Jga har i några veckor njutit av vårt fina hus som äntligen är klart utvändigt. Det är bara en liten grej kvar - grunden. I lördags fick jag ägna några timmar åt att hämta grundisolering, så kallad isodrän. Jag passade på att lära mig köra och backa släp. Det känns så himla brudigt att inte kunna det. I alla fall så har jag sedan en tid vetat att grunden ska grävas upp och isoleras med isodrän, för att sedan grävas tillbaka igen. Det hela skedde igår. Grävskopan kom åkande runt lunchtid och gjorde på några timmar gården till oigenkännlig. Det ser för jävligt ut. Dessutom plöjde grannen den stora åkern framför vårt hus samtidigt så nu är det bara jord och lera. Överallt. Närmast grunden är det som en vallgrav, utan vatten dock, på säkert tre, fyra meter. På resterande tomtmark ligger resten. I stora högar. Man kommer inte heller in via entrén utan får ta källarngången. Det hela känns så där, tycker jag. Men snart får vi gräva tillbaka allt, och det känns ju bra.
Jag flydde grävskopor och eventuella sviter att lördagens drinkdrickning och stack till stallet. Det var det bästa beslutet på länge. Jag och Tin fick en härlig höstritt på donnorna. Det var så vackert och frisk i skogen att jag var alldeles lycklig när jag kom hem. Dessutom gick Myggan som en riktig prinsessa. Då är det så jäkla kul att rida! Väl hemma igen var jag så hungrig att jag trodde att jag skulle få lov att dö. Vi svängde ihop hemlagad pizza med extra allt på. Det är så roligt och gott att göra egen pizza! OCh man kan välja alla tillbehören själv. Jag gjorde en med skinka, ost, hemlagad tomatsås, chévre, salami, champinjoner och vitlöksbea. Gott? Så in i helvete. Stefan körde en annan stil och la på baconskivor och knäckte råa ägg på en av sina pizzor. Jag provsmakade och även det var riktigt gott. Innan vi somnade hann vi se "Nina Frisk". Ganska bra men med apdåligt slut.
Nu ska jag strax luncha med Emelie som är på besök. Längesen vi träffades bara vi två så det ska bli mysigt. Jag måste också ägna lite tankeverksamhet åt vad jag ska hitta på i morgon. Stefan fyller nämligen 31 år och det ska ju firas på något sätt. Jag har några idéer men vi får se vart det slutar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar