Supper Safari och annat

I helgen fick vi vara med om en otroligt trevlig tillställning: Supper Safari. Konceptet är att man åker runt till mer eller mindre okända människor och äter middag. Förrätt på ett ställe med ett gäng, varmrätt på ett annat ställe med annat folk och samma visa med desserten. Det hela avslutades med en hejdundrande fest där alla som deltagit samlades. I år var över hundra personer med och jag hade fått förfrågan att vara värdinna. Så på lördagseftermiddagen kom nio okända människor hem till oss. Ett par kände jag igen, resten var helt nya. Jag bjöd på ett Dalaitalienskt tema; mustig trattkantarellssoppa med parmachips och till det västerbottenostfoccacia. Hade valt ut ekologiska viner till det och är väldigt nöjd med allt, inklusive gästerna. Efter ett par timmar här fick vi åka åt olika håll. Jag hamnade på en väldigt trevlig varmrätt och dito efterrätt. Festen var helt galen också så vi är med nästa år också.

Min förrätt och några gäster.



I söndags var en riktig slappardag, med all rätt eftersom tillställningen kvällen innan pågick i tolv timmar (!). Stella sov hos farmor och farfar och det hade i vanlig ordning gått hur bra som helst.

Eftersom jag stormat runt som ett yrväder i förra veckan för att lördagens förrätt skulle vara perfekt kände jag för en riktig lekdag med Stellis i går. Så skönt att bara vara hon och jag och kramas, pussas och leka.

I dag fick vi besök av våra favoritpinglor Karin och Ella. Småtjejerna lekte, vi mammor babblade och kattungarna lekte och myste om vartannat.





När Stefan kom från jobbet drog jag på ett riktigt kul möte. Känner mig spänd av förväntan på min framtid. Den blir ju vad man gör den till. Och det är så mycket kul på gång nu. Mer om det vid ett annat tillfälle.

Har hört talas om en sånggrupp för små barn och ringde därför och hörde mig för om det i dag. Visade sig att de drog igång förra veckan men vi fick hoppa in ändå. Så i morgon börjar jag och Stella på sång. Ska bli så kul. Jag älskar musik och Stella också. Vi sjunger mycket och kör diverse ramsor. Jag började själv med musik i tidig ålder och har haft stor nytta av det i mitt liv. Som fyraåring började jag spela fiol enligt suzukimetoden, då man lär sig på gehör, och jag är övertygad om att det har varit en bidragande orsak till att jag haft det så väldigt lätt för mig i skolan. Hoppas att Stella vill hålla på med musik också, då kanske jag kan ta upp det igen också.

Nu hägrar sängen. Ska drömma om framtiden.