Gonatt

Laga mat åt vuxna och bebis, kökssanering 1, jaga bebis och kattungar, underhålla bebis med cykeltur, natta bebis, städa bebis alla tusen leksaker 1, ta ner tvätt, hänga upp tvätt, kolla så att maken och svärfar som snickrar balkong har det bra, motionera två timmar för att bli av med det sista av bebismagen, rensa och förvälla svamp jag glömt att jag plockat, kökssanering 2, torka kattungekiss från gardin och golv, rädda örtodlingen från frosten, bada orkidéer, städa upp bebis alla tusen leksaker 2 (eftersom kattungarna dragit ut dem igen), ge mystid åt vuxna katter, kolla facebook och bloggar, förbereda inför i morgon, kanske hinna läsa nåt, sätta på en tvättmaskin, ha lite ångest för att jag inte strykit, kanske hinna prata och pussa på maken? Kanske hinna höra av mig till nån kompis? Just det, måste duscha också.

Det blir aldrig tråkigt och här hemma, det kan jag lova. Och jag behöver aldrig vara orolig för att vara sysslolös.

Update ett par minuter senare: Tvingas, kvart i tolv, till het diskussion med maken angående mjukost. Vi har aldrig haft mjukost hemma men nu har jag köpt det för att kattungarna ska ha det. Maken har snott mjukosten. Vägrar lämna tillbaka mjukosten. Det kommer fram att maken har mjukosten i bilen (?). Tvingas tillslut till orden "vad är du för jäkla husse som snor kattungarnas mjukost"?. Jag vinner. Mjukosten ligger nu i köket. Maken är sur, över mjukost. Jag somnar med ett leende medan kattungarna äter mjukost. I morgon kommer han sno med sig mjukosten till jobbet, det vet jag.

Känslan att tänka på

Har promenerat raskare än raskast i olika tempon. Åtta kilometer blev det, varav fem i terräng. Väl hemma igen blev det plankan, den är döden, och lite andra övningar. Sen en dusch med skrubb, nytvättade myskläder, lite protein och en kopp te. Och nu - uppkrupen i soffan. Den känslan jag har nu är typ den bästa man kan ha. Kroppen känns skönt tränad, lungorna och huden har fått friskluft, jag har fått rensa tankarna och känner mig så jävla nöjd. Det är den här känslan man ska tänka på när det börjar skymma och man vill allt annat än att ge sig ut och motionera. Då går man ut.

Jag är i princip tillbaka i kroppen där jag var innan graviditeten men det är en bit sladdrig mage, liksom en liten mjuk limpa som står mellan mig och min vanliga kropp. Den kommer nog kanske aldrig bli exakt som den var men nu ska jag ta ett riktigt hårdtag för att försöka bli av med den. Konstigt det där, för det är ju hatkärlek. Jag gillar inte hur den ser ut, magen, men samtidigt har den ju burit det bästa som hänt i mitt liv. Min älskade Stella.

Säg den soffmysglädje som varar. Dags att ta ner tvätt, vika tvätt och hänga upp ny tvätt. Plocka ur diskmaskinen, utfodra katterna, vattna blommorna, kanske köra en vända med dammsugaren....

I morgon ska jag jobba på förmiddagen, det ska bli roligt. Behöver använda huvudet. Stefan ska vara hemma halva dan. Börjar faktiskt längta efter att jobba lite nu, inte heltid men kanske halvtid. Mår verkligen bra av att vara kreativ på det sätt jag här när jag jobbar, jag gillar det otroligt sociala i mitt jobb och jag saknar den tillfredställelse det ger att göra ett bra jobb. Tur att jag har i alla fall ett tidningsprojekt i höst!

Måndag och färgfunderingar

Måndag utan måndagsångest. Det är bra det. Alltid nya tag på måndagar, känns det som. Det kliar i mina fingrar, jag vill göra om nåt här hemma. Typ måla, fixa, hotta upp. Det ska jag göra och det är nåt rum på övervåningen som ligger risigt till. Kanske Stellas? Vill göra det till ett riktigt flickrum, fast med stil (inte hundra white trash-nyanser av rosa). Kan också bli hallen och där blir det färg. Jag gillar färg. Kanske ska smälla upp en riktigt färgglad färg eller tapet på nån vägg? Eller så är det gästrummet som ska hottas. Vi får se. Planerar ett besök på Färgaffären efter lunch.

Jag har funderat på det här med färg en del. Vi har en bra bas i vårt hem. Vita väggar i huvudsak, mattlackad ekparkett och en del svart. Till det adderar jag färger som cerise, turkos eller grönt. Men det är för lite. Jag vill ha mer färg i mitt liv. Ska fixas! För det blir man glad av. Färg.

Och när vi ändå är inne på det här så är jag egentligen så jäkla less på vitt, framförallt på att alla ska ha allt vitt. Överallt. Vittvittvitt. Så trist, så opersonligt. Och är det inte så typiskt, att alla alltid ska ha samma. Likadant med lantligt. Tror hela Mora har en lantlig inredningsstil. Alla inredningsbutiker i stan (och det är en del, med tanke på invånarantalet) ska ha lantligt hit och lantligt dit. Missförstå mig inte, det kan verkligen vara fint med lantlig stil men det blir ju så tråkigt när alla ska ha det. Det känns som att många inte hittar sin stil och därför tar lantligt - som alla andra. Trist.

Själv skulle jag uppskatta om det kunde komma nån butik med lite mer färg och udda grejer. Typ Rice. Köpte urcoola prylar på Stockhome när jag var i huvudstaden häromveckan. Till exempel servetter i grälla färger med flamingos på från just Rice. Det gillar jag.

Nu ska jag leta coola, färgglada prylar på nätet och vänta på ett spännande mail.

Spa, tralalalala

Det är höst i dag men det gör inte så mycket. Jag har det bra. Har redan hunnit en massa och klockan är inte ens lunch. Gick upp med Stella vid åtta och vi hade frukostmys under filt i soffan. Såg samtidigt en intervju med Leif GW Persson, konstaterade att jag inte skulle vilja intervjua honom.. eller så skulle jag vilja just det. Men det skulle vara en rejäl utmaning. Galet svårintervjuad med andra ord. Men jag gillar honom.

Maken och svärfar bygger balkong. Ovansidan på altanen ska nämligen bli en finfin balkong. Där ska jag vädra mattor och sängkläder och njuta av sol. I deras takt är den nog snart klar. Själv ska jag ta mig an tvättberget modell större och vika och stryka. Om ett par timmar kommer svärmor och då ska jag checka in på Spa. Så. Himla. Skönt. Planerar att bada, bubbla och basta först innan jag får min ansiktsbehandling. Gud vad jag behöver det här. Det här är jag värd.

Underbar fredag!

Sicken dag det har varit, en fredag i världsklass. I morse kom mamma hit och vi drog till Orsa. Först fika hos en av mammas gamla arbetskamrater. Stella drog ut en sladd, som hon alltid gör när hon är borta (senast igår på Kulturhuset) och så klart hemma där det inte finns en enda sak som fungerar. Sen drog vi till skogs, var tänker jag så klart inte skriva. För det är ett riktigt bra kantarellställe. Vi skördade, både gula kantareller och trattisar. Jag kände mig så lycklig där i skogen. Det var höstfriskt, solen kom fram, det var tyst och stilla, luktade gott av skog och jag fick sitta i lugn och ro och harmoniskt plocka svamparna och stoppa ner dem i min fina korg. Det kan kanske vara kinkigt att plocka svamp med en tiomånaders men inte med min. Först sov hon i bilen en halvtimme sen fick hon följa med. Jag bar runt henne och när jag hittade ett bra ställe så satte jag henne på sin filt och där satt hon snällt och skrattade och sög på en kotte. Trots att hon numer är världsmästare i krypning så var det som att hon fattade att det inte var läge i den terrängen med blöt mossa och annat skogigt. Mammas hjärta är världens tåligaste lilla tjej. Och som hon gillade att vara i skogen. Det blir fler utflykter dit!



Efter svampskörd tog vi en lunch på Brödboden i Orsa. Efter det fortsatte vi vår dag i delikata råvarors tecken. Hansjö är en riktigt bra by tycker jag. Där finns nämligen både Eva Gustavssons grönsaksodling och Hansjö mejeri. Det kliade i fingrarna när jag såg alla fräscha grönsaker hos Eva så det blev...

... häftiga bönor (som man tar ur denna gigantiska skida).



... ännu mera bönor (så vackra och så goda lätt kokta med smör på).



... grönkål, krispig och fin (av den blir det en stuvning med grädde).



.. härligt röda söta tomater.



... vackra snittblommor som även går att äta (så vackra att garnera en sallad med).



Hade kunnat handla en massa mer härliga, närproducerade grönsaker. Men man måste ju hinna äta upp allt. Toppade besöket med ett besök på Hansjö mejeri där jag fick me dmig två sorters ostar hem, en brie och en möglig en. Vad vore livet utan ost? Hellre det än snask, säger jag bara. Gärna med en klick fikonmarmelad på och jag är i himmelen.

Efter en sedvanlig fredagshandling på Maxi checkade jag och Stella in hemma strax innan pappan gjorde detsamma. Och han toppade dagen. Fick nämligen ett litet, men underbart paket. Har länge velat åka på Spa och bli lite omhändertaget och få slappna av ordentligt. Och guess what, det låg ett ordentligt tilltaget presentkort till Mora Hotell & Spa i paketet. Vilken lycka! Tack finaste, älskade make. Finns en viss chans att jag nyttjar det redan i morgon.



Det bästa med vardag och veckodagar är att man får den där underbara fredagskänslan. Ni vet när hela familjen är samlad ( i vårt fall vi tre på S samt katter och kattungar). Man planerar en god middag, tar ett glas vin, mår bra, skrattar och njuter av varandra. Så var det verkligen i dag hemma hos oss. Tre som verkligen njuter av varandras leksällskap är Stella, Uno och Harry. Här är dagens bilder på mina tre bebisar.








Lyckalyckalycka!

Medan lekligan härjade vilt lagade jag det bästa man kan laga efter en dag i svampskogen; smörstekta kantareller på grillat bröd. I dag på surdegsbröd toppat med parmesan och bladpersilja. Muuuuums.



När Stella lagt sig åt vi en sallad med vitlöksstinn kyckling, parmarullad, grillad mango och rostad kokos. Väldigt gott. Hade tänkt skippa nåt sött men vi blev så sugna så jag svängde ihop en slags romflamberad banankolasås med rostad flagad mandel som serverades med glass. Hej paltkoma!

Som om den här fredagen inte var bra nog så blev jag inbjuden till en trevlig middag i morgon på Strand med mina fina tjejer Emelie, Karin och Tin plus ett gäng till. Ska bli så kul. Längesen jag var ute och åt och bra sätt att avsluta sommaren, för det känns verkligen som den är över.

I dag var det väldigt kul att vara Sofia Jemthans. Har dock fortfarande inte förstått att jag heter så. Det kommer!

Önskar alla er en härlig helg. Och jag välkomnar som vanligt att ni tar och gör er till känna om ni läser.

Tjing!

Bad, skrubb och smörj råder bot

Jag är en person som ofta håller skenet uppe. Kan känna mig sur, arg, ledsen eller nåt annat bra men utåt håller jag god min. Kalla det fasad, det kanske det är, men jag väljer vilka jag verkligen kan säga att jag mår dåligt till. De få utvalda har förtjänat det. Och det är inte ens en handfull personer. Att jag är så här kan ha och göra med att jag är urless på folk som gnäller och självömkar som lättar sitt hjärta i tid och otid fast man knappt känner dem. Är det inte det ena som är fel så är det nåt annat. Och då menar jag så klart inte folk som jag är nära vän/anhörig med för de får gärna gnälla och må dåligt hos mig för jag vet att jag skulle kunna göra detsamma hos dem. Ge och ta, ni vet.

Hur som helst. I dag hade vi en bra dag på Babyöppet på Kulturhuset och senare på stan med Emelie. Borde varit fulladdad med positiv energi men när jag kom hem var det precis tvärt om. I was blue. Allt var fel. Jag var sur, tvär och ledsen. Efter ett tag tog jag dock tag i saken, ibland gör jag det ibland inte (och då lägger jag mig i det tillståndet och vaknar till en ny, bättre dag). I alla fall så vet jag ett sätt att ta mig ur det och det tipset har jag fått från mina fina vän Karin. När vi var på Mallis var jag så där blue en eftermiddag. Då tog hon tag i mig, pratade med mig och jag vågade faktiskt vara ledsen, sur och arg. Sen gav hon mig en skrubbhandske, en god duschkräm och dito hudlotion. Sen ordinerade hon en lång dusch med skrubb och efter det smörj följt av ett glas rosé. Jävlar vad bra jag mådde efter det. Som ny.

I dag körde jag samma grej minus rosé. Det hela blev dessutom ännu bättre eftersom jag tog Stella med mig. Henne satte jag i en badbalja med bubbel och bara att se hennes glädje över det gjorde mig på bättre humör. Själv satte jag mig bredvid i duschen och skrubbade och myste. Sen torkade vi oss, smörjde och kröp in i varsin frottébadrock. Sen ner i soffan med kattungarna och vem mår inte bra då liksom? Guld. Tack finaste Karin för bad-, skrubb- och smörjtipset!

Så här känner man sig efter. Nöjd.



I morgon är det helg och jag, mamma och Stella ska ge oss ut i svampskogen. Galet sugen på gula kantareller nu.

Så har glad kommer mamma/mormor bli när hon hittar kantareller.

Underskattad

I går kom jag på att en hederlig tonfisksallad kan vara den mest underskattade salladen. Så gott. Jag som sitter svårt fast i salladsträsket måste ju ha många sallader att variera mellan. I går dammade jag av den här klassikern, tonfisksallad.



Hemligheten är att fräscha upp den, ärligt talat, rätt trista tonfisken i lite creme fraiche och majonäs. Sen måste man ha ägg till och kapris. Kapris och tonfisk är en match made in heaven. Kapris är för övrigt också underskattad.

Nog om sallad. I dag är det torsdag och ännu en vecka har rusat förbi. Igår hade vi besök av 2 X Malin. Den ena med sin Wilma och den andra med sin Ebba. Det var tjejbebistätt här hemma med andra ord. Båda Malinarna är barndomskompisar till mig och dessutom grymt roliga sådana. Väldigt trevligt besök och vi har bestämt att vi snart ska ses igen. Mitt i allt snack så glömde jag att ta upp kameran. Typiskt!

Min kropp och knopp är just nu taggad på fysisk aktivitet. Den känslan har man ju inte alltför ofta så det gäller att smörja medan järnet är varmt. I går kväll snörade jag på mig skorna och begav mig till elljusspåret. Perfekt kuperad terräng. Perfekt för intervallträning. Så skönt att svettas lite och jag längtar tills i eftermiddag då jag tänker bege mig dit igen. Rundan avslutades med lite övningar på pilatesbollen, gillar verkligen denna boll.

Nu ska jag och Stella göra oss i ordning och åka till Kulturhuset där det är Babyöppet på torsdagsförmiddagar. Har aldrig varit där, annat än när jag gjorde reportage om det höggravid. Ska bli kul. Stella älskar verkligen andra barn så hon kommer garanterat att ha skoj. Ska även kolla om någon av våra vänner vill joina oss och äta lunch.

Fler lyckobebisar

Det har kommit lyckobebisar i sommar. Hannah har fått en Heylie och i går fick en av mina äldsta vänner Linneá och hennes Johan en Ronja. Så här såg det ut när Ronja låg i magen på vårt bröllop/dop.



Så roligt att titta på bröllopsbilderna igen och igen och igen. Finns så många guldkorn. Här är en favorit, Emelie och mamma poserar som aldrig förr.



Långlets finest. Världens finest. MIN familj.



Vaknade av regnsmatter halv sju. Det är ju faktiskt mysigt, även om jag planerat en lång promenad med vagnen. Får ta en lång promenad själv i kväll istället. Har ätit en god frukost bestående av en bärblandning med havtorn, gojibär och björnbär och till det ett lass keso och rostade nötter. Och givetvis nymalt espresso till. Bästa starten. Stella har fått vällning och har dragit igång dagens lek med att dra i gardinerna. Nu köööör vi!

Stackars, stackars, stackars

Nu ska det här inlägget handla om något som fått mig riktigt illa berörd, jag har tänkt på det massor i dag och blivit så ledsen och bedrövad.

Jag chattade med en person igår som en gång stod mig väldigt nära. Han är gift sedan ett par år men jag har förstått via Fejjan att det inte står riktigt bra till. Hur illa det var, det kunde jag dock aldrig ana. Hans fru har varit otrogen med sin chef och det är fruktansvärt i sig. Otrohet är för övrigt det värsta jag vet. Men som om det inte vore nog så är hans fru gravid - och chefen är pappan. Inte hennes man, min vän. Kan ni förstå? Stackars, stackars fina människa. Hans fru vill dock fortsätta leva med honom och vill att han ska acceptera att de får ett barn - som inte är hans. Jag visste inte vad jag skulle säga, mer än att det är det värsta jag hört. Jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag var hon, hans fru.

Det här fick mig och tänka på en annan händelse. För några år sedan så blev en av mina dåvarande bästa killkompisar anklagad för våldtäkt. Jag visste instinktivt att det inte var sant. Jag hade varit med den kvällen de träffades och hon var full men trevligt och väldigt på den här killen, min kompis. Dagen efter berättade han dessutom hur det gått till när de gick hem tillsammans... hon somnade ganska omgående efter lite hångel men utan sexuell aktivitet. Han var så klart helt knäckt när Polisen efter några vekor kallade in honom på förhör och delgav honom misstanke om våldtäkt. Vi stöttade så gott vi kunde och från min sida var det aldrig några tvivel. Efter ett tag avskrevs ärendet i brist på bevis och det kom senare fram att hon blivit tvingad av sin pojkvän (?) att anmäla för att hon inte kom ihåg vad som hänt när hon och min kompis i fyllan och villan sov med varandra. Bättre att anmäla en våldtäkt än att erkänna otrohet, typ.

Ibland är man inte stolt över vissa medsystrar. Fast jag skulle aldrig kalla dem medsystrar. De måste vara från en annan planet.

Jag har bara regn hos mig

I dag kom hösten med besked. Regnat precis hela dan. Kojdag, med andra ord med en liten handlingstrip som undantag.

När Stella lagt sig andas tre andra ut, jag, Isis, Harry och Uno. Mysigaste är att båda gillar att ligga nära, nära (både mig och varandra) i soffan.



Mamma katt chillar på härbresbron i solen.



Samtidigt som mamman chillade så släpptes godingarna ut för första gången, det var en härlig syn kan jag lova.




En som aldrig chillar är denna dam. Det ser ut som om hon kommer att traska iväg vilken sekund som helst. Det är fortfarande fascinerande hur nöjd och glad en bebis kan var. Solstrålen min!



Uno, nån som är sugen? Vågar lova att det här kommer bli en riktig kelgris eftersom han klättrar upp till mig i soffan så fort han får chansen. Lyckokatt!



Samtidigt som Uno föredrar soffhäng så härjar de här tillsammans. Det är som en katt- och råttalek. Väldigt underhållande.



I morgon ska vi socialisera. Malin och hennes lilla Wilma, två månader yngre än Stella kommer hit. Även fröken Knutsson kommer joina. Skoj!

Nu ska jag hoppa ner med nya, glossiga magasin. Mys!

Hektiskt.

Jag frågar mig igen, vad gjorde jag innan jag fick barn?

Just nu har jag tre kids. Stella, Harry och Uno. De tre härjar hej vilt med varandra. Vi snackar inte en lugn sekund. Där kattungarna är, där är Stella. De är i gardinerna. De är på kontakterna. De drar eller busar med lampsladdar. De jagar mina fötter. De är överallt och det är så jäkla kul. Men hektiskt, man somnar garanterat på stört när det blir kväll.

Förutom att jaga katter och bebis så har vi hunnit en del annat i helgen. Stefan har kontrollerat växlingar i Vasastafetten medan jag, Stella och hennes mormor och morfar skulle besöka en marknad med lokalproducerat i Orsa. Sånt gillar vi, men vi gillar inte att marknaden stängde tolv, typ en timme innan vi anlände. Det fick bli en lunch på Brödboden istället. Italiensk sallad, väldigt bra sådan när den väl serverades (en timmes väntetid, tur att man har tålig bebis).

Lördag kväll var det festligt värre i Långlet. Och roligt värre med kombinerad inflyttnings,- kräft,- grill,- vasastefett- och grannfest och Jenny och Jerker. Delux band spelade som aldrig förr och det var en riktigt rolig tillställning.

I går var en slappardag. Jag blödde näsblod för första gången i hela mitt 27-åriga liv. Det var det mest dramatiska som hände. Ja, och så körde jag över ett och annat muslik med gräsklipparen.

I dag har jag varit seg, men det finns inte tid till att vara det härhemma. Så det har varit full rulle. Stella och jag har varit och hälsat på de tre hästar som går på bete bredvid där vi bor. Så roligt att se hur överlycklig hon blir när hon ser djur av olika storlek. När pappan kom hem gick vi en bit in i skogen för att se om vi möjligtvis kunde hitta nån kantarell men det var önsketänkande, uppenbarligen. Fick traska hem med tom korg och istället för nåt med kantareller blev det hemmgjord falafel. Spiskummin, koriander, vitlök... Mmmm.

Nu väntar jag hem maken som är och lirar innebandy. Sen ska jag snöra på mig promenadskorna och stoppa i iPod-lurarna i öronen. En sprillans ny playlist väntar, liksom kvällsol. Underbara powerwalks!

I kväll säger jag hej nostalgi. Fångarna på fortet liksom... jag tänker snelugg med mycket spray i, skjorta med avklippta ärmar, Levi´s 501, fredagskväll, popcorn och Vira blåtira-läsk. Jag tänker 1995 och det bästa program man visste. Så coolt också, att vi äntligen fick Fyran på Berget i Orsa (innan det spelade min farbror i Sthlm in Fångarna på fortet åt oss, känn på den haha). Nostalgi, var det ja.

Slänger in lite bilder sen. Någon har lekt bort min minneskortläsare. Jag gissar att det är en blond, liten person.

Den bästa kalven

Det har varit bra dagar. I går hängde jag och Stella med Emelie hela dan och det var mys och kul så klart. Vi avslutade, när pappan tagit över ansvaret för lilla fröken, med en lång, skön och babblig powerwalk på kvällskvisten.

I dag har vi haft mamma/mormor-häng. Jag var iväg en sväng på förmiddagen medan mamma passade Stella. Sen åt vi lunch och gjorde stan på eftermiddagen. Jag höll mig i skinnet, inga påsar förutom en Ica-påse, bra där fru konsumtionsfri.

Hemma i Länglet igen hade pappan slutat jobbet och vi ägnade oss åt den ständiga sysslan jaga bebis. Förvisso är grindarna uppe och nedervåningen barnsäkrad.. men i samma veva tog jag ner Isis och kattbebisarnas låda. Så Stella kryper i en rasande hastighet dit så fort hon får chansen. I går tappade vi fokus för en sekund och då hördes ett kattungeläte från lådan... jodå, Stella hade satt sig i lådan och höll en av ungarna på äkta bebisvis. Ska nog flytta tillbaka lådan till vår övervåning.

När lillfröken somnat hade vi kvalitetstid som i att njuta av god mat och varandras sällskap. Jag har tidigare berättat om att köpt en massa kalvkött från en gård som ligger i fäboden Läde, som ligger några kilometer härifrån. Det är så bra kött att det inte är klokt och best of the best är filébiten, som vi njöt av i dag. Vi konstaterade båda två att det var bland det bästa kött vi ätit. Jag panerade det i finhackade örter (salvia, timjan och basilika) samt parmesan och stekte i smör hastigt, sånt bra kött ska nämligen serveras med rå kärna. Till det friterade jag stavar av sötpotatis, hemslagen bea (fast dock inte lika flottig som originalet) och en sallad med ruccola, ungsbakade körsbärstomater, rödlök och rostade hasselnötter. Jösses, säger jag bara.



Nu ser jag att Colin Nutleys Sista dansen börjar på fyran. Hej nostalgi. Förvisso inte i samma klass som Black Jack, men ändå. Det blir en lagom avrundning på den här kvällen. I morgon väntar nämligen en galen kväll. Våra nya grannar Jenny och Jerker slår nämligen till med kräftskiva med band och grejer. Verkar som att det är riktigt mycket roligt folk som ska dit. Ska bli så kul! Perfekt också att Stellas farfar kommer hit och kollar på TV när hjärtat somnat. Vi har barnvakt med andra ord.

Trevlig helg alla rara, uppmanar återigen att tråkmånsar till att göra sig till känna.

Konsumtionsfri månad

Jag ska ge mig själv en prövning och det är att ha en konsumtionsfri månad. Ingen shopping. Ingen påsjuka. Inga "måste ha". Nada.

Det kommer att bli en liten prövning eftersom jag är mästarinna i att strö pengar omkring mig. Men nu är det slut på det ett tag. Resten av augusti och hela september ska jag inte köpa en grej. Det känns lite roligt faktiskt.

Matilda och jag pratade om det i går, för hon var här och lånade lite kläder, skor och väskor av mig inför ett event i helgen. Varför är det alltid så att man är så less på sina egna kläder och bara köper mer och mer trots att man redan har i överflöd? Vi konstaterade att det är en bra grej att bytlåna kläder för då känns ju kläderna som nya. Det ska vi göra mer.

Konsumtionsfria månaden till trots... vi måste köpa en ny soffa. Det är både jag och Stefan överens om. Jag vill ha Ikeas nya Kivik. Hur jag hos samma möbelvaruhus kunde köpa en Kramfors för blott två år sen är ett under. Det är inget fel på soffan, den är rätt snygg, men den passar inte här. Nån som vill köpa? Tresits med schäslong, grå, i mycket bra skick (vi har inga katter som klöser), blott två år, 4 000, (nypris ca 9 000). Jag lägger ut en bild senare.

Nu ska jag slänga mig i duschen medan Stella fortfarande sover vagn på altanen. Sen drar vi ner på stan för att möta upp Emelie. Jag ska gå på stan utan att shoppa, jösses.

Lekstuga

I dag kändes det som höst. Och jag gillar höst. Framförallt gillar jag höstkläder, höstinredning och värmeljus i massor. Lägg til goda, rustika middagar, nytändning och annat som hör hösten till. Det känns bra med höst kort och gott.

Och efter en bra sommar så känns hösten välkommen. För vilken sommar det var. Vi har hunnit med att få i ordning gården, lagt sten, anlagt rosrabatt och en lång fin häck. Vi har grillat, njutit, druckit rosé, umgåtts med vänner i massor, yrat, varit ute nån sväng, lekt en massa med Stella. Här badar hon i Venjanssjön med sin far i helgen.



Så har vu ju hunnit med ett litet bröllop också. Och ett dop.

Näst sista veckan fick vi besök av min barndomskompis från Sthlm, Jonas. Vi gjorde bland annat Experium i Sälen och det tyckte både vi vuxna och Stella var hur roligt som helst.

Förra veckan drog vi på roadtrip. Första anhalt var Uppsala där vi bodde hos min goda vän Åsa. Dagen därpå hade jag fikamaraton med gamla polare, så himla roligt! Självklart hängde vi också med brorsan och Ida. Dag två i Uppsala blev vi även bjudna på kräftskiva med dem och Idas syskon med respektive. Hur himla trevligt som helst.

Jag på kräftis i Vänge.



Världens bästa morbror som kärat ner sig i sin systerdotter (vi snackar alltså om en kille som var livrädd för barn fram till för ett tag sen).



Ida, Ludde och Tellan.



Efter Uppsala drop vi vidare till Stockholm och Karin, Freddan och Ella. Sista chansen att besöka fina familjen innan de flyttar hit (lycka!). Jag och Karin gjorde Sickla köpcentrum dag ett och Nacka Forum dag två. Vi hann också med att pimpla lite vin och snacka en massa medan våra sämre hälfter gick på fotbollslandskamp på Råsunda.

Sista natten spenderade vi i Djursholm hos Pyran och Marcus. De bodde i världens tjusigaste vindslägenhet som var så tjusig och mysig. Vi åt gott och hade hur trevligt som helst.

Väl hemma i Länglet igen hade de här två godingarna växt så det knakat.

Harry, ett arbetsnamn, för denna lilla godning har redan fått ett nytt hem och det är jag så glad för, eftersom det är hos några vänner till oss i grannbyn. Jag vet dock att han fått ett nytt namn av hans lillmatte Ella och det är Otto. Coolt.



Här har vi Uno. Han är otingad btw.



Jag kan inte titta, gosa och leka mig mätt på dem. Det är så roligt så det är inte klokt. Och vilken lekstuga vi har här hemma. Jag, Stella och missbebisarna gör inget annat än att leka, känns det som. Stella leker dock med missarna under övervakning för hon är ju duktigt hårdhänt.




Lilla fröken Jemthans då, hon är galet mobil helt plötsligt. Hon har en mycket snabb krypteknik och tar sig från en plats till en annan skrämmande snabbt. I går fick Stefan äntligen upp grinden på nedervåningen och det var tur det, för henne favoritsyssla är att klättra trapp. Och som hon klättrar sen. Det är galet.



Jag tycker dock fortfarande att det blir roligare för varje dag som går, även om hon kräver mer. Vi läser mycket böcker, tittar på saker och det gläder mig att hon är en riktig mystjej. Hon pratar också, "mamma" går varmt liksom "där" vilket hon säger varannan sekund och pekar på saker. Favoritleken är att klappa händer.

Nu så, det var en rejäl update. För att återgå till nutid så har det varit en riktig kojdag med anledning av vädret. Vi har varit hos Stellas farfar på födelsedagskalas och nu på kvällen fick vi trevlig snabbvisit av Matilda och Tobbe.

Nu ska jag krypa ner med Stefan, Isis, Harry och Uno. Det är trångt i Hästens men myyysigt. Gonatt!

Vardag.

Efter en lång och händelserik sommar kom den då. Vardagen. I går kändes det skönt, i morse kändes det oskönt och nu känns det skönt igen. Skönt att få lite ordning, som i ordning på kost och motion. Det har blivit mycket god mat, många glas vin och obefintligt med träning. Kände mig lätt svullen i går men en dag i hälsans tecken gjorde susen. Nu säger jag hej till grönsaker, protein, vatten och träning. Framförallt på veckorna, till helgen kan man ju unna sig nåt gott fortfarande. Mjukstartade med en lång, rask promenad med grannen Patricia i dag. I morgon är det uppställning på gymmet när Stefan slutar jobbet.

Jag ska uppdatera om de senaste veckornas bravader. Typ i morgon. Nu är jag så trött, så trött. Ska föna det där håret jag har, som aldrig tycks vilja bli torrt och sen hoppa ner i sängen och se en film. Uno och Harry, världens sötaste kattbebisar gör mig sällis eftersom deras mamma är ute och jagar möss. Så roligt nu när de börjar leka och busa. Men, mer om det sen.

Semestertid

Det blir inte så mycket skrivet härinne, kan vi ju konstatera. Jag har fullt upp med semestertid, kan man säga.

Förra veckan var i absoluta världsklass. Anledningen stavas Alexandra. En av mina absolut bästa vänner tog sig från Sundsvall till oss i Långlet och vi hade så vansinnigt roligt. Det är en speciell vänskap, det här, för sist vi sågs var hösten 2005. Alltså nästan fem år sedan. När Alex hoppade ut bilen här på uppfarten så kändes det dock som det var igår vi sågs. Fantastiskt!

Dagarna ägnades åt turistande och jag har kommit på att det är jäkligt bra att det kommer långväga besök ibland, så att man slutar vara så hemmablind och upptäcker det som faktiskt finns i området. Alex var galet björnsugen så vi tog en heldag i Björnparken. Dagen efter gjorde vi Nusnäs där träskor inhandlades. Vill tipsa om en pärla, Gamla skolans café i Nusnäs. Galet gott, mysigt och trevligt.

Jag i Björnparken.



Tänk så roligt två hyfsat vuxna människor kan ha med några djuransikten.



Alex med iPhone, raggmunkar och Moraläsk i Fryksås.



Cosmo i vår bröllopspresent, de underbara stolarna.



Glada tjejer.




På kvällarna åt vi goda middagar och pratade mycket och länge. Det var underbara dagar, helt enkelt och nu hoppas jag på mer frekvent umgänge med min favvis.

Helgen som var den var den lugnaste i mannaminne och det var riktigt skönt. FIlmkväll med Benny och Carro i fredags och i lördags hade jag och Stella en riktig mor- och dottermysdag eftersom pappan var på fotbollscup och tillhörande fest. Tror jag släckte halv elva och det är inte alla lördagar jag gör det.

I måndags gick vi in i semestervecka fyra av fem. Samma kväll fick vi vara med om något mycket lyxigt. Tobbe och Matilda bjöd oss nämligen på lyxmiddag i vårt eget hem. De kockade och serverade medan Stefan och jag fick sitta och umgås på altanen. Sen spelade vi spel alldeles för sent men hade som vanligt med dessa sköningar så vansinnigt kul.

Bubbel och snittar i väntan på maten.



Oh my, säger jag om denna dessert. Hjortonparfait, tunt skivad ananas och basilikasirap. Galet vad gott det var.



Finparet.



I går hade vi tänkt åka till Experium men ett vansinnigt dåligt humör (inte mitt) satte stopp för det. I dag tar vi nya tag och jag är så himla sugen på vattenaktivitet. Jag kan tänka mig både bad och allra helst Spa. Är i akut behov av lite omvårdnad. Ska nog boka det.

Lilla hjärtat växer som vanligt så att det knakar. Hon kryper som aldrig förr och är precis överallt. Reser sig gör hon mot precis allt och det är passning precis hela tiden som gäller. Hon har klättrat uppför långa trappen, givetvis med bevakning, och är högt och lågt. En solstråle är hon också, som alltid.




Nu ska jag och solstrålen hoppa in i duschen. Sen ska det hittas på något kul.