Snackpåse

Jag gillar verkligen livet som housewife! Det känns helt overkligt att jag är ledig. I dag kunde jag ägna en bok massa timmar och så har jag fortsatt att fixa med bebissakerna. Det känns som man håller på med dockgrejer, haha.

Nu på kvällen har vi haft besök av en försäkringssnubbe som skulle gå igenom alla våra försäkringar med oss... vad vi har och om vi bör skaffa fler. Farbrorn som kom var den värsta sncakpåse jag träffat. Han snackade oavbrutet i två timmar och Stefan och jag kunde inte titta på varandra, då hade det blivit skrattattack. Det han sa på två timmar hade kunnat sammanfattas på tio minuter. Men, vi känner oss i alla fall mer hemma i försäkringsdjungeln. Nu ska jag ta tag i investeringsbiten.

Ytterligare en positiv sak med att vara hemma är att det finns mer tid till matlagning. I dag var jag innovativ med det som fanns att tillgå.


Jag brynde på kycklingfiléer och la i en form. Så rörde jag ihop en gegga av färsk timjan, krossad vitlök, citronskal och saft, honung och vitt vin som jag slog över kycklingen. Det fick gå på ganska låg temperatur i ugnen så att kycklingen blev riktigt mör. Till det gjorde jag en sås med liknande gegga som den på kycklingen och tillsatte matlagningsgrädde på det och mixade av. Det hela serverades med pressad potatis. Sjukt gott.

Förutom god mat så är jag även förtjust i färska blommor. Det är vardagslyx! Nu har vi mycket vardagslyx eftersom Stefan fyllt år och jag slutat på jobbet för ett tag. De här liljorna är underbara, både utseende- och doftmässigt.



Nu ska vi krypa ner i sängen och se film; "Dumpad". En romcom. Lättsamt så här på kvällskvisten.

2,3 kg kärlek...

... i form av oxfilé var en av helgens höjdpunkter. Min älskling fyllde ju 33 år i fredags. Om temat var upplevelse förra året så var det materiellt i år. Hade fixat lite småplock av typen strumpor en masse, en söt liten body som det står "I love daddy" på, en skinnecessär av typen man har hela livet samt en lyxig badrock (den sistnämnda har dock inte levererats ännu). När man är sambo med en hantverkare får man gå upp i ottan om man ska sjunga och servera frukost. Det blev således en trött fredag men jag höll mig vaken och pigg av glädje. Det var nämligen sista arbetsdagen innan mammaledigheten. Fina kollegorna och jag åt avslutningslunch och till den dök även Svempa upp som en surprise. Han hade köpt förlossningsgodis och av hela ligan fick jag den vackraste buketten. Känns sjukt att jag ska vara borta i minst ett år. Fast det känns ju bra så klart.

Åter till oxfilén. På kvällen hade jag bjudit in alla våra föräldrar för en middag till födelsedagsbarnets ära. Då kom oxfilén in i bilden. Den blev grillad. Och jävligt god så klart. Inget kött slår oxfilé. Just nu slår inget mina rotfruktsmuffins heller. Jag kom på dem för ett år sedan när jag var innerligt less på potatis i alla former... det blir ju liksom lätt samma visa varje helg; klyftpotatis. potatishalvor, potatispuré och nån gång rotfrukter i ugn. Dessa är ett underbart komplement till alla goda middagar i vinter. Tyvärr glömde jag att ta bild på dem gräddade.


Recept 6 pers: 4 stora potatisar, 2-3 morötter, 2 palsternackor, en bit rotselleri, 1 hackad gul lök, 3-4 pressade viltöksklyftor, 100 g riven västerbottenost, 5 dl grädde, 3 ägg, ordentligt med salt och peppar. Gör så här: Riv rotsakerna (förslagsvis i hushållsmaskin) och blanda med övriga ingredienser. Använd med stor fördel en sån där muffinsform för stora muffins. Sätt i stora muffinsformar och fördela smeten i. Det tar rätt lång tid att grädda och för att få dem genomgräddade kör ag på ganska låg ungstemp. och förslagsvis på varmluft (om man har det). Säg 150-160 grader i en timme. Håll koll på dem i ugnen. Sjuuukt goda!

Till oxfilén och rotfruktsmuffinsen serverade jag en bättre rödvinssås med en liten touche av mörk choklad. Det är en riktig höjdare till varmrätt. Avslutade gjorde vi med de här; vit chokladpannacotta med limehallonsås.



Pannacotta känns egentligen väldigt 1999. Men födelsedagsbarnet fick välja dessert och då blev det den här gamla klassikern.

Födelsedagsmiddagen var mycket, mycket trevlig. Förutom att alla föräldrar fick prova min Tens-apparat som jag ska ha under förlossningen (dock på armen) så fick Stefan en massa fint. Mina föräldrar hade köpt en högblank toasits från Kandre som Stefan (och jag) önskat oss eftersom vi har en likadan cerise nere. Av sina egna föräldrar fick han en superfin sån där frukostbricka man har i sängen plus två böcker som passar en blivande pappa, bland annat klassikern "Ett barn blir till" med de där prisbelönta bilderna som är tagna i livmodern.

När jag för några veckor sedan frågade vilka som läser den här bloggen var det ett par som skrev att de hittat hit tack vare att jag skrivit om mat/recept. Detta är ju något som ringer mig riktigt varmt om hjärtat och nu när jag ska vara hemmafru (hehe) ett år så ska jag skriva mer om sånt.

Första dagen som mammaledig har varit underbar. Jag vaknade i morse och tyckte att det kändes konstigt att jag hade hela dagen för mig själv. Vips så var dock dagen slut och jag har bland annat hunnit med att tvätta alla bebiskläder så att jag äntligen kanske kan packa den där BB-väskan. Stefan är sjukt stressad över att jag inte packat än men jag försöker förklara att jag ju behöver en massa av de saker som jag ska ha med mig till BB. Nu har vi kommit överens om att jag ska skriva en packlapp och lägga i en väska som vi kan bocka av när det blir dags.
Hann även med en powerwalk i dag. Det är inte klokt vad slitit det är för kroppen. Jag kan verkligen inte förstå hur överviktiga personer orkar släpa på alla extrakilon. En av mina standardrundor när jag inte är gravid är på över en mil och den går jag i rask takt utan att blinka. Nu får jag massa nig fram i 20 minuter för att ha ont lite här och där när jag kommer hem igen. Men skönt är det ändå, på nåt sätt. Kanske kan det få bebisen att komma lite tidigare också. Tidigare trodde jag att bebisen skulle bli tidig.. jag har dock ändrat mig nu. Eftersom jag mår så förträffligt bra och bebisen också så lär den stanna. Men hoppas kan man ju! Först vill jag dock vara ledig några dagar till så att jag hinner med allt jag ska göra innan nedkomst.

Nej, nu hägrar sängen och ett av de där glossiga magasinen jag prenumererar på. Älskar när de dimper ner i brevlådan.

Nej...

... det har inte kommit någon bebis. Har fått x antal sms under helgen med frågor om jag åkt in, eftersom det varit sån torka här. Men så är alltså inte fallet. Vi har förvisso varit i Falun, i går, men det var bara för att spana in hur vi skulle åka till BB, var vi ska parkera och så vidare. Givetvis kombinerades BB-besöket med en shoppingrunda i både Falun och Borlänge. Jag har insett att det inte är läge att shoppa några kläder åt mig... men det går ju utmärkt att shoppa åt bebis och Stefan. Båda två fick riktigt fina grejer. Mest nöjd är jag/vi med Stefans übersnygga (och svindyra) Peak-jacka samt bärselen från Babybjörn.

Nu ska jag störa mig på den katastrofala dubbningen av "kommissarien och havet" och njuta av bebishicka. Min mage hoppar flera gånger om dan så lilla bebisen verkar sippa en del fostervatten. Nu är vi i vecka 39 by the way och alltså inom de där plus minus två veckorna som man får när man får ett förlossningsdatum. Sjukt spännande. Känner mig coollugn och bara längtar vilket känns bra.

En mer utförlig om de senaste dagarna kommer i morgon. Jag har ju all tid i världen eftersom jag numer är MAMMALEDIG. Livet är underbart.

Vilse i skötväskdjungeln

Ju mer jag tittar på barnkläder och barnsaker desto mer irriterad blir jag hur fula vissa saker är. Det finns, så klart, helt fantastiskt gulliga och fina saker och kläder. Som är lagom. Lagom med mönster. Kläder eller saker som är snygga, stilrena och klassiska. Tyvärr är dock väldigt mycket skit också. Fult. Tacky. Värst är inflationen i mönster och figurer. Jag har ju skrivit ett antal gånger att jag hatar Hello Kitty, och det gör jag verkligen. Mest eftersom det blir för mycket av det goda. En Hello Kitty-grej som används någon gång ibland är okej. Men inte Hello Kitty på allt. Likadant Disneyfigurerna. Det är med sorg jag ser hur de exponeras sönder i fula kopior. Och i massor. Någon figur här och där är fint. Men inte i missbruk.

Sen finns det vissa babysaker som jag är allergisk mot. Som en sån där namnskylt som hänger på vagnen. Gillar inte! Eller alla crazymönstrade skötväskor. Jag är ruskigt vilse i skötväskdjungeln. Och jag behöver köpa en omgående. Jag vill ha en klassisk, i enkelt snitt som inte känns så skötväskig. Tips på var man kan hitta snygga mottages tacksamt! Hittar jag ingen snyggare så blir det en Bugaboo. Den känns okej.

En som har samma syn på bebissaker som jag är Tin. Det är skönt att kunna ventilera, haha. Söta snälla Tin och Svea ska låna ut några saker till oss, bland annat en svart Maxi Cosy bilstol och i kväll kommer de eventuellt hit och lämnar det samt har Idolkväll med oss. Snällaste tjejerna.

Magen på bröllop

Så har såg jag ut i lördags när jag var på bröllop. Cred till mig som klarade åtta timmar fest i högklackat höggravid i nionde månaden. Fan va tjock jag är alltså.




I dag känner jag mig galen. På ett bra sätt. Det pirrar i magen, ni vet sådär som det gör när man ser fram emot något sjukt mycket. Vad jag ser fram emot behöver jag väl knappast skriva men den 25 september har varit ett datum att se fram emot ända sedan det bestämdes att det var då jag skulle gå hem och vara mamma. Nu har jag släppt iväg sista tidningen på tryck och resten av veckan ska i princip ägnas åt planering med Jeanette och städning. Underbart!

Det var det där med städning av skrivbordet ja. Jag ska börja NU!

Insikt

Jag tittar på mitt stora skrivbord på jobbet, på alla säkert hundratals kollegieblock, på pappershögarna, på pärmarna och allt annat jox som jag har. Jag inser att jag i morgon ska städa ur det här. Slänga, spara, inte veta vad jag ska göra med. Det kommer att bli jobbigt men skönt efteråt. Måste ju lämna över en clean arbetsplats till Jeanette. Det pirrar i magen... tre dagar a fyra timmar kvar.

Stefan fyller år på fredag. Jag inser att jag inte hittat den där perfekta presenten. Förra året hyrde jag Smidgården fäbodrelax och vi hade mysigare än mysigast. Hur ska jag bräcka det? Tror att det blir mer sak än upplevelse i år. Tips? Bästa bästa vore ju så klart att fixa en son eller dotter på hans födelsedag. Ska ta mig en Pekingsoppa på torsdag. Andra sätta-igång-förlossningen-tips mottages tacksamt.

Sista arbetsveckan...

... har börjat. Four days to go. Sen ska jag vara hemma och jag längtar.

Galejet i lördags var så klart ett bröllop. Det var trevlig. Kändes som att hälften på stället väntade barn. Vi hade till och med ett gravidbord. Har nog aldrig pratat så mycket graviditet under så få timmar. Eftersom det hela började redan vid tvåtiden så höll jag på att somna med näsan i desserten. Därför blev det hemgång redan vid tio. Stefan, som ju får hålla sig något sånär nykter konstaterade: "fan va jobbigt det är att gå på kalas nykter, folk är ju så jobbiga". Jag försökte förklara att det är väl vad jag varit med om de senaste åtta månaderna.

Jag har börjat med nåt nytt. Att vakna very tidigt på mornarna. Tidigare har jag kunnat gå upp en sväng och sen somna om. Inte i morse. Vaknade 04.15. Vid fem, halv sex insåg jag att det var lika bra att gå upp. Var pigg och glad hela förmiddagen och betade av besök hos barnmorskan. Vi gjorde en sammanfattning av min graviditet i dag och hon sa "det är få förunnat att må så här bra på slutet som du gör, att inte ha några fysiska hinder och ha såna bra värden" . Kändes bra att höra. Magen hade växt 1 cm efter att ha stått still de senaste tre veckorna. Efter besöket hade jag tid hos sjukgymnasten för att hämta ut den TENS-maskin jag ska ha under förlossningen.
Till lunch for jag till Rättvik för en sista lunch med Svempa innan mammaledigheten. Vi tog härliga Lerdahlshöjden. Älskar deras små grönsaksshots man får innan maten. Efter lång och trevlig lunch gjorde jag ett riktigt kul reportage. Sen, när jag satte mig i bilen hem kom tröttheten ikapp mig. For direkt hem till sängen där jag dunade in i två timmar innan Stefan väckte mig. Ikväll blir det en mycket lugn kväll och förhoppningsvis vaknar jag inte 04.15 i natt/morgon bitti.

Dags för galej

Har haft lite bekymmer här på morgonen med att hitta en lämplig festblåsa. Alla små fina klänningar ligger nerpackade i en låda, och där är det ju ingen idé att kolla. Fick gå på de lite större kreationerna. Hittade ett par skor som jag glömt att jag hade, älskar när jag hittar skor/kläder/väskor som jag glömt att jag har. I alla fall så fick skorna sätta resten av outfiten. Är väldigt tacksam över att jag fortfarande kan gå i high heels eftersom fötterna inte är ett dugg svullna. Det blir så mycket festligare med höga klackar! Visst?

Nu blir det galej.

Glassfull

Om jag inte var sprängdfylld innan så fixade jag det genom att smälla i mig en halv förpackning Ben&Jerrys "Half baked". Kriminellt god. Nu kan jag inte resa mig ur soffan. Typ.

Stefan ville gå ut och käka och gå på bio i dag. Bra förslag, förvisso, men jag insåg rätt snabbt att jag aldrig skulle orka med morgondagen efter en sådan kväll. Då skulle jag vara helt slut. Haha, va tiderna förändras. Slut efter middag och bio liksom. Jag måste hr som helst vara pigg och redo för 30-årsfest gånger två i morgon. Vi är dock rätt övertygade om att det inte bara är 30-årsfest utan även bröllop. Varför börjar annars kalaset klockan 14.00 och varför skriver man annars i inbjudan att en "överraskning" väntar då. Jag sätter min högra hand på att Johan och Magdalena blir herr och fru Frost i morgon.

Med anledning av festligheterna i morgon fick jag ägna ett par timmar åt Stefanshopping i dag. Vi hittade riktigt snygga kläder. Sen fick vi i vanlig ordning lov att prata med alla trevliga vi träffade så vi var inte hemma förrän halv åtta från stan. Då blev det en enkel Pasta carbonara och Idol. Är det sunt att känna ångest över att auditionturnén är slut? Haha.

Det drar ihop sig

Om en vecka laddar jag för min sista arbetsdag. Känns sjukt. På ett bra sätt. Längtar efter att vara hemma och mysa, först själv och sen med bebben. Får se hur länge jag får vara hemma. Har ju räknat med två veckor, om det blir enligt beräknat förlossningsdatum 11 oktober. Men vi får se när han eller hon dyker upp till oss. Hade lite känningar i natt tror jag. Vaknade av att det molnade ordentligt i magen med jämna intervaller men det gick över. Tre veckor är lite väl tidigt, men bebis vänta en vecka till eller två - sen kan du komma ut.

I dag har det varit en bra dag. Om jag tänker efter har det varit en väldigt bra vecka. Det var länge sedan jag mådde så bra. Många verkar så less i slutet av graviditeten men inte jag. Visst är jag tjock men jag har inte ont någonstans och är fullt rörlig. Hittills har jag också klarat mig för den där gravidgången, det vill säga när man vaggar fram. Jag känner mig tjock men glad och stark.

Bästaste förslaget för dagen står Bettan för, som skickade en invit för lunch. Vi skrattade så att vi grät. Precis som vi gjorde när vi va småtjejer. Det är så roligt att skratta med Bettan och jag är väldigt glad över att hon flyttat hem igen. Efter en produktiv eftermiddag åkte vi till Orsa på middag hos mamma och pappa. Ludde och Ida var med också och vi hade en riktigt glad middag innan vi skjutsade Uppsalaborna till tåget. Som tur är kommer de snart igen eftersom Ludde lovat att komma hem när han blir morbror.

Nu på kvällen blev det efter en turbostädning TV för hela slanten. Åh vad jag älskar. Det är som ett gift. Nu känns det sorgligt att det i morgon är sista auditionprogrammet. Sen får man ju inte skratta lika rått som nu. Haha.
Nepp, nu blir det eventuellt en movie i renbäddad Hästen. I love my bed.

En riktig egowall

Attirackarns vad trevligt vi har haft det i kväll. Ludde och Ida kom på middag. Jag bjussade på enkelpanerad lax med potatishalvor och citronsmörsås. Jävligt gott. Sen var det Idoltittning, vilket är lika kul som vanligt. Vi hann även med lite fotografering. Det blev flera hundra bilder på mig, magen och Stefan. Såå kul att ha kvar sen. Här följer ett oredigerat axplock. Ska försöka göra i ordning några bra bilder och kanske göra en tavla av nån.

Mosig med mage

Det här var sent en kväll, därav det något mosiga uttrycket. Fan vilken mage jag har alltså! Och en valk har jag också, uppenbarligen. Riktigt längtar till alla powerwalks och senare gymträning.



Läste på lite i dag. Det är tydligen genetiskt om barnen kommer tidigare eller efter utsatt förlossningsdatum. Så klart att det inte stämmer alla gånger men om så kommer ju vår tidigare eftersom båda vi två och våra syskon är tidigt födda. Hoppas, hoppas!

Jag ska föreviga magen på olika sätt, har jag tänkt. Vill göra en gipsavgjuting, någon som gjort det? Ska också tvinga Ludde lillebror, som kommer på middag i dag, att ta lite fler bilder. Känns som om det kommer vara kul att ha kvar det sen.

Nu ska jag sluta svamla här och svamla till tidningen istället.

Härlig måndag

För en gångs skull tycker jag att det känns härligt med måndag. Kanske för att det är min näst sista arbetsmåndag på mycket länge. Jeanette, min vikarie, började i dag. Känns jättekul att dels få jobba med henne i två veckor och dels att hon håller ställningarna när jag är hemma.

Det känns också härligt med måndag eftersom det blev en toppenhelg på alla sätt. Har hunnit med massor hemma. I går blev mitt skrivbord och de stolar jag renoverat färdiga. Bildbevis kommer. Lagom till jag kladdat färdigt med färgen så kom mamma, pappa, Ludde och Ida på pizzamiddag. Jag bakade äppelpaj till efterrätt och vi hade så trevligt. Önskar att Ludde lillebror var hemma oftare.

Lyckan i dag är att komma hem till rena fönster. Eftersom bygget är klart så var det läge att beställa fönsterputs och han som utför det kom på förmiddagen i dag. Och vad jag erfar lär han hålla på ännu, det är nämligen någon konstig hinna på fönsterna eftersom de är nya. Får hoppas att fönsterputskillen klarar av att få dem rena.

Huset - en skattkammare

Hittills har det varit en helg i världsklass. Allt har varit toppen, förutom katastrofen till film vi råkade hyra i går. "The Punisher". Vad ni än gör - se inte den. Vi stängde av efter halva typ.
Eftersom det såg ut så här vid tiotiden i fredags...



... så blev det en tidig kväll. Således vaknade vi tidigt och hur pigga som helst i går. Jag hade massor av pyssel-energi och kände att jag bara fick lov att ha ett skrivbord att göra i ordning. Jag har letat en massa efter ett skrivbord. Gärna ett gammalt ett med den rätta charmen, för att göra om och ha i kontoret/gästrummet. I går var jag skrivbordsdesperat på riktigt och gav mig ut i uthusen för att hitta något som i alla fall skulle kunna användas som skrivbord, tills jag hittar det rätta. I ladan kom jag på att jag så länge kunde göra om mormor och morfars gamla matbord i ek och gick för att förbereda målningen. Av en händelse gick jag förbi Stefans kaos i gamla garaget/verktygsrummet/skitrummet - you name it. Det är så mycket bråte, verktyg och skit som Stefan samlat på sig därinne att jag mår dåligt av att gå in där. Hur som helst så hade han bestämt sig för att röja där och frågade mig om några saker. Så får jag syn på ett blått ben och inser att det är ett bord under alla hans grejer. Pulsen stiger. Lagom högt. Lagom stort. Och tre lådor i framkant - ett SKRIVBORD. I min egen källare. Åh så glad jag blev och tvingade Stefan att snabbt röja bort från bordet. Där stod det. Mitt skrivbord. Svärfar kom förbi och berättade att det nog var hans mormor och morfars, som byggde vårt hus på 20-talet, gamla köksbord och att det alltså funnits i huset sedan det byggdes. Det gjorde ju inte lyckan mindre direkt.
Jävlar vilken fart det blev på mig. Jag skrapade färg, slipade med maskin och fick hjälp att spackla ovansidan på bordet, som var i risigaste laget, av svärfar. Sen började projektet med att täcka den blåa färgen. Grundfärg, en första strykning och så ska jag måla en gång till nu. Sen är det klart! När jag ändå var i går med målandet i går så gjorde jag i ordning två gamla fina stolar och en stringhylla, som jag även den hittat härhemma. Det här huset är en riktig skattkammare!

Efter målande och urstädande i går var vi helt slut. Ingen av oss orkade åka ner på stan och handla mat så jag bestämde mig för att koka soppa på en spik, det vill säga att göra på det som fanns i kylskåp/frys. Det är riktigt kul och en liten utmaning varje gång. Nu hade jag ju rätt tacksamma ingredienser eftersom jag kunde göra en paj med gula kantareller, västerbottenost och färsk babyspenat. Jag smaksatte med vitlök, rosépeppar och Dijonsenap. Blev jävulskt gott.



I går blev jag även glad över att "Här är ditt liv" är tillbaka. Äntligen lite kvalitets-tv! Det var så bra och toppen över i:et var så klart att Persbrandt var gäst. Hurra för Oldsberg! (som tydligen tjatat på SVT att damma av "Här är ditt liv".

I dag blir det mer fix. Jag ska måla mer, åka ner på stan och köpa tyg till stolarna och göra en god söndagsmiddag. Det ska också bli underbart roligt att Ludde lillebror och hans Ida kommer hem i dag och stannar till torsdag. Jag saknar min bror mycket eftersom han är hemma så sällan. Här är partysyskonen för nåt år sen.



Nej, dags att göra lite nytta!

En hederlig planka

I dag har det varit en lång dag. Jag var uppe i ottan och det gillar inte kroppen eftersom både den och bebisen har en lite annan dygnsrytm. Det är för jävligt för mig att gå upp innan sex. Jag tror att jag ska dö. Typ. Nåja, piggnade till och åkte till Borlänge. Där väntade ett helt ok möte, det sista för mig på mycket länge. Vi åt tårta, jag surrade med alla fina kollegor på Blge-kontoret och så åkte jag mot white trash-Kupolen. Egentligen gillar jag inte Kupolen, men jag åker ändå dit varje gång jag är i Blge. Skumt. Shoppade loss på Babyproffsen. Blev bland annat en till uppsättning sängkläder till lilla sängen. Fan va dyrt det är. 399 spänn för ett påslakan och örngott. Var hittar man billigare? Ni som kan, hjälp! Ikea är inte ett alternativ eftersom de har andra mått på sina grejer. Bebisen fick även två pyjamaser och tre par strumpor. Åh va roligt det är att bebisshoppa. Jag kommer ju gå bananas när lilla hjärtat är ute och jag vet vad det är.
Bilresan hem var det värsta jag varit med om. Ögonen sved och jag var så trött som jag aldrig varit. Annars brukar jag aldrig vara trött när jag kör bil, hur lite jag än sovit, men det här liknar inget. Fick försöka prata i telefon hela resan. Och gissa om jag blev glad när Stefan bad mig gå in på Clas Ohlson i Insjön? Det var bara av kärlek jag stannade när jag bara ville hem.

Väl hemma igen gick jag rakt in och stupade i säng för en liten powernap. Stefan hade, för första gången på mycket länge, tagit på sig att laga fredagsmiddag. Det blev hans paradrätt plankstek. Eller nu kallar vi det barngörarrätten. Sist vi åt det var på min födelsedag i januari... och enligt våra beräkningar var det då lilla bebben blev till. Hehe.
Han tog sitt uppdrag på allvar, fredagskocken.





Det var riktigt gott. Han hade dessutom ansträngt sig och varit på systemet och köpt alkoholfritt rödvin. Finaste, finaste Stefan.



Sedan middagen har vi mest gjort sånt här...


... och sett Idol och det där konstiga kändisdjungeln. Nu blir det film eller läsning, vi har inte konfererat om det ännu. Det känns så underbart skönt att det här är en helg utan planer. I morgon kan vi vakna och ta dagen som den kommer.

Fort går det

Torsdag kväll... tiden går skrämmande snabbt och det tjatar jag om hela tiden. Ni förstår säkert varför.
I går var det sista föräldrautbildningen. Vi fick amma dockor. Jag och Stefan skrattade på oss, i vanlig ordning. Jag försökte föreslå att papporna skulle amma dockorna också men det var det bara barnmorskan som tyckte var roligt. Nåja, nu ska vi tydligen (?) vara färdigutbildade föräldrar. Sista gången är inställd på grund av att barnmorskorna måste ta hand om alla blivande mammor. Det är babyboom i Mora, tydligen.

I går kväll fick vi finbesök av Tobbe och Matilda. Det var längesen vi sammanstrålade alla fyra så det var så klart trevlig. Fotbollen, som de andra skulle se, var jag föga intresserad av och hejade i protest på Malta. Idol var jag desto mer intresserad av och tvingade de andra att vara tysta trots att jag babblat matchen igenom.

Dagen har passerat i chockartad raketfart. Jag vaknade ju nyss! Har hunnit med att jobba, luncha med Tin och Svea, jobba lite till och åka på möte. Har även lämnat in bilen på in- och utvändig tvätt. Känslan av att åka glänsande bil är oslagbar. Det blir liksom mycket renare när ett proffs gör det. På kvällen i dag övade vi på att ha det som normala par har det. Det vill säga att inte renovera. Vi tog en liten promenad, så långt jag orkade, och pysslade lite innan det blev te, skorpor och Idol i soffan. Det kändes så lyxigt. Det känns så lyxigt att vi faktiskt tagit det piano den här veckan. Det har vi inte gjort en hel vecka på två och ett halvt år.

Nu måste jag sova... ska orka åka till Borlänge tidigt i morgon för sista redaktionsmötet innan mammaledigheten. Känns för jävla bra.

Kom igen nu

I går läste runt 400 personer den här bloggen. Hur många kommenterade? Typ tre. Man blir ju faktiskt nyfiken på vilka ni är som läser. Så ni får gärna berätta det! (Det vill säga kommentera). Det är ju folk från hela Sverige ser jag, hur har ni hittat hit? Vad tycker ni om bloggen? Återigen; man blir ju nyfiken. Så snälla stilla den nyfikenheten.

Något klar övervåning

Det tar sig. Allt finlir är inte på plats men på det stora hela är det ju klart. Allt det jobbiga är ju gjort.

Här är vårt sovrum. Vi väntar på våra sängbord, som är på omlackering tillsammans med barnsängen, och att jag ska bestämma hur jag ska bygga min sänggavel. Bakom tv-väggen skymtar min walk in closet, som inte är riktigt klar.







Här är vårt gästrum som när jag hittar ett skrivbord även ska bli kontor. Taket ska gå från vitlaserat till kritvitt, som i resten av övervåningen.






Här ska bebben bo när h*n blir större. Först sover lill*n så klart i vårt sovrum. Det turkosa skåpet har mamma målat. Gardinen är ett tygstycke jag glömt att jag hade men som jag tyckte passade bra som barngardin tack vare det färgglada mönstret med både grodor och flamingos.

En stor sak

Tänk att man går runt med en sån här sak mitt på kroppen. Bjussar på den katastrofala mysoutfiten; Stefans mysbyxor ackompanjerad av en ursliten tischa. I´m so hot

Fixerad

Till lunch i dag så bjöd exkollegorna på MT med mig till St Mikaelskolans affärslunch. Trerätters. Trattissoppa, lax till varmrätt och kladdkaka efteråt. Jo, jag var mätt på eftermiddagen. Därför blev det fruktsallad med keso till middag. Fruktsallad är verkligen hur jävla gott som helst.

Jag var hos barnmorskan i dag. Mina värden var toppen, som tur är. Bebisens hjärtljud låg på 140. Varken höga eller låga alltså. Sen kunde barnmorskan konstatera att bebisen fixerat sig. Det känns bra. Kom ut nu, eller nej inte nu men om ett par veckor. Vidare så ligger magmåttet på 35 cm. I går frågade en kille mig om jag väntade tvillingar. Haha. Nog är magen stor, men jag är ju svank så det heter duga också. Rätar jag upp mig är den faktiskt inte lika stor.

I kväll kommer mamma på besök. Vi ska måla stolar, om jag orkar, och se Idol. Underbart att Idolhösten är här!

Och dagarna går

Vissa av mina mornar är världsklass. Jag vaknar utsövd och inte jättetidigt. Katten myser, bebisen småsparkar. Så äter jag frukost i minst en timme och läser tidningar/kollar på datorn. Sen kan jag göra mig ordning i min egen takt och sen åka till jobbet. Såna här mornar tycker jag att jag förtjänar nu, inte minst för att jag vet att de aldrig kommer igen. Inte än på många år i alla fall. Om några veckor kommer livet att förändras och jag längtar med varje liten del av min kropp. Är i vecka 36 nu, så frågan är hur många veckor bebben stannar i magen. Vad tror ni?

De senaste dagarna har varit bra. Vi har fått massor gjort. I söndags for vi till Venjan för en underbar tidig middag med mamma och pappa. När vi kom hem gjorde jag det berömda rycket, det när man får hur mycket gjort som helst på kort tid, och Stefan var ju inte sen att hänga på. Tidigare har jag fnissat och fjantat åt de där som snackat om att gravida kvinnor "boar". Well, nu vet jag hur det är. När "boa"-instinkten tar över kan jag göra hur mycket som helst. Dessvärre är instinkten större än förståndet. För jag och kroppen gav allt i fem och en halv timme; städade, flyttade möbler, klättrade på stegar sprang i trappor och så vidare. Grejen är att jag inte känner hur trött kroppen blir och hur illa ryggen belastas förrän det säger pang och jag ramlar ihop i en hög på golvet. Nåja, vid det laget var det mesta kirrat. Vi har flyttat in i nya sovrummet. Bebisens rum är färdigt och möblerna inflyttade och gästrummet/kontoret börjar ta form. I love it!

Efter alt slit i söndags blev det vilokväll i går. Tv-hösten invigdes med inspelade mammor som söker och senare Tinas cookalong. De senare var ett oorganiserat skitprogram. Jag fick ont i huvudet av Tina och knäppte över till white trash-tv när den är som bäst - Färjan, som ju också hade säsongspremiär i går. I kväll ser jag fram emot Idol 2009. Det är bäst i början, när alla sopor är med.

Nu är min frukosttimme slut och jag ska åka till jobbet. Det blir en produktiv dag innan jag ska till barnmorskan och lyssna på bebisens hjärta, bland annat. De är både höga och låga de där hjärtljuden så det går inte att sia om könet med hjälp av dem. Jag blir tokig, på ett positivt sätt, av mina funderingar på om det är en pojke eller en flicka. Jag trodde att man skulle ha en känsla. Det har jag inte utan kommer nog snällt få vänta till barnmorskan visar vad det är när den lill* ser ljuset för första gången.

Hemma hos oss

Vissa har efterfrågat bilder från hur det ser ut hemma hos oss. Så här kommer ett gäng. Eftersom vi inte flyttat in i de två nya rummen på övervåningen plus hallen så får bilder därifrån vänta.

















Nya badrummet