Vi ska äta Magazintårta och visa upp vårt kontor för de som inte sett det. Klockan sex är det Varje Vecka-fest med hela Magazin och Annonsbladet samt annonsörer, inspiratörer och samarbetspartners. Det ska bli glatt! Jag längtar mest efter viltbuffén och efterrättsbuffén. Misstänker att jag kommer att lägga mig mätt som en plätt. Innan allt det roliga börjar så måste jag göra hundra saker och jag vet redan nu att tiden inte kommer att räcka till.

Snabb badrumsmakeover och hattprovning

Jaha, då var det tisdag. Jag vet redan nu att den här veckan kommer att gå i en rasande hastighet. På torsdag har vi stor "Varje vecka-fest" på Orsa Bowling. Dit kommer mellan 100 och 150 av våra annonsörer och samarbetspartners. Jag ska nog snacka lite från scen så jag är lite nervös. Men mina (nästan) 60 poäng i retorik får dammas av så ska jag nog klara det galant. Innan torsdag ska jag försöka göra klart det nummer som vi nu producerar. Det är snabba puckar nu när vi går ut varje vecka. Men jäkligt kul ändå.

Igår gjorde jag en minimakover av vårat lilla badrum. Tidigare var det en ugly as hell-tapet som nu är övermålad i en fin vit färg. Det känns ganska meningslöst att fixa till eftersom vi snart ska riva men det är ju så mycket roligare att vara i badrummet om det är lite tillpiffat. I alla fall så satte vi upp ett ganska snyggt badrumsskåp med spotlights. Jag dammade av en gammal indisk sarong i cerice som blev en schysst liten gardin. Eftersom jag haft en cerice badrum så hittade jag lite annat att piffa till med. På golvet la jag en tjock, mysig vit barumsmatta och som pricken över i:et så passade mitt vita Carl Malmsten-bord perfekt i badrummet. Den är nu fullbelagd med alla mina skönhetsartiklar. När jag var klar med minmakeovern var jag så där rånöjd som man kan vara ibland. Nu ska jag gå och shoppa snygga handdukar i cerice och grönt (golvet är grönt) och förvaringburkar. Sen kommer det att vara ännu snyggare.

Dagens första repa gjordes hos en modist. En modist är en hattmakare och vi pratade hattillverkning, hattrender och annat. Jag fick också prova en massa hattar och det var sååå kul. Jag blev till och med sugen på att shoppa loss en. Får se hur det blir med det men det blir nog ett kul reportage.

Nyss ringde Peter på Elon om vår offert på vitvaror och annat till köket. Jag är spänd av förväntan! Blev alldeles lycklig när jag fick se det ursnygga setet med kyl, frys och vinkyl på mässan. Det kommer att bli klockrent. Nu ska jag strax rusa för att få offerten.

En herrans massa konstigt

Jahapp, då är det måndag igen och jag försöker ta mig samman. Den senaste tiden har varit konstig i den bemärkelsen att allt inte varit som vanligt. I onsdags drog jag till Therese i Uppsala. Det är så roligt att träffa mina gamla tjejer. Vi skulle egentligen somna tidigt men det blev ungefär som när man var liten och skulle sova över hos någon. Vi låg och surrade och fnissade helt enkelt. Och kom på en massa storys från förr. Nu ska vi ha reunion snart, från härliga gymnasietiden. Jag längtar!
På torsdagsmorgonen var jag allt annat än pigg och i tid. Vi snackar superstressad och förvirrad. Rusade med väskor och allt till station för att hinna med 07.40-tåget till Stockholm. På tåget var jag så trött att jag inte ens orkade gå ur första klass utan betalade snällt vad det kostade för att slippa trängas. Väl framme i Stockholm mötte jag upp Lasse och Lena och vi tog tunnelbanan till kurslokalerna på Karlaplan. Vi hamnde mitt i rusningen och jag konstaterade att det är väldigt skönt att slippa Stockholm. Hur klarar alla människor att bo där? Jag blir stressad bara av att tänka på det.

Så var det dags för min första kurs i jobbet någonsin. Ja, jag har ju läst en herrans massa kurser på universitetet men aldrig i tjänsten. Sammanfattningsvis var det kul men en hel del skåpmat. Föreläsarna/lärarna var dock roliga att lyssna på och det var kul för vi hade ett par gemensamma nämnare. På torsdagskvällen var vi hänvisade till hotell jävla Mornington i Bromma. Jag kan fortfarande inte förstå hur nån kunde sätta oss där? Jag citerar taxichauffören "Varför ska ni bo ända där ute? Det är ju bara flygplats och industriområde". Ack så rätt han hade. Men det blev en trevlig torsdagskväll med god mat och lite vin innan jag däckade på mitt fönsterlösa (!) hotellrum. Fredagens kursdag fortlöpte i en rasande hastighet. Roligast var när vi diskuterade pressetik.

På fredagseftermiddagen, när kursen var avslutad, satt jag och väntade på min kära sambo, som för vanlighetens skull var sen. I en gång intill en byggnad på Karlavägen satt jag i min ensamhet och dagdrömde. Helt plötsligt hör jag "Men vad fan gör du här". Då står Deris, min gamla kompis, där. Gissa om det var glatt och otippat. Så småningom kom även Stefan och vi for mot söder till Skanstull och Clarion. Jag bara älskar Clarion. Inte lika mycket älskar jag att köra bil i Stockholm och hitta parkering i rusningstrafik. Men man kan ju inte få allt här i världen. På fredagskvällen mötte vi upp mina absolut äldsta kompisar Jonas och Anna. Först blev det några drinks på Femtiofyra innan jag hade gett mig den på att hitta en god libanese. De andra var väldigt anti men gick motvilligt med på att leta efter det goda köket från Mellanöstern. Vi fann det och fick en sagolikt god libanesisk måltid. Alldeles för sent för tidsschemat så kom Stefan och jag till Hotellet där vi däckade... för att vakna upp alldeles för sent dagen efter.

På lördagen var det shoppingdags. Och ja, det blev några påsar. Mest till Stefan faktiskt. Otippat som fan. Jag blir shoppingstressad i Stockholm och det får motsatt effekt på handlandet. Ganska bra, med tanke på vad den här helgen gick på i siffror. På lördagskvällen gick vi ut och åt med Stefans kusin Mattias och hans tjej Cecilia. Eftersom ingen av oss testat Gondolen gick vi dit. God fisk och fantastisk utsikt! Kors i alla tak så gick vi faktiskt upp tidigt på söndagsmorgonen och checkade ut redan klockan 10. Och det var tur det för vad som komma skulle. Hem och Villa-mässan stod på schemat och redan när vi åkte ut mot STockholmsmässan ångrade jag att jag ville åka dit. Så m y c k e t folk och bilar. Och så m y ck e t grejer. Vi fick dock lite idéer men det var inte förrän vi var på väg att lämna mässan som vi fick den största behållningen av den. Hästens sängar var nämligen på plats och på nåt sätt lyckades jag och Stefan hamna i en Hästens Kontinental. Helt plötsligt hade vi också köpt en Hästens Kontinental. Det är det näst dyraste jag köpt i hela mitt liv, efter huset. När vi gick ut från mässan kände vi oss galna på något sätt. Men glada. Nu längtar jag ihjäl mig efter vår säng som kommer om fyra till fem veckor. Jag kommer att sova som en prinsessa.

Söndagen innehöll inte bara trevliga saker utan också några jäkligt trista. Det började redan när vi gick upp på morgonen och Stefan lyckades tappa sin mobil i toaletten. I såna där lägen är det bara att hålla tyst, har jag lärt mig. Det värsta hände dock senare under dagen då vi besökt Ikea Barkarby för att dels kolla på kök och dels köpa golv till mamma och pappa. Vi hade lånat pappas Audi ner till Stockholm och parkerade den i godan tro på Ikea-parkeringen. Vi stoppade in gps:en i hansfacket men tänkte inte på att Stefans toalettdränkta ickefungerande mobil låg synlig. Vi strosade runt på Ikea för att upptäcka att mamma och pappas golv var slut. Ville vi ha golvet fick vi vänta till efter stängning. Vi väntade, fick vårt golv och blev utsläppta av väktarna. Jag stannar med golvet vid pålastningszonen och Stefan går för att hämta bilen. Så ringer han och säger att någon kraschat framrutan. Jag kände hur jag började koka inombords. Tårarna rann och jag fick panik. Ringde Polisen som "tyvärr inte åker ut på bilinbrott längre". Ringde Audi som "tyvärr inte hjälper till vid bilinbrott". Ringde Försäkringsbolaget som "öppnar igen på måndag morgon". Grinade lite till, sparkade på Ikea-vagnen. Fick tröst av en snäll Ikea-handlare och två snälla föräldrar i telefon. Så kom Stefan med bilen och det som var kvar av förarrutan, det vill säga ingenting. Däremot var hela bilen full av glaskross. De hade tagit den trasiga telefonen (hoppas att de får äckeltoalettvatten i örat) och gps:en ur hansfacket. Pappas minikamera och MIN DATOR (som låg gömd i baksätet) hade pundarjävlarna dock inte tagit. Thank god! Hade de tagit min dator hade jag fått lov att slå första bästa person som såg skum ut.

Klockan var sju på kvällen och vi ville hem men stod alldeles jävla sorgliga på en nu öde Ikea-parkering med trasig framruta. Inte ens jag sätter mig och kör 35 mil utan ruta. Hur gärna jag än ville komma hem. Det blev till att åka till OKQ8-macken över vägen och söka hjälp. Där fanns dagens ängel med ett ben. Jo, för han hade bara ett ben, bilmekanikern som hjälpte oss försöka få tag i någon som kunde fixa en Audi-ruta en söndagskväll. Det var så klart lönlöst. Vi fick erbjudande av någon som kunde sätta in en plexiglasruta men det kändes så där för flera tusen kronor. Vi fick städa ur bilen och fyra timmar senare hade Stefan, som på riktigt är världens bästa, klippt ihop ett bilfönster av sån där plast bensinstationerna sätter över sina löpsedlar. På satt också flera lager silvertejp och vi började vår resa hemöver. Den provisoriska rutan satt som ett smäck och vi kom hem välbehållna. Idag började försäkringsbolagstjafset. Det är helt jävla otroligt hur mycket man betalar i försäkrning i jämförelse med hur mycket man får. Ingenting. Sitället får vi två självrisker att betala a´3 000 spänn. Det är så att man börjar koka.

Det är nog inte min och Stefans dagar nu. På lunchen idag toppade vi nämligen toalettappningen och bilinbrottet med ytterligare en grej. När vi skulle hoppa in i bilen efter lunchen satte Stefan foten i en rejält tilltagen hög med hundskit. Sen satte han in foten i bilen. Jag har inga kommentarer till det inträffade.

Lyxigaste eftermiddagen

Vilken eftermiddag! Puh. Jag har varit och skrivit en artikel om hudvårdsgurun Ole Henriksen, som ska öppna Spa i Mora. I Mora-av alla ställen på jorden. Det finns bara tre Henriksen-span sedan tidigare, i Hollywood, Dubai och Bangkok. Och nu Mora. Jag är stum av förundran. Denna danska hudvårdsguru är superhypad av alla världstjärnor och modeller och hans produkter verkade bara så häftiga. Eller verkade, nu vet jag - de är häftiga. Jag fick prova en kroppsbehandling, där både peeling och inpackning ingick, samt en ansiktsbehandling och avslutande make up av nästan lika hypade mineralkosmetikmärket Glow minerals. Så b r a! I feel like a new person. Nu ska det shoppas mineralsmink. Helt sjukt att något som ger ett så bra resultat dessutom kan vara bra för huden. Det riktigt känns.
Nu ska jag försöka skriva en nyanserad, objektiv, artikel om det här.

Ikväll måste jag tokpacka. Vad ska man ha med sig till Sthlm inför en femdagarsvistelse liksom? Oh my. Det lär bli klänningsfullt. Btw så förstår jag inte hur jag kunde vara utan den stickade klänning jag köpte häromdagen. Den är så snygg och så skönt. Bara älskar den kombinationen.

Nu väntar intervju, svarande på mail och sen sticker jag hem.

Tisdag

Igår var jag förvisso seg men rätt glad. Idag är jag pigg men inte särskilt glad. Så där som vissa dagar kan vara. Nu är allt ett irritationsmoment. Allt jag ska göra är jobbigt o.s.v. Hoppas verkligen att det bara är mitt morgonhumör som fortfarande håller i sig och att jag snart blir glad och energisk igen.

I vårt badrum uppe är så retro att det nästan inte är sant. Tapeterna sattes upp på 1960-talet och består av gröna och blåa blommor i rutsystem. De är så där riktigt 60-talsskrikiga. Och liksom stressande. Eftersom vi ändå ska göra om så bestämde vi oss för att måla bort de hysteriska blommorna i går. Det blev självklart vitt. Nu är det lite bättre. Tur att vi snart ska blåsa ut hela huset och göra om. Efter ommålningen blev jag så slut att jag somnade framför Ernst nya "Första, andra, tredje!".

Nu måste jag ta och boka hotell inför vistelsen i Stockholm. Det blir antingen Clarion på ringvägen eller Nordic Sea vid Vasaplatsen. Hm. det ska bli så skönt att bo på hotell. Faktum är att jag kommer att bo på hotell fyra nätter i rad. I just love it. Men gud vad svullen jag kommer att bli efter alla hotellfrukostar. Hehe.

Konstigaste killen

Jag stod nyss utanför redaktionen och njöt av friska luften. Ja, eller ni som känner mig vet vad jag egentligen njöt av. I alla fall så kommer det fram en kille, han kanske var i 30-årsåldern.

Okänd kille: – Hej, vill du äta middag med mig?
Jag: – Eh, alltså nej jag tror inte det. Jag jobbar ju.
Okänd kille: – Okej, men efter jobbet då?
Jag: – Alltså nää... har massor att göra ikväll (tänker: dumt att säga att jag helt enkelt inte vill)
Okänd kille: - Okej, tråkigt. Vet du någon annan snygg tjej som vill äta middag med mig?
Jag: – Nää. Inte som jag kan komma på. Är du bara i Mora tillfälligt?
Okänd kille: – Ja. Jag cyklar. Har cyklat i fyra veckor. Jag började i Helsingfors, där jag bor, och cyklade via Norrland hit. Jag ska till Göteborg.
Jag: – Oj. Det måste vara jobbigt.
Okänd kille: – Ja, speciellt eftersom man saknar närhet så mycket.
Jag: – Eh, okej. Var bor du då, när du cyklar?
Okänd kille: – Det är på lite olika ställen. På verandor ibland, i sommarhus. Det finns så många sommarhus som står tomma nu på hösten. Det viktigaste för mig är att jag i alla fall har tak under huvudet.
Jag: – Ja, det är ju bra. Nu måste jag gå in.
Okänd kille: – Okej. Tråkigt att du inte vill äta middag med mig.
Jag: – Du får leta lite så hittar du säkert någon att äta mig.
Okänd kille: – Jag tror inte att jag gör det. Äter själv istället.

En helt vanlig måndagseftermiddag i Mora.

Ny vecka

Man kanske borde känna glädje över att en ny vecka står för dörren? Inte jag. Allt jag kan känna är bara att det kommer att bli kaos och för mycket att göra. På onsdag kväll åker jag nämligen till Stockholm för två dagars kurs på Poppius. Det ska bli hur kul som helst men innan dess har jag tusen saker som måste fixas. Bland annat ett helt nummer Magazin, det var ju inte så lägligt att bli sjuk förra veckan direkt.

Helgen var bra men kort. I fredags åt vi scampi med spenat- och sockerärtspasta och aioli. Very, very good. Sen blev det Idol för hela slanten. Det ska verkligen bli skönt att det nu bara är Idol en gång i veckan, istället för fem, som förra veckan. Det sabbar upp kvällarna totalt eftersom jag bara måste se. Jag är lite sur över att Evelina kom med, för jag tycker inte att hon är särskilt bra alls. Iofs så var de andra tre som också kunde gå vidare inte särskilt bra de heller. Speciellt inte Tamela som både hade tix och sjöng sisådär. Min favorit, precis som resten av landet, är helt klart Amanda. Hon är väldigt säker och dessutom behaglig att titta på. Man är aldrig rädd att hon ska sjunga falskt, vilket man är med många andra. På killsidan är det den där smålänningen som dominerar, har dock glömt vad han heter. Fredagskvällen skulle hur som helst avslutas med tidig sänggång men istället kom grannen över och det blev sent och ganska mycket vin.

Lite halvseg på lördagen men vi pallrade ändå iväg oss till inredningsmässa och en liten tur på stan. Dagens mission var att komma närmre ett beslut i köksfrågan. Det gjorde vi. Jag har bestämt mig och vet precis vad jag ska ha. Det bara är så. Nu väntar jag bara på offert, men det känns som om det kvittar vad den ligger på. Man gör inte om sitt kök så ofta så när vi gör det ska vi göra det ordentligt. Det jag har hittat är elektrolux absolut senaste kyl, frys, vinkyl, is/kolsyremaskin, kombiugn och varmluftsugn, induktionshäll med grill och fläkt. Snyggaste serien ever. Men det är så nytt att det fick lov att ringas och frågas om priser och mått och liknande. När jag såg visningsbilden så visste jag att det var det kök jag ska ha. Nu ska jag bara hitta de där luckorna som blir pricken över i:et. Jag vet hur de ser ut, de är vita, ganska blanka och, framförallt, utan handtag och knoppar. Alla handtag och knoppar är nämligen fula.

Lördagskvällen tillbringades med väldigt trevligt sällskap! Malin och Linus kom på besök och vi åt gott och drack gott (och mycket). Det blev mycket skratt och tok och innan jag och Linus somnade i soffan så var vi på Mora Parken och barhängde. Jag snodde i vanlig ordning en taxi inför hela taxikön när vi var på väg hem. Jag och chaffisen blev polare och tog en cigg på vår gård innan hon åkte vidare ut i natten.

Igår var jag allt annat än pigg. Vi fick dock världens mysigaste dag i höstrusket. Om alla par hade såna underbara dagar så skulle nog fler förhållanden bli mer långvariga. Jag bara älskar de där dagarna när man bara är med varandra och myser. Då blir man så kär att man får lov att nypa sig i skinnet för att förstå hur bra man har det. Det smittar också av sig på resten av veckan och man bara längtar hem från jobbet så att man får träffas. I dag är en sån dag.