Den här filuren är nog det bästa jag vet, eller i alla fall det näst bästa. Det är ungefär som att ha ett levande gosedjur. Jag tycker fortfarande att det är trist att jag döpte om honom till Ramses när jag fick honom. Tidigare hette han ju Stefan och dte hade varit såå roligt med två Stefan hemma, en liten och en stor. För att inte tala om hur roligt det hade låtit när jag eller Stor-Stefan ropar på Lill-Stefan. Grannarna hade nog trott att vi inte hade alla hästar i stallet, om man säger så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar