Äntligen frisk!

Jag har varit nere för räkning i två dagar och legat hemma i feber och snorat. Det var fruktansvärt, inte för att jag var sjuk utanför att det var så tråkigt. Jag skulle inte klara av att vara arbetslös, då skulle jag klättra på väggarna av tristess. Fy. Idag är jag äntligen på benen och på jobbet. Innan det blir helg ska jag försöka ta igen två dagars jobb. Känns så där.

Nu har hösten kommit på riktigt. Jag kommer ihåg att jag i måndags satt och studerade ett träd utanför redaktionsfönstret och konstaterade att löven började bli röda och gula. Idag, fredag, har löven ramlat av. De flesta i alla fall. Vips så fort det gick. I helgen måste jag ge mig ut med stora kameran och ta fins höstbilder till bildbanken. Härligt!

I helgen hoppas jag att det händer något festligt. Det har varit mycket mys på sista tiden men nu känner jag mig redo för någon form av festlighet. Vi får se hur det slutar. Ikväll ska jag njuta av sista kvaltävlingen i Idol med ett glas rödvin. Älskar fredagskvällar framför tv:n.

Nu drar jag

Klockan är snart halv fem och jag börjar ledsna på att inte vara hundra. Så jag tar och drar. Först till Ica för att inhandla oxfilé och nåt annat att äta till, sen blir det videocenter där förhoppningsvis nya Beck finns inne. När allt är fixat åker jag hem och har en härlig födelsedagskväll med Stefan. Det är faktiskt ganska jobbigt att vara så kär i någon att man knappt kan bärga sig förrän man får åka hem från jobbet. Fast det är ju rätt härligt också.

Darlings dag och jag är sjuk

Igår, efter min och Annas råhärliga power/talk-walk, så började jag känna mig lite risig i halsen. I morse när jag vaknade så var det än värre. Jag smög dock ändå upp vid sex för att fixa frukost på sängen till Stefan, som fyller 31 år idag. När vi hade firat och han åkt till jobbet så sov jag nån timme till för att bli av med den lilla grad feber som jag hade i morse. När jag vaknade för andra gången i morse så kändes det bättre. Men nu, efter luch, är jag sämre igen. Varför just idag? Jag som typ aldrig är sjuk. Det blir till att igonerara för ikväll ska vi fira.

Snart kommer min härliga mamma och hälsar på mig på redaktionen. Hurra.

Jordgården

Jga har i några veckor njutit av vårt fina hus som äntligen är klart utvändigt. Det är bara en liten grej kvar - grunden. I lördags fick jag ägna några timmar åt att hämta grundisolering, så kallad isodrän. Jag passade på att lära mig köra och backa släp. Det känns så himla brudigt att inte kunna det. I alla fall så har jag sedan en tid vetat att grunden ska grävas upp och isoleras med isodrän, för att sedan grävas tillbaka igen. Det hela skedde igår. Grävskopan kom åkande runt lunchtid och gjorde på några timmar gården till oigenkännlig. Det ser för jävligt ut. Dessutom plöjde grannen den stora åkern framför vårt hus samtidigt så nu är det bara jord och lera. Överallt. Närmast grunden är det som en vallgrav, utan vatten dock, på säkert tre, fyra meter. På resterande tomtmark ligger resten. I stora högar. Man kommer inte heller in via entrén utan får ta källarngången. Det hela känns så där, tycker jag. Men snart får vi gräva tillbaka allt, och det känns ju bra.

Jag flydde grävskopor och eventuella sviter att lördagens drinkdrickning och stack till stallet. Det var det bästa beslutet på länge. Jag och Tin fick en härlig höstritt på donnorna. Det var så vackert och frisk i skogen att jag var alldeles lycklig när jag kom hem. Dessutom gick Myggan som en riktig prinsessa. Då är det så jäkla kul att rida! Väl hemma igen var jag så hungrig att jag trodde att jag skulle få lov att dö. Vi svängde ihop hemlagad pizza med extra allt på. Det är så roligt och gott att göra egen pizza! OCh man kan välja alla tillbehören själv. Jag gjorde en med skinka, ost, hemlagad tomatsås, chévre, salami, champinjoner och vitlöksbea. Gott? Så in i helvete. Stefan körde en annan stil och la på baconskivor och knäckte råa ägg på en av sina pizzor. Jag provsmakade och även det var riktigt gott. Innan vi somnade hann vi se "Nina Frisk". Ganska bra men med apdåligt slut.

Nu ska jag strax luncha med Emelie som är på besök. Längesen vi träffades bara vi två så det ska bli mysigt. Jag måste också ägna lite tankeverksamhet åt vad jag ska hitta på i morgon. Stefan fyller nämligen 31 år och det ska ju firas på något sätt. Jag har några idéer men vi får se vart det slutar.

Träningsvärk!

Oj, så vältränad man är. Körde hårt med Myggan igår. Hon var nämligen i springigaste laget. Först red vi ut och då studsade hon mest på olika sätt. Då bar det av till utebanan där fröken fick sig en genomkörare , framförallt i galopp. Att hon hade mycket energi blev då positivt istället och hon gick som en prinsessa. Jag var väldigt nöjd och väldigt svettig efteråt (Myggan också för den delen). Idag känns det i rumpa, rygg och mage. Ska kanske försöka ta en runda idag ocksåå, beror dock lite på när Stefan kommer hem. Just nu saknar jag ihjäl mig så hoppas att han kommer snart!

Nu är det sluttampen med nästa nummer. Ska bli skönt att vara helt klar och sen gå på helg. Jag älskar helg. Ikväll blir drt drinkblandning på hög nivå men i övrigt ganska lugnt. Jag ska försöka måla vårt provisoriska badrum. Det är nämligen så ugly nu att man bli irriterad bara av att gå in där. Grön/blåa blommor. Känns på den. Typ "1960-talet ringd eoch ville ha tillbaka sin våttapet". Nu blir det vitt och fräscht. Jag ska försöka ge mig ut och leta kakel i helgen också... börjar ju bli dags att ta en massa beslut om kök, badrum och klinkers i hallen. Längtar!

Seg kola i huvudet, Stefan-fritt och Idol-beroende

Vilken dag! Puh. Jag var på jobbet sju i morse och fram till nu, kvart över fyra, har jag kört på som en galning. Det har skrivits, redigerats, layout:ats, bildredigerats, ringts, fotats, korrlästs och en massa annat i en saling blandning. Nyss sa min hjärna ifrån och huvudet blev som seg kola. Nu ska jag snart ta mig härifrån och göra klart de få saker som är kvar i morgon.

Igår eftermiddag drog Stefan med sin kompis Steve till sydligare breddgrader. Eller i alla fall till Skåne. Där ska de vara på elmässa ikväll. Innan det hann de med en trip till Tyskland. När han kommer hem i morgon så kommer vi ha ett väldigt välfyllt barskåp. De ringde nyss och rapporterade att de fått mig sig mina önskemål, bland annat Bacardi Coco, så jag är väldigt nöjd. Mindre nöjd är jag över att vara hemma själv det känns så... konstigt. Jag är så van vid att somna bredvid någon och ha någon att krama innan man somnar. Nu får jag hålla till godo med vår underbara misse som alltid sover nära, nära mig. Det är mysigt.

Efter jobbet idag så blir det ridtur med Tin. Jag har ställt in två dagar på grund av hög arbetsbelastning men idag är det dags. Ska bli sköners att komma ut i skogen och rensaa huvudet. Jag måste dock skynda mig för 20.00 är det ju Idol. Det här jävla Idol som sabbar mina kvällar. Jag styr allt efter Idol och är totalt beroende. Nästan lite jobbigt. Man ska aldrig börja följa något slaviskt, då blir det nästan ett tvång. Ett Idol-tvång. Idag är jag lite sur över att det går samtidigt som "Du är vad du äter", en annan favvis som har säsongspremiär. Fan att jag inte kan med den inspelningsbara dvd:n. Eller om det är en datahårdisk, inte riktigt säker. Ikväll är det också säsongspremiär för "Vad blir det för mat" med Per Morberg. Jag bara älskar denne Per Mobergs sätt att laga mat. Så passionerat.. och konstigt.. och härligt.

Nej, nu är jag så "out of here".

Magsjuka

Igår kände jag mig lite halvrisig på morgonen men ignorerade och åkte till jobbet. Tillslut höll det inte längre och jag fick hulkande uppsöka toaletten. Sen for jag hem med mina magsjukebaciller. Låg däckad i soffan hela eftermiddagen och läste chicklitts. När Stefan kom hem hade jag piggnat till lite och vi fick världens mysigaste kväll med kramar och film. När jag gick och la mig var jag knappt dålig alls. I morse jag var helt återställd och var t.o.m ute på en powerwalk innan frukost. Det var inte igår! Men ack så skönt. Nu ska jag börja gå oftare. Om inte annat för att komma igång med Vasaloppsträningen.

Idag blir en busy dag.. jag måste ju ta igen allt jag inte hann göra igår som en följd av min magsjuka.

Måndag

Trots en lugn helg så är jag allt annat än pigg idag. Alltid så på måndagar. Helgen inleddes med världens godaste musselsoppa i fredags kväll. Framåt tiotiden blev fröken Sofia rastlös och tvingade ut sin kära sambo på en cykeltur. Vi hamnade hemma hos svärmor och svärfar där vi spelade kort fram till två på natten (ja, jag vann båda omgångarna). Trots lite vin och sen sänggång så var vi pigga i lördags och gjorde en snabbrunda på stan innan vi åkte till Orsa och mina föräldrar. Där blev det god mat, Svensson Svensson och husritningar. Det kommer att bli så snyggt även invändigt vårat hus. Mamma och pappa är så kreativa och kom på massa bra lösningar som vi gillar. Det ska bli kul att se om de går att genomföra! När vi åkte hem från Orsa vid midnatt så var det minusgrder. Hujedamig. Igår snöade det också. Helt sjukt.

Igår var det den gråaste söndag jag varit med om på länge. För en tid sedan bestämde jag mig för att göra söndagarna roligare och inte sådär tråkiga som de lätt kan bli. Först roade jag mig med att ladda hem alla de låtar som jag en längre tid velat ladda hem. Sen solade jag, lekte med vår nya ascoola kamera och på kvällen smällde jag till med trerätters. Stefan T kom nämligen på besök och det var som vanligt väldigt roligt att träffa honom. Det blev lite vin och annat innan söndagen avslutades vid midnatt.

Idag ska jag försöka få massor gjort. Men först en lunch med Anna.

Ernst

På morgonen idag gjorde jag en väldigt rolig intervju med hela Sveriges hemmafixare nummer ett - Ernst Kirchsteiger. Han var väldigt trevlig och snackade väldigt mycket. Jag tror att jag antecknade ett halvt kollegeblock. Hehe. Ernst gjorde precis som i TV, det vill säga använder liknelser och metaforer när han beskriver saker. Underhållande. Han liknade bland annat trender och tendenser vid en tårta där tendenserna är tårtbotten och själva stommen medan trenderna är cocktailbären och marsipanrosen som man dekorerar med. Det var fyndigt och väldigt Ernst:igt.

Såå skönt med fredag! Jag har varit sugen på musselsoppa ända sedan vi var på Sicilien och ikväll är det dags. Nu ska jag bara hitta fräscha musslor och sen koka upp dem med grädde, vitt vin, lök, vitlök, saffran och annat gott. M u m s! Till det nybakade ciabattor och ett gott vitt vin. Det är perfekt att det är den gråaste höstdagen so far för då kan man mysa till det inne med tända ljus. Längtar tills arbetsdagen är slut. Först står dock bildredigering, krönikeskrivning och möte på agendan.

Ganska bra dag

Jag har varit lite off den här veckan... alltid så på hösten. Mornarna är värst. Jag har ju vanligtvis riktigt risigt morgonhumör och när jag är lite nere blir det sju resor värre. Som denna vecka. I morse var det dock annat. Ja, eller först var jag arg när jag vaknade eftersom Stefan skramlade i köket. Men sen kom han in med frukost på sängen och då kan inte ens jag vara arg. Istället smälte jag och vi fick en mysig frukoststund innan Stefan drog till jobbet. Själv åkte jag till Ostnor och gjorde de sista textändringarna till den broschyr vi jobbat fram under en tid. Det är alltid så kul att se det färdiga resultatet.

Det är ett härligt höstväder ute och jag kommer efter jobbet att åka hem och byta om till ridkläder och sen hoppa på guldiga faran och cykla till Tin i stallet. Det är så skönt att komma ut i skogen och rensa skallen efter en arbetsdag. Dessutom är det himla roligt att vara med Tin. Hon är en donna i min smak.

Skönare än skönast är att det är helg i morgon. Jag planerar att komma igång med vasalopssträningen och i övrigt ta det lugnt som förra helgen. Men det kan ju bli hur som helst. Roligaste är i alla fall att min andra Stefan, Stefan T kommer hem och på söndag ska vi ha en riktigt uppdateringsdag. Stefan har varit i USA och jobbat och nu blivit erbjuden fast jobb där. Han är bäst. Vi pratade om en sak häromdagen över telefon. För ett år sedan, nästan exakt, var båda ganska höstdeppiga. Jag var helt säker på att jag skulle leva mitt liv i celibat som singel, eftersom det inte fanns några prinsar i norra Dalarna, och Stefan var sådär sugen på det jobb han precis fått och undrade vad han skulle göra i framtiden. Vi deppade över en eller förmodligen flera flaskor ekologiskt rödvin. Idag, ett år senare, är det annat ljud i skällan. Några dagar efter vårt depp träffade jag nämligen den bästa prins jag någonsin träffat. Det jobb som Stefan inte var sugen på gjorde att han hamnade i USA, dit han ju nu flyttar och är jättelycklig även han. Så, det blir aldrig någonsin som man tänkt sig. Och det ska vi prata om på söndag över en flaska... ja, ekologiskt rödvin så klart.

Absolut segaste dagen

Alltså måndagar... fyy. Att det dessutom regnar gör ju inte saken bättre. Ända sedan jag klev upp i morse så har jag längtat efter att krypa ner i soffan. Dagen har inte blivit bättre av att jag inte fått tag i de folk jag behöver få tag i. Och att en del jobb helt enkelt inte går att få till.

Nu längtar jag hem till mysbyxor, sambo, gårdagens goda kycklingrulader, katten, en filt, en tidning och sedan bara slappning i soffan. Jag hade tänkt göra en massa saker men inser att jag helt enkelt inte orkar. Så är det ju ibland.

Catfighten from hell

Alla som hört katter bråka någon gång vet hur jäkla illa det låter. Det liksom skär i hela kroppen. Klockan 04.30 i morse vaknade jag av detta hemska ljud. Det skreks och ylades. Man är ju inte riktigt hundra klockan så tidigt på morgonen så jag tänkte att ljudet kom utifrån... tills jag inser att kattdramat utspelar sig några meter bort från sovrummet, i hallen. Jag och Stefan rusar upp, sömndruckna, för att stoppa fighten. På väg ut i hallen stelnar båda till, tänk om det inte är en katt utan en räv eller en varg eller nåt (man är ju inte heller så smart vid den tidpunkten på dygnet). Tillslut fegar jag ur och skickar ut Stefan i hallen där han tar sig an slagskämparna, som så klart är vår Ramses och grannkatten som vi inte vet vad hon heter. Stefan får tag i Ramses och jag jagar iväg kattfröken. Nu är det slut på Ramses "gå in och ut som du vill liv", nu stängs källarfönstret och han får komma in när vi öppnar ytterdörren, för ett sånt där catfight vill jag inte vara med om igen!

Skönaste helgen!

Ä N T L I G E N en helg utan fest. Det har varit så skönt! Nu sitter jag här, utvilad och sugen på att det ska bli måndag. Jag brukar aldrig vara sugen på måndag. Idag började jag dagen i stallet. Det var ljuvligt ridväder och jag och Tin gav oss ut på tur i Östnorsskogarna. Dennis var på springhumör så jag fick mig en tur. Roligt var det dock. Resten av dagen har ägnats åt att flytta ett kök från en våning till en annan. Jag kan inte förstå hur mycket köksprylar vi har. Det tar aldrig slut. Men nu är de i alla fall uppe. Snart börjar projekt riva undervåningen.

Nu är det bästa tjejfilmen - Bridget Jones. Jag ska njuta av ett glas rött och sen somna tidigt, utvilad som aldrig förr.

Fredag!

Fredagar är veckan bästa dag! Idag började jag denna härliga fredag med ett möte på FM Mattsson. Sen stämplade jag ut för dagen (ja, fast inte bokstavligen då´rå eftersom stämpelklockor väl inte existerar längre?). Jag for hem och kastade jobbkläderna till fördel för ett passande mysset. Sen slocknade jag och mys-katten en timme innan Stefan kom hem och tog med mig på lunch. Eftermiddagen har ägnats åt städning och uppflyttning till övervåningen. Snart ska jag plocka ner Stefan från byggställningen för vi ska fara till sommarstugan i Venjan. Där väntar mamma, pappa och deras nya kids (raskatterna). Mamma har tydligen bunkrat upp med en massa mat och pappa, som vanligt, med goda drinkar och välsmakande vin. Ikväll sk vi spela kort och senare dricka skumpa och/eller öl i badtunnan. Jag älskar denna badtunna!

I morgon åker vi hem och fortsätter "Extreme home makeover Långlet 2007". Det ska bli så skönt att ha en helg utan fest. Det var längesen.

Ponnyridning och Företagarfrukost

Myggan är halt, därför skulle jag igår rida Tins f.d. tävlingsponny Dennis. Dennis är 1,44 m hög och alltså ganska mycket lägre än de hästar jag brukar rida. Jag tyckte att det kändes busigt på något sätt att rida ponny igen. Och det blev det också. Dennis är precis som man tänker sig att en ponny ska vara - very pigg, lite busig och mest intresserad av mat. Precis som Mulle i Min Häst. Det var askul när vi for fram jag och Dennis, så kul att Tin och unghästen hade svårt att hänga med (och då har Carrera mycket, mycket längre ben). Jag blir alltid så lycklig efter att jag ridit och när jag cyklar hem så får jag en sån där frihetskänsla i magen. Lovely.

Nu har jag precis kommit tillbaka från höstens första Företagarfrukost som, som vanligt, anordandes på Mora Hotell & Spa. Vi började med den härliga frukostbuffén och som alltid så är det världens godaste. Det var mer folk än någonsin på frukosten och jag är mer än säker på att det berodde på att MIKs nya tränare Magnus Arvedsson var där och berättade om uppladdningen inför elitseriepremiären. Jag gjorde ett personporträtt på Magnus redan i våras och tycker att han är en mycket sympatisk person. Nu önskar vi Magnus och grabbarna lycka till i elitserien! Se till att åtmindstånde hålla er kvar i serien så att ni slipper åka ner i Allsvenskan som looser-laget Leksand (som min sambo hejar på).

På Företagarfrukosten träffade jag också en lokalkändis i form av en fd. elitskidåkare, tillika Vasaloppsvinnare. Vi brukar ha lite mailkontakt ibland och igår skrev jag att jag ska åka TjejVasan. Jag slängde ut en krok om att vi eventuellt kunde göra någon form av Vasaloppsuppladdning i Magazin och när jag talade med honom på frukosten idag verkade det som om han nappade på den idén. Vi ska börja med stavgång nästa vecka så jag har fått order om att köpa ett par gåstavar som påminner om riktiga skidstavar. Nu finns det ingen återvändo längre - TjejVasan here I come.

Idag ska jag försöka få en massa saker gjorda. Eftersom jag "bara" tog ut tre veckor semester i sommar så planerar jag att ta en dag denna vecka. Det blir i morgon och det känns riktigt lyxigt. Då ska jag flytta upp köket på övervåningen och bara pyssla hemma, sånt som jag aldrig har tid med. I morgon kväll åker jag och darling till Venjan och äter middag, badar badtunna och hänger med mamma och pappa. Det blir skoj. I helgen ska jag INTE gå ut. Istället ska jag verkligen göra något av den här helgen, det är ett löfte.

Min misse

Den här filuren är nog det bästa jag vet, eller i alla fall det näst bästa. Det är ungefär som att ha ett levande gosedjur. Jag tycker fortfarande att det är trist att jag döpte om honom till Ramses när jag fick honom. Tidigare hette han ju Stefan och dte hade varit såå roligt med två Stefan hemma, en liten och en stor. För att inte tala om hur roligt det hade låtit när jag eller Stor-Stefan ropar på Lill-Stefan. Grannarna hade nog trott att vi inte hade alla hästar i stallet, om man säger så.

TjejVasan och jag

Helgen var helt galen och underbar på alla sätt och vis. Det var såå roligt att träffa alla tjejer igen. Fredagen tillbringades i Emmes finfina lägga med tapas och vin. Åsa och Emme var lite trötta så jag mötte upp Therese för en liten runda. Liten runda blev snabbt en stor runda. Först hängde vi på Flurran med brorsan. Dit kom också Kimen och Filip och då blev det så klart shots och annat som gör att man tappar karaktären. Istället för att gå hem i hyfsad tid som planerat så vimlade vi till BJ. På lördagsmorgonen vaknade jag och var tröttare än tröttast men hann ändå med en liten stadsrunda i min älskade gamla stad innan jag tog med mig Hanna i bilen och körde till Stockholm. Tack gode gud för gps:en, för jag hatar verkligen att köra bil i Stockholm. Lördagskvällen var en reunion utan dess like och jag var så lycklig över att träffa alla mina fina tjejer igen.
Innan jag styrde mot Mora igen så hann jag med en runda på IKEA. Det skulle bli en liten sväng i möbeljätten men i kassan blev det dyrt och det var dessutom svårt att ta sig ut till bilen med alla grejer. Det slutade med att en vakt fick hjälpa till och konka. Eftersom det är första helgen ever som jag och Stefan är ifrån varandra så längtade jag så mycket efter honom att bilresan gick fort, fort hem.

Influerad av Emelies födelsedagspresent, en start i TjejVasan, så började jag och Anna igår över en lunch att surra om att eventuellt åka. Eftersom Anna är sponsorchef där så gick det ganska snabbt från lösa planer till anmälan. Jag är alltså anmäld i TjejVasan tillsammans med Anna. Galet! Nu måste jag börja träna och det basta. Jag vet hur mycket jag kommer att ångra det här när jag ska åka upp till starten i Evertsberg den där tidiga lördagsmorgonen i slutet av februari. Men efter avklarat lopp så kommer jag känna mig stoltare än stoltast.

Idag har jag och Stefan varit ihop i 10 månader. Det tänker vi fira med god middag, rött vin och Idol-premiär. Jag längtar.