Snabb

Tvärt emot jante-Sverige så tycker jag att man ibland ska kunna lyfta något man är bra på/stolt över. Jag är jävligt bra på att producera text när jag sätter fart. Det gjorde jag i dag och det gick i en rasande fart. På ett par timmar har jag gjort en sex, sju artiklar inklusive intervjuer. Jag är grym.

Vad är ni bra på/stolta över? Kom igen, ge er själva cred!

Förutom att spruta ur mig text så har jag i dag myst med min sessa, som jag för övrigt är mest stolt över i hela världen. Efter lunch drog vi iväg en vända med bilen och mötte upp Malin med stooor mage. På söndag är det BF för henne och Linus. Späääääänande. Jag är så glad för deras skull och jag tror att det kommer en liten tjej. Fick även äntligen träffa Hannah och Älvdalens finaste lilla tjej; Heylie. Svårt att förstå att Stella varit så liten. Känns som om jag velat träffa de här tre tjejerna hur länge som helst så det var kul att vi äntligen fick till det.

Annars är det måndag- fredag i vanlig ordning. Vad händer med dagarna liksom? Ser grymt mycket fram emot helgen som för första gången på mycket, mycket länge inte innehåller några planer. Vi ska ägna åt oss fix i hus och trädgård och bara njuta av att ta timmen som den kommer. Jag ska givetvis laga mycket god mat också, det ser jag fram emot varje helg. Ska nog laga nåt med anka i helgen. Har varit sugen på det ett tag.

Nu ska jag plocka ihop alla papper, släcka ner den här burken och krypa ner i soffan med Stefan. Hej Idol!

Promenerardagen

Det värker skönt i mina ben. Det beror på dagens frekventa promenerande. Efter den alltid lika trevliga sången drog jag och Jessica vagnarna längs en Saxvik i höstskrud. Det blev en skön timmespromenad med mycket snicksnack. Vi fortsatte vår runda på stan med lite shopping och fika. En mycket trevlig dag.

Lagom till jag rullade upp svarta faran på vita gruset trillade det in ett sms: "Onsdagspromenad"? Matilda och jag har ju satt en standard denna höst med våra mycket raska och lika babbliga onsdagspromenader. Jag lämnade över skatten till sin pappa, svirade om till promenadvänligt och gav mig ut igen. En annan del av Mora i höstskrud promenerades igenom och det var så skönt. Vi har så rackarns trevligt och pratar om allt, både högt och lågt. Politik blir mat, skvaller blir frågan om spritmonopolet. I like it. A lot.

Nu har vi en liten tv-paus. Onsdagar är köriga: Halv åtta, Idol, Berg flyttar in och Välkommen åter. Vi spelar alltid in, väntar nån halvtimme efter start med att börja kolla och spelar sen förbi reklamen som annars får mig på dåligt humör. Thank God för inspelningsbar dvd/hårddisk. Det lilla breaket nu beror på att vi fick ett emergency; slut på blöjor. Så pappan handlar blöjor på stan och jag sitter här.

Ska avancera till duschen, hoppa i min mysiga kimono och sen fortsätta tv-kvällen.

Tårta

Det är en helt vanlig morgon på bygatan 17. Jag äter ägg, Stella drar ner saker och missbebisarna härjar. Samtidigt bjuder hösten på ett fantastiskt väder utanför. I dag ska vi vara ute, i alla fall nån timme. Höstsol och gula löv, utseendemässigt är det inte mycket som slår det.

I går var jag ganska produktiv. Stella fick vara med sin farmor ett par timmar på eftermiddagen och jag passade på att jobba. På kvällen kom alla föräldrar för att fira. Min älskade make fyllde ju år i lördags så det var tårtkalas. Köpte en god en från Maxi.



Hela tårtkalaset gick i rosarött.



Onsdagar betyder sång. Det är så kul! Efteråt fika med alla trevliga mammor/pappor och barn.

I dag håller jag mig från debatter, hihi.

Stella och Harry som snart ska flytta. De klättrar själva upp i hennes stol, trots att det är förenat med en viss pälsförlust. Barnvänligare kattungar än det här finns inte.




Stellas rosa vrålåk får Bobbycars och annat att blekna i jämförelse. Lillgumman fick den här av Per, Maria, Benny, Carro, Hasse och Jimmy i doppresent och den är ju to die for. Dessutom älskar hon att dra runt med den.



Ha en underbar onsdag kära läsare.

Debattör?

Har den senaste tiden märkt att jag är ruggig på att skapa debatt och provocera. Skriver jag något här eller på Fejjan så är folk genast där och tar illa upp. Skriver jag att här att jag tycker att lantligt är snyggt men trist så tar någon stackare åt sig. Skriver jag på Fejjan att jag är urless på alla kopierade statusuppdateringar a lá "Älskar du ditt barn mest i hela världen kopiera det här". Så. Trist. Men, det jag undrar över är, varför bry sig? Kan inte riktigt fatta det där. För om jag läser andras bloggar eller statusuppdateringar om deras åsikter så tar jag ju det just för det; att det är deras åsikt. Jag respekterar den och tycker vi olika kan man ju vara ense om att vara oense. Men varför i hela världen ta illa upp? Måste vara så jobbigt att ta illa upp över andras åsikter, eller?

Jag drar mig för att skriva om vargen igen, eller snarare alla vargrasister, så jag låter det vara ett tag och går i dag istället in på ett annat hett ämne. Kamphundar.

Vad är grejen med kamphundar? Varför ska man ha dem? Varför skaffar man en pitbull eller nån annan äcklig kamphund? Nån som kan förklara?

Anledningen till detta ämne är att jag läser att vissa bostadsbolag i Stockholmsregionen vill förbjuda att deras hyresgäster med kamphundar. Så jäkla rätt. Jag skulle aldrig vilja bo granne med en kamphund.

Funderar också över att när det finns så många fantastiska hundraser, det finns ju faktiskt hur många som helst i hundra olika storlekar, varför måste man då skaffa sig en kamphund? Kan man inte köpa sig en svennebanan-golden, en liten terrier eller en labbe eller vad fan som helst?

Jag tycker att man ska förbjuda alla äckliga kamphundar. Jag blir irriterad och lite rädd varje gång jag ser dem. För hur mycket ägaren än deklarerar att "hunden är hur snäll som helst" så har man ju varit med förr, då när den där snälla kamphunden ballat ur.

Jag har vågat!

Ligger i soffan, under filt och hör missarna busa. Stella sover och jag njuter av att inte göra någonting. Det är behövligt, för helgen har gått i 720.

Man kan säga så här; jag vågade, vann lite, vågade lite till och vann ännu mer. Känner mig euforisk och riktigt stolt över mig själv. Över vad kan jag tyvärr inte skriva men det kommer, antar jag.

Helgen i Stockholm var så bra. Vi bodde bra och hade det bra. Hann träffa fina människor vi gillar, som faster Therese och Sven, Emelie, Benny och Carro.

I dag är en dag för återhämtning. Stella, som ju är van att bo på landet, har varit storstadsbebis och bland annat provåkt tunnelbanan. När jag rullade vagnen i stan kunde jag inte låta bli att fundera över hur man kan välja att bo i Sthlm om man har barn? Jag skulle aldrig vilja det. Tunnelbana som luktar urin, människor överallt och annat storstadigt är kul nån dag men inte var dag. Nej, då trivs vi bättre här i lugnet och friskluften.

Det kommer att bli en prövning att i dag inte göra någonting. Men jag ska klara det.

Laddad

Vet ni vad, jag har världens bästa make. I dag gick han upp halv sex för att börja jobba tidigt så att han kan sluta tidigt. Detta för något som jag egentligen ska göra. Alltså det är för min skull vi åker till Stockholm. Love him.

Eftersom min älskade fyller år i morgon och vi då kommer att vara borta så hade vi födelsedagsfirande på tu man hand i går. Jag lagade favoriten lammytterfilé. Tror inte det finns något godare. I går blev den peppar- och rosmarinbakad och serverades med potatis- och getostbakelse, karamelliserad rödlök, rödvinsreduktion och socker- och saltbakade tomater. Det var en födelsedagsmiddag väl värd namnet.

I present kommer Stefan att få en telefon när den släpps i augusti. Av Stella och mig fick han också ett par gummistövlar, Tretorn och lyckan var total i går när han fick prova dem. Kändes lite onödigt att släpa med dem till Sthlm så det blev presentöppning två dar i förväg. Grattis min älskade!




Bilder från bröllopet.

Nu ska fröken Jemthans få bada och sen leka mycket så att hon pallar tre, fyra timmar i bil när pappan kommer hem vid lunch. Väntar också besök från fina, snälla, rara Tin. Ringde och hade lite klädångest inför helgen varpå min vän kommer hit med några fina plagg. Vilken klippa!

Längtar efter att checka in på hotellet i kväll. Jag planerar att vi ska köpa hem indiskt och njuta det i hotellsängen framför Idol, så att Stella får sova gott i säng. Det blir tidig kväll för i morgon behöver jag vara på topp.

Bättre att ångra det man gjort än det man inte gjort

Torsdag och hela veckan har snart gått. Kan inte hävda att det varit någon kanonvecka men helt okej. Ljusglimtarna har bland annat varit babysången i går och alla andra stunder, små som stora, med världens gladaste lilla tjej. Tur att jag har henne och min älskade man, då glömmer man lätt att katterna kissade ner mitt fluffiga duntäcke, att folk i ens närhet beter sig allt annat än bra och att SD kom in i riksdagen. Eller, glömmer gör man inte, men man väljer att fokusera på det bästa man har.

Just nu är lillhjärtat avlämnad hos sin farmor. Jag måste jobba och Stefan får inte pappaledigt för sin chef så det är en himla tur att farmor kan ställa upp nån eftermiddag då och då.

Angående rubriken så är det faktiskt så. Man kan inte gå genom livet och önska att man gjorde saker, man måste våga göra dem också. När möjligheter ges tar man dom, fast det innebär en viss stress och press och vånda. Så har det varit för mig den här veckan. Ska jag? Ska jag inte? Har nu kommit fram till att jag ska. Det jag ska göra händer i Stockholm så jag tar med familjen dit. Först hade jag tänkt åka själv men insåg att jag behöver dem. Min familj. Jag behöver ha dem där nära mig. Så jag ska i detta nu boka ett hotellrum för två nätter för tre. Hyfsat flott ska det vara, och centralt. Jag älskar verkligen att bo på hotell och det är ju så skönt också. Behöver "bara" ha med kläder och vagn typ. Inte allt annat.

Bjuppar på några bilder då.
Har kommit på knepet för att få Stella att låta bli katternas mat när de äter. Man ger henne ett kex. I och för sig så delar hon mig sig till kattungarna men hon låter i alla fall deras mat vara.



Ett leksaksslagfält. Jag fattar inte hur någon som är så liten kan ställa till så mycket oreda på så kort tid som hon kan. När de flesta leksakerna är ur backarna går det utmärkt att hoppa i själv.



Isis och Ramses har blivit riktiga polare och sover päls mot päls och myser. Skulle föreviga det när Stella i vanlig ordning drog Isis i huvudet dit hon tyckte att katten skulle ligga.

Tillbaka i sadeln

Trots mörkret i dag, som jag tidigare skrev om, så var det en fin dag. Stella och jag har varit på en skön långpromenad och när Stefan kom hem körde jag mot Orsa och Stackmora. Där bor nämligen Kalle nästgårds med min kompis Ullis och hennes hästar. Häromdagen när jag tog premiärturen körde vi lugnt. Det var precis när jag blev gravid som jag red sist och visst sjutton var jag lite harig när det var dags. Nu har det släppt, i vanlig ordning, och i dag körde jag på lite hårdare på denna underbara häst. Känns så rätt! Hans matte har ont i ryggen så jag får rida honom i veckan om jag vill. Ska jag verkligen försöka få loss tid till för det ger ju så mycket. Dels är det närheten till hästen jag gillar, och så själva ridningen och så klart den underbara känslan att få släppa loss i en galopp i sagolikt vacker höstskog. Rejäl energiinjektion är vad det är.

Bjuder på några bilder från dagen på mina tre bebisar. Det börjar dra ihop sig för flytt för de minsta två och det ska bli både sorgligt och lite skönt. De röjer på rätt bra nämligen.

Stella med sin absoluta favvopryl - telefoner i alla former.



De är ju sötare än sötast.



Vagnåkning i höstsol gillar Stella.

Mörk dag

I går när jag hörde Jimmie "rasistledaren" Åkesson tala på Sverigedemokraternas valvaka så gick det en kall kår längs ryggen. Han hyllade det faktum att de varit med och skrivit politisk historia. Nu finns det svart på vitt att 5,1 procent att Sveriges befolkning är organiserade rasister. Åkesson hyllade det, själv tycker jag att det är en riktig mörk dag i Sveriges historia, inte minst politiskt sätt.

Det finns de som hävdar att Sd minsann inte är några rasister. Då tycker jag att man gjort sin valläxa dåligt, det vill säga att man inte tagit reda på vad man röstar på.

Extra förskräckligt är det så klart att rasisterna fick så starkt fäste där vi bor. 9,1 procent i Orsa, jag skäms över att komma därifrån i dag. Men ändå var det så jävla väntat. Vi bor ju mitt i fördomsland. I trångsyntland. Jag skäms.

Jag och Ohly har inte mycket gemensamt förutom att jag tycker att han är e kul prick ibland. Men i går när han vägrade sitta i sminket tillsammans med Åkesson inför SVT-intervjun så kändes det bara så jäkla rätt. Vad Sd är för ett pack blev också tydligt i rapporteringen från deras valvaka då alla konstant vrålade "Jimmie Åkesson, tjalalalalala" om och om och om och om igen. Lite senare hånade rasisternas partisekreterare Sahlin på ett sätt som inte kan beskrivas på nåt annat sätt än smaklöst, lågt och pinsamt.

Nu hoppas jag att samtliga andra partier håller vad det lovar - och inte tar i rasisterna med tång. Punkt slut.

Sahlin sa det bra i går, att inga är vinnare i detta val. Kan jag hålla med om men jag är ändå nöjd över Alliansen har majoritet. Jag gör ingen hemlighet av att jag röstar på det blocket. När jag ändå är i gasen så kan jag likaväl skriva av mig om det här också. För är det något jag är redigt less på så är det att pekas ut som en bad guy bara för att man röstar åt höger. Har debatterat en del på Fejjan där rödgröna får det till att man inte bryr sig om andra människor, är ego osv. Känns så jävla lågt att hålla på så. Jag bryr mig massor om andra människor och tycker att de som behöver bidrag ska få det men absolut inte i den utsträckning de fått tidigare. Jag tycker att en av de viktigaste skapa fler jobb och det klarar rödgröna röran inte lika bra som motståndarna. Jag är också inihelvete glad att vi hade den regering vi hade när den ekonomiska krisen kom 2008. Utan den hade Sverige inte på långa vägar klarat sig så bra som vi faktiskt gjorde.

Om ni nu vill debattera i mitt kommentarerfält så får ni fan stå för vilka ni är. Är så redigt less på alla fegskallar som sitter bakom sin bruk och gömmer sig. Sen får jag återigen lov att upplysa om att det här är min blogg, med mina åsikter. Vill du så stort få uttryck för dina egna; skriv dem i din egen blogg. Tips från coachen till alla er som inte har vett nog att inse det själva.

Jo, jag är ruggigt sur i dag. Ska dock ha en dejt med min nya kärlek senare och det kommer få mig på bättre humör, det vet jag. Han heter Kalle, kommer ursprungligen från Tyskland och är nog den trevligaste häst jag någonsin ridit. Så himla rätt kändes det när jag red för första gången sedan innan graviditeten i lördags. I em är det dags igen. Ska bli så skönt att komma ut i skogen i höstsolen på fina Kalles rygg.

En skön ensamstund

I morse slog jag upp min blågröngrå fem över nio. Då hade Stella ännu inte vaknat... och hon gick och la sig halv åtta i går. Den ungen är sanslös alltså. På ett mycket bra sätt. Vi är båda utvilade i dag.

Med anledning av den extrema långsovningen så uteblev förmiddagsluren och det fick bli en lunchlur istället. Så i dag kan jag helt koncentrera mig på att äta lunch utan att hålla ett halvt öga på min blonda mini me. Det är rätt skönt faktiskt.

När stjärnan vaknar ska vi dra ner på stan en sväng. Det var lilla julafton häromdagen.. för varje år vid den här tiden kommer bland annat H&Ms bonuscheckar. Man kan ju lugnt säga att jag är en guldkund hos dem och det lönar sig. Sexhundra att handla för. MQ skickade också ut checkar men tyvärr har vi ju inte det i Mora. Där är vi också guldkunder efter endast två köp förra året.. en Peakjacka för sju tuss och en kostym i samma prisklass till bröllopet. Det lönar sig att ha såna här klubbkort. Gillas skarpt!

Nu ska jag försöka hinna en massa medan Tellan sover.

Trevlig helg kära läsare.

Fniss

Vi ska på 80-talsfest på lördag. Jag fnissar redan nu eftersom vi provat lite kläder härhemma. Det är så fult, liksom.

Förutom att prova kläder så har vi gjort lite annat idag. Efter lunch kom Jessica och Tyra till oss. Lite lek och en skön och trevlig höstpromenad var precis vad vi behövde i dag.

När pappan kom hem körde vi helghandling. Tänk att det är ett obligatoriskt inslag i mitt liv. Det är så att man längtar efter att fylla kundvagnen. Vem kunde ana det, att det skulle bli en höjdpunkt i livet. En av måna höjdpunkter. En annan är ju den härliga fredagskänslan. Den kommer i morgon. Då är jag gräsänka, vilket för övrigt är det töntigaste ordet men hey, det bekriver ju min status. Har minst en tjej som kommer på middag. Hoppas på fler.

Nu är det sängen en hårföning bort.. och det vet ju de som känt på mitt hår att det kan ta sin lilla tid att torka den här manen.

Den vackraste stunden...

.... i livet var den när du kom.



Så liten hon var. Mammas lilla hjärta.

I dag har vi haft en riktig mysmorgon. Pappan slamrade friskt när han gick upp så vi vaknade till då och jag lyfte över Stella till vår säng, som jag gör varje morgon. Sen kramades vi och myste lite innan båda somnade om igen och vaknade klockan nio. Så skönt! När båda fått frulle busade vi med missbebisarna innan det var dags för bad. Nu har lillhjärtat slocknat i vagnen på altanen och jag andas en sekund innan det är dags att ta en städrunda. I dag är det ruggigt värre så det blir någon form av inomhusaktivitet.

Att styra tankar...

... är ju ruggigt svårt. I dag har jag varit mer än lovligt irriterad. På folk. På företeelser. Nu kommer lite gnäll, det får ni stå ut med. Bland det absolut värsta jag vet är ouppfostrade ungar. Har fått ett helt annat perspektiv på det sen jag själv fick barn. För så mycket har jag lärt mig, att visst kan man sätta gränser redan nu. Men vissa verkar tro att man inte ska sätta en jävla gräns och låter ungarna härja fritt. Fyyy faan. I dag fick jag andas lugnt för att inte få ett spel när jag och Jessica åt lunch med våra småtjejer efter sångstunden i Fridhemskyrkan. Eller, det var jag, Jessica och Tyra som åt lunch. Stella sov, äntligen i vagnen utanför så att jag såg henne genom fönstret. Då är det två helt hysteriska ungar som skriker i högan sky, och det kan jag väl ta tills de går ut och skriker bredvid vagnen, springer in i vagnen och härjar runt bredvid vagnen. Jag säger, snällt, åt den fikande mamman att min bebis sover varpå jag får frågan "om han är svårväckt". Eh, vad är det för jävla fråga. Då går mamman ut och skriker åt de skrikande barnen och Stella vaknar så klart. Jag suckar och mumlar lite varpå mamman häver ur sig "vänta ni bara till era barn blir i den här åldern". Det var då jag fick bita mig hårt i tungan. För jag hade god lust att vråla åt henne att jag minsann kommer att hålla koll på mina ungar så att de inte är och skriker och härjar bredvid sovande bebisar. Men, väluppfostrad som jag är så sa jag inget. Ångrar det. Bittert.

Sen blev jag mer irriterad över andra saker. Sen åkte jag hem, surade ihop, fick en rejäl kram om massa pepp av min make och så försökte jag styra om tankarna. Det funkade. Stella var en solstråle, missarna också och min man var en klippa när jag behövde honom. Då tänker den här morsan positivt. Då tänkte jag att fan vilken jävla lyckost jag är som har en så fin familj. Då svängde jag ihop något alldeles extra gott till vardagsmiddag. Det fick bli en risotto, lite schyssta rödbetor och parma. Kylskåpsrensning deluxe.



Förutom människor som öste negativ energi över mig så har det varit en bra dag, tro det eller ej. I förmiddags var det premiär för oss på sång för bebisar i Fridhemskyrkan. Väldigt kul! Tyckte både jag och Stella. Roligt att Jessica och Tyra var där också och vi tog, som skrivet, en lunch efteråt, följt av en skön promenad med vagnarna i höstsolen. Det gav positiv energi!

Efter gomiddagen fick Stefan hockeysällskap, det vill säga fler dårar som ville se Mora-Leksand. Själv bryr jag mig ju inte om det där men desto mer om Idol så jag parkerade mig i sköna sängen och såg det. Innan det hade jag bakat svingoda äppelmuffins med crumble och jag avnjöt en nybakad sådan med en kopp kaffe till favvoprogrammet.

I morgon är en ny dag, gärna utan negativ energi.

Supper Safari och annat

I helgen fick vi vara med om en otroligt trevlig tillställning: Supper Safari. Konceptet är att man åker runt till mer eller mindre okända människor och äter middag. Förrätt på ett ställe med ett gäng, varmrätt på ett annat ställe med annat folk och samma visa med desserten. Det hela avslutades med en hejdundrande fest där alla som deltagit samlades. I år var över hundra personer med och jag hade fått förfrågan att vara värdinna. Så på lördagseftermiddagen kom nio okända människor hem till oss. Ett par kände jag igen, resten var helt nya. Jag bjöd på ett Dalaitalienskt tema; mustig trattkantarellssoppa med parmachips och till det västerbottenostfoccacia. Hade valt ut ekologiska viner till det och är väldigt nöjd med allt, inklusive gästerna. Efter ett par timmar här fick vi åka åt olika håll. Jag hamnade på en väldigt trevlig varmrätt och dito efterrätt. Festen var helt galen också så vi är med nästa år också.

Min förrätt och några gäster.



I söndags var en riktig slappardag, med all rätt eftersom tillställningen kvällen innan pågick i tolv timmar (!). Stella sov hos farmor och farfar och det hade i vanlig ordning gått hur bra som helst.

Eftersom jag stormat runt som ett yrväder i förra veckan för att lördagens förrätt skulle vara perfekt kände jag för en riktig lekdag med Stellis i går. Så skönt att bara vara hon och jag och kramas, pussas och leka.

I dag fick vi besök av våra favoritpinglor Karin och Ella. Småtjejerna lekte, vi mammor babblade och kattungarna lekte och myste om vartannat.





När Stefan kom från jobbet drog jag på ett riktigt kul möte. Känner mig spänd av förväntan på min framtid. Den blir ju vad man gör den till. Och det är så mycket kul på gång nu. Mer om det vid ett annat tillfälle.

Har hört talas om en sånggrupp för små barn och ringde därför och hörde mig för om det i dag. Visade sig att de drog igång förra veckan men vi fick hoppa in ändå. Så i morgon börjar jag och Stella på sång. Ska bli så kul. Jag älskar musik och Stella också. Vi sjunger mycket och kör diverse ramsor. Jag började själv med musik i tidig ålder och har haft stor nytta av det i mitt liv. Som fyraåring började jag spela fiol enligt suzukimetoden, då man lär sig på gehör, och jag är övertygad om att det har varit en bidragande orsak till att jag haft det så väldigt lätt för mig i skolan. Hoppas att Stella vill hålla på med musik också, då kanske jag kan ta upp det igen också.

Nu hägrar sängen. Ska drömma om framtiden.

Morsa på tjack

Det något skämtsamma rubriker härleder till den speed jag får upp när jag sätter fart. Jävlaranamma vad det går undan. Det bästa är att maken är likadan... så när vi sätter igång och fixar, då går det undan. Så blev det ikväll. Vi skulle bara några saker... som slutade med att det blev en massa gjort. Skönt! Avslutade med inspelad Halv åtta och Idol. Bästa är ju att spela in så man slipper alla jävla reklampauser.

Annars då, jo dagen har varit bra. Jag och Stella gjorde stan med Karin och Ella. Trevligt som alltid. Sen körde jag fredaghandlingen redan i dag. Så. Skönt. Kommer att bli en helg i matens tecken. I morgon ska jag duka upp en härlig skaldjursmiddag, det är så att jag längtar redan nu. Har köpt hummer, ostron och lite sköna primörer. Ostron, jag säger bara Mmmmmm.

Fredagar är mamma/mormor-dag. Planerar att plocka lite mer svamp, bland annat. Det blir nice.

Nu är det tack och gonatt för i dag.

Gillar RUT och ROT

För att uttrycka det milt så har vi haft galet stor nytta av ROT och RUT. I dag nyttjar vi det sistnämnda. Är det något jag verkligen avskyr så är det att putsa fönster och därför tycker jag att det är så jäkla bra att kunna köpa in den tjänsten. Snart kommer en professionell fönsterputsare. Lycka blir i eftermiddag att ha skinande rena fönster.

Annars bjuds höstrusk i dag men jag tycker att det är mysigt. Ska hoppa i storkoftan och hämta upp Karin och Ella senare för en riktig tjejmysdag. Ella och Stella börjar bli riktigt bra polare och har hängt både måndag och onsdag denna vecka. I går åkte vi nämligen med Ella och hennes pappa på en liten överraskningsresa till Tällberg för att hälsa på mamma Karin på nya jobbet. Gårdagskvällen spenderades promenerandes i sällskap av Matilda. Får så härligt mycket energi av våra onsdagspowerwalks.

Dags att äta själv

Det gäller att passa på att kladda medan pappan inte är hemma, han blir nämligen smått hysterisk av kladd. Men gullungen måste ju lära sig att äta själv! Hon har ätit kex med smör och ost och sätter just nu i sig mosad banan. Japp, det blir bad sen.



Samtidigt som det kladdas så härjas det på golvet. Se själva.



Mina kattungar är verkligen det roligaste, ursäkta att det blir en del tjat om dem men om ni var här skulle ni förstå.




I dag då, mulet och dimmigt. Kanske innemys då. Fast jag är sugen på att hitta på nåt. Får se vad det blir.

Hello tv-höst

Jodå, vi gjorde Öppnis i dag, jag, Tellan, Freddan och Ellis. Vilket gäng liksom. Tänk om vi vetat det, jag och Freddan, när vi härjade runt i Orsa i ungdomens dar, att vi skulle sitta och bygga klossar, prova att rita med kritor och annat på Öppna förskolan. Var riktigt kul. Dit blir det fler besök för Stella älskar att träffa folk och förskoleföreståndaren kommenterade även att hon är väldigt social... well, hon har ju lite att brås på.

På vägen hem mötte vi upp pappan på Nääs. Fortsätter ju min jakt på den perfekta färgen. Är just nu inne på smutsgult eller smutsgrönt. Givetvis hittar jag det jag söker i Designers Guild. Galet vad snygga grejer de har. Har en idé nu som jag nog ska slå till på. Kommer bli galet snyggt.

Sitter nu och väntar in pappan som är på innebandyträning. Stella har nyss lärt sig klättra upp på tv-bänken, kattungarna härjar och det ska således bli ruggigt skönt att komma ut själv och rensa skallen lite.

Känns lite högtidligt i dag, har liksom längtat. Kan man längta efter ett tv-program? Klart man kan. Efter Halv åtta hos mig kan man längta och jag är så glad att det börjar i dag. Hello, tv-höst liksom. Det är härligt befriande om somrarna när det inte går ett enda program man vill se. Annat är det nu när Halv åtta börjar. Ser även fram emot Biggest Loser som börjar i dag. Jag älskar den amerikanska versionen. Kollade för övrigt på ett Biggest Loser-maraton när jag fick värkar med Stella på sjukhuset. Och i morgon börjar ju Idol. Så hej tv-höst!

Utvilad

Gomorron ny vecka. Solen skiner och det bästa - jag känner mig sjukt utvilad. Bäddade nyduschad ner mig i rena lakan klockan halv tio i går. Halv åtta, tio timmar senare, slog Stella upp sina blå. Tio timmar på sömnkontot. Inte vaknat en gång, förutom den obligatoriska väckningen ca 06.15 när Stefans klocka ringer följt av en putt och ett "gå upp!" från min sida. Ska unna mig mer sömn framöver för man mår ju så bra av det.

Det har varit en bra helg på många sätt. I fredags åt vi först en underbar middag med färsk grillad tonfisk och en asiatisk nudelsallad med bland annat koriander och cashewnötter. Så gott, med minuset att tonfiskbiffarna var på tog för tunna. De ska ju vara redigt bitiga med rå kärna.



Efter middagen gjorde vi ett byte mellan granngårdarna. Stefan och Jerker ville se hockey, så de fick sammantråla här medan jag traskade över till Jenny. Hur trevligt som helst! I lördags fick vi njuta till fullo av vår nya balkong. Stefan serverade mig en frukost med surdegsbröd (favvis) på den underbara balkongen i strålande höstsol. Fan så underbart det var.

I helgen var det Mat runt Siljan. Ni vet ju hur mycket jag gillar närproducerat och grejer, så det känns ju som ett klockrent arrangemang för mig. Vi passade på att besöka Gamla skolans café i Nusnäs. Vilken liten pärla det är alltså. Så galet trevligt, mysigt, genuint och - framförallt - gott.



Stella fick smaka grädde.



Brownie, den bästa.



Kolapaj med lingon, min favvis.



Bitå med lammkorv och brie från Hansjö mejeri.



Min Stjärna



Caféhäng.



Peka på folk är en favoritgrej.



Farfar och farmor var med.



Hösttjejer.



Både lördagen och söndagen bjöd på riktigt kanonväder. Det är så underbart med höstsol, gillar den bättre än sommarsol tror jag. Har verkligen snöat in på mina promenader nu. Känns som en dag inte är bra utan en promenad så det har promenerats friskt även i helgen.



I lördags fick vi också ett mycket trevligt förslag. Våra fina vänner i Stackmora, Ullis och Micke, bjöd på middag. Nu funkar det ju bättre att ha middag hos oss, eftersom vi har lilla Stella. Så de tog med sig grejer hit och lagade mat åt oss. Lyx! Och så gott sen. Älgfilé, nyplockad svamp och råstekt potatis. Själv stod jag för förrätt och efterrätt; polkabetor med chévre och pinjenötter följt av Leilas underbara äppelpaj med hemmagjort vaniljglass. Vi hade duktig paltkoma efter den middagen. Så trevligt att träffa de här godingarna, det var nämligen alldeles för längesedan.

I går var jag och Stella uppe i ottan. Var tänkt att vi skulle ta en till tur på Mat runt Siljan men det blev så mycket annat pyssel härhemma att vi inte hann. Hade också planerat in ett besök hos våra fina Karin, Freddan och Ella som äntligen fått huset i Vattnäs. Det stod högst på priolistan så vi packade ihop oss och drog dit på eftermiddagen. Så roligt att de äntligen är här!

På vägen hem igen åkte jag om mitt kantarellställe. Fick bara lov. Audin är inte riktigt gjord för den terräng där de växer men med lite snits i körningen så går det hur bra som helst. Iförd mina nya skinnballerinas, stuprörsjeans och ny höstscarf trippade jag sen ut i skogen och hittade en massa. Fick även igång maken, som gjorde debut i svampskogen. Med Stella på höften blev han i gasen när han hittade både gula och trattisar. Kantareller... jag säger bara KANTARELLER! Finns det nåt godare? Vi plockade en rosa pappkasse nästan full. Väl hemma igen blev det underbar risoni med smörstekta kantareller, parmesan och pinjenötter. Blev en biff till det och som alltid en god och färgrik sallad.



Känner på mig att det här kommer bli en bra vecka. Fick ett riktigt roligt samtal i fredags som lämnade kvar något att längta efter. Det lever jag på. Kan bli galet!

Nu på morgonen har jag ägnat mig åt att hålla koll på de tre busungarna.



Ska fixa oss snart och styra mot Vattnäs. Freddan är ju numer hemmapappa så vi ska hänga med Ella och Stella. Tror det blir öppna förskolan, eller "Öppnis" som mamma Karin lärt oss att det heter. Så efter lunch blir det nog "Öppnis".

Those were the days

Jag är en riktig dagdrömmare. Och jag tänker och tänker och fantiserar. Fastnar i mina tankar. Ofta. Nu på kvällen, när jag körde det sedvanliga röjar-passet efter en dag med Stella och missbebisarna, kom jag och tänka på gamla tider. Det är väldigt roligt att hamna i tankar om det som hände förr. Vilket liv jag levde! Galet liksom. Och så mycket tok som hände. Då kretsade det mesta om kvällens utgång, alternativt vilka killar vi hade span på. Galet singelliv med andra ord. Här kommer en bild från när jag och killpolarna drog till Sälen. Attans vad roligt vi hade. En efterfest toppades med att jag råkade sätta mig på bastuaggregatet. Hade finfina grillränder på skinkan dagen efter och det skrattar vi åt än i dag. Innan bastsittningen såg jag ut så här; Lady Lovelylocks.



Hur mycket jag än minns och myser och småfnissar åt alla härliga minnen så skulle jag aldrig vilja ha det livet igen. Det var då, liksom. Men jag är så glad att jag gjort den där resan med att bo borta, plugga, leva galet singelliv och leva vilt. Jag tycker synd om alla som inte fått uppleva det. Jag känner mig liksom klar med det och därför uppskattar jag det liv jag lever i dag så himla mycket. Skulle inte byta bort det mot nåt i världen.

En liten reflektion i all enkelhet.

Från Lady Lovelylocks till Lady Långlet, för tänk om jag visste när jag stod där i mina korkskruvslockar att fem år senare, då skulle livet handla mycket om kiss. Haha. Uno och Harry har kissat i dag, jävlar anamma.Har mycket avancerad lådträning men det går sådär.

Det blev inget Babyöppet. Kände inte för det. Åkte en vända istället och kollade lite grejer, bland annat soffa. Vill. Ha. Ny. Nu. När Stefan kom hem fick jag min numer dagliga svettiga powerwalk. Har gått minst åtta kilometer varje dag den här veckan, det ni. Känner mig mycket nöjd. Efter maten var det dagis- och skolmöte i bystugan och farmor och farfar fick rycka in som barnvakt eftersom Stefan skulle iväg och jobba. Jag tycker att det är viktigt att engagera sig i dagis och skola. Vad kan vara viktigare än ens hjärtas dagis- och skolgång? Anmälde mig till att vara med och hjälpa till i gruppen som jobbar för ett kooperativt dagis. Bästa är att som det ser ut nu så kommer det typ ligga granne med oss.

Nu väntar jag hem maken och medan roar jag mig med nya glossiga magasin. I morgon är det helg igen, jösses vad fort det går. Eftersom mamma alltid är ledig fredagar blir det häng med henne för mig och Stella. Mys!

Underbar morgon

Det är en riktigt skön morgon i Långlet. Vi vaknade av telefonen klockan åtta och sen haft lugn morgonlunk. Stella fick välling, i vanlig ordning men jag fick inte det jag brukar äta till frukost. Äter alltid, alltid ägg på vardagarna. Stekta. Kokta. I omelett. I äggröra. Tre ägg i nån form. Varje dag. Inget annat förutom kaffe. Tillslut sprutar det nästan ägg ur öronen. Jag behöver variation men att få i sig motsvarande protein till frukost är svårt. Men det finns ju alltid keso. Så i dag blev det en härligt vacker tallrik med ett lass keso, blåbär, torkade aprikoser och rostade nötter. Så gott!



Nu ska jag svira om oss från pyjamas till nåt mer lämpligt. Kan inte bestämma om vi ska åka på babyöppet eller inte. Så vi får se. Klart är i alla fall att jag vill göra nåt i dag.

På min balkong...

... är det sol hela dan. Och nu är det en balkong. Tidigare var det ett obrukbart altantak. Eftersom den är byggt i tryckimpregnerat virke så får jag lova att vänta med att måla den vit till i vår. Hrm. Men den är fin ändå, väldigt fin. Och den gav övervåningen en helt ny dimension. Jag har varit alldeles till mig i dag och liksom gått och njutit av balkongen hela dagen. Här kommer jag sitta mycket och jag har redan börjat. Snyggt va, vad säger ni?




Alla borde ha en Folke hemma, konstaterade en granne häromdagen. Det är sant. Jag tror inte att ni förstår hur bra vi har det. Gubben är helt makalös. Han kan allt, och det går snabbt. Hela balkongen är byggd på åtta timmar. Älskade svärfar!

Annars har vi haft en riktigt härlig dag jag och Stella. Vi tog sovmorgon till nio. Efter frukost och lek kom grannen Mimmi med sina småkillar på besök. Trevligt! På eftermiddagen tog vi en cykeltur och tittade på djur. Det gläder mig nåt oerhört att hon gillar djur så mycket "dä" säger hon och pekar. Sötungen!

Till middag fick vi oväntat besök av mamma och pappa. Jag bjöd på indisk soppa följt av en paj på röda vinbär. Gott. Sen snörade jag på mig promenadskorna och drog in till "stan" (kan man kalla Mora för det?) för att möta upp Matilda. 90 minuter snabb, skön och jäkligt trevlig powerwalk är precis vad en mamma som jag behöver.

Kommer ni ihåg rosorna jag planterade i somras? Well, så här ser de ut nu. Det blev så himla bra och de har blommat mer än vad jag någonsin sett rosor blomma - hela sommaren lång. Vilken lycka.



Det slog mig i dag när jag gick runt här på gården, medan Stella som eftermiddagslur. Jag friserade rosorna och klippte bort döda blommor. Jag planterade om en kruka timjan. Jag kollade in vinbärsbuskarna och konstaterade att de behöver skördas bums. Framförallt så kände jag vilken jävla lycka det är att bo så här. Det är underbart!



Och så dagens om missbebisarna. De är inte kloka, fast på ett bra sätt. Klättrar i gardiner och kissar även på gardinerna, så nu är det lådträning på hög nivå. Men vi har så kul på dagarna. VIll aldrig att de ska flytta. Harry har hittat charmen i att leka med barken i orkidéerna. Sådär kul.