1995 ringde

Igår hände något märkligt. Jag köpte ett par jeans i onsdags som jag inte var särskilt nöjd med när jag provade dem hemma. Det blev till att gå tillbaka med påsen till jeansaffären och prova mer. Jag höll på länge och väl med de märken jag brukar prova men inget par föll mig i smaken eller passade baken (hehe). Jag har ganska speciell kropp, har jag konstaterat och passar typ inte i några jeans alls eftersom jag har så hög midja och utstående höftben. Plötsligt fick jeans-killen en idé och sparng och hämtade ett par Levi´s. Aldrig, sa jag. Levi´s hade jag 1995 i femman och inte en dag därefter. Skulle jag ens prova ett par Levi´s så skulle 1990-talet ringa och fråga om de kan få tillbaka sina jeans. Typ. Nåja, jag fick på mig dem till slut. Tack, tack snälla Micke för att du var påstridig. De satt som ett smäck. Ärligt talat så har jag aldrig provat ett par jeans som sitter så bra. De är liksom perfekta. Jag kunde konstatera att det hänt lite med Levi´s sortiment sedan 1995, nu har de ju till och med stuprör. Och hög midja. I love it. Bästa bästa var också att jeansaffären inte hittat någon som passade i mina jeans. Därför sålde de ut allihopa för halva priset. Kan det bli bättre?

Fredag, fredag, fredag. Hallefuckinglulia. Nu ska jag snabbkorra tidningen, åka och ta en bild på en person, rusa ut på stan och handla diverse saker, hämta upp Stefan och sen åka hem och packa. Prick 16 (det kommer det aldrig att bli) kommer Anna och hämtar upp oss, all packning och en bricka med vit chokladpannacotta. Off we go to Sääääääääääääälen. Måste, måste bränna ett Sälen-soundtrack att ha i bilen. Får nog packa ner bergsprängaren också (finns risk för att att 1990-talet ringer igen) så att vi kan poppa i bastun. Det ska bli så roligt i helgen!

Let it snow, let it snow, let it snow

Yes. Nu är det vitt. Verkar som om det snöat hela natten lång. Det är pulsning som gäller idag. Tur att jag har stövlar som går lite över knäet. Och over knees. Då håller man sig torr och varm.

Snart är det helg - hurra. Om snart ett dygn packar vi Annas fina Vasaloppsbil full med grejer och drar till Sälen. Det ska bli hur jävla kul som helst. Ikväll ska jag fixa pannacotta till den italienska trerätters vi ska avnjuta i någon av stugorna i morgon kväll. Hörde något om Bygelhof och schlagerkväll i morgon också. På lördag blir det Lammet och Grisen följt av av skönt häng i coola Skilodge. Självklart HC på kvällen. Det är få ställen det är sånt hålligång på som i Sälen. Precis vad jag behöver. Roligaste är att vi enbart har planer för kvällarna. Inte en enda för dagarna. Får väl se om vi pallrar oss ut i backar eller spår. Jag är ju i alla fall fit for fight i mina nya vinterkläder. Stefan kommer att få en tuff helg som ska bo själv med mig och Anna. Han kanske rymmer till barnfamiljsstugorna efter allt tjejsnack.

Igår tryckte jag hembakade pepparkakor med mögelost så det stod härliga till. Känner fortfarande av det i stackars magen. Nu ska jag ge mig på saffransbullar istället. Har hittat kanske världens bästa recept. Det är så kul att baka! Borde man göra oftare.

Nu MÅSTE jag komma på ett ämne för min ledare. Det står still i skallen.

Lunchshopping

Ojojoj, denna lunchshopping spårade rejält. Skulle egentligen bara titta ju, reka liksom. Och bestämma mig senare. Så blev det inte. Istället fastande jag för ett svart och vitt set som man både kan åka skidor och skoter i samt lulla runt i snön. Riktigt snyggt var det till och med, annars är ju inte såna där funktionella kläder särskilt tjusiga. När jag ändå var igång så slog det mig att jag faktiskt måste börja träna inför Tjejvasan snart. Har absolut inga kläder att åka i (goose funkar inte) så det blev ett både snyggt och funktionellt set från Craft. Rosa, svart och vitt - me like. Efter det stället kom jag på att det inte är okej att använda samma underställ nu som på mellanstadiet (ja, jag har samma nu som då i storlek 160 för barn). Med mig i påsen fick jag därför även ett underställ med både tröja och byxa från Craft. Nu är jag laddad för vintern! På vägen tillbaka från Sportaffären råkade jag gå in och köpa ett par jeans också. Så det kan gå.

Igår kom ett paket från Hästens med diverse tillbehör till vår lyxsäng. Det ska bli roligt att ta fram de idag, för jag orkade inte igår. Hästens är det bästa som hänt mig på mycket, mycket länge. På riktigt sover man faktiskt bättre. Dessvärre vill man aldrig gå upp.

Kylig onsdag

När jag vaknade i morse så bara visste jag att det var svinkallt. Och ja, det är det. 13 grader freezing står termometern på och det är alldeles för kallt för min smak. På lunchen ska jag ge mig ut på jakt efter ett varmt set med jacka och byxa. Have to have. Annars klarar jag inte vintern.

Glöggtestet igår var en riktig succé. Vi gjorde ett blindtest och kunde konstatera att det är svårt att kunna sätta ord på smaker. Det blev en otippad vinnare som jag och Johnny fortsatte kalasa på efter glöggtestet. Vid sju var magen full av glögg men utan mat. Jag ringde ner min körkortslösa sambo på stan och så gick vi ut och åt. Det blev en perfekt tisdagskväll och, äntligen, så somnade jag i tid.

Idag ska det skrivas. Måste sammanställa glöggtestet och skriva rent lite andra texter. Har total idétorka angående min ledare. Händer inte så ofta. Får gnugga igång fantasin. Själv tycker jag att det är väldigt kul att läsa en välskriven ledare/krönika och kan ibland hämta inspiration från andra.

Nepp, nu ska jag snart sätta i mig min medhavda kräftstjärt/avokadosallad och ägna lunchen åt shopping istället för ätning.

Runtfläng

Idag har jag flängt runt som ett jehu. Började med att vara sen så de 12 milen till Borlänge fick köras (för) fort. Thank God för gps:en som ser vissa saker som ingen annan ser ;) Ergonomiföreläsningen var intressant men tyvärr ern dyr historia. Ola får byta ut rubbet på mitt skrivbord tror jag. Snart kommer en ny stor avancerad Mac, en ergonomisk kontorsstol och en riktig lampa. Nu kör jag med en röd kultlampa som mest bara är snygg - men värdelös. Efter planering och diverse genomgångar med Ola och trevlig thailunch med Åsa åkte jag hemöver och svor över alla jävla dåliga bilförare som är ute i trafiken. Jag var också för lat för att åka in på en mack och fylla på spolarvätska så det blev till att åka suddigt.

Nu har jag precis lämnat av silverfaran i Långlet (tack Johnyy för skjutsen) och ska bege mig mot Zorngården. Det ska testas glögg. Sex olika sorter. Det finns risk för att det blir lite vingligt later on. Måste be svärmor/svärfar att hämta upp mig.

Ikväll blir det tidig sånggång. Trött så in i....

Ergonomiföreläsning?

I morgon har min boss kallat till ergonomiföreläsning i Borlänge. Stort frågetecken. Antar att jag ska lära mig sitta på rätt sätt. Det kommer aldrig att gå. Jag har kanske världens fulaste och sämsta hållning när jag jobbar. Sitter liksom kutryggig med för låg stol och kikar in i MacBooken. Ibland skäms jag om någon tittar in på mig genom skylfönstret. Skyltfönstret måste för övrigt julpyntas. Fast inte förrän till helgen.

Anna och jag tog en grosshandlarlunch idag. Det vill säga en låång lunch med massa skratt. Tänk så roligt man kan ha. Om bara hälften av våra planer genomförs kommer det bli en rolig julmånad och bra start på det nya året.

Jag har fått mail från min gamla journalistiklärare som letat upp min mailadress. Blev så glad! En annan gammal lärare, Mia, har dragit med Ludde lillebror på Sida-projekt till Sydostasien. 20 januari sitter det lille livet på ett plan på väg till sitt livs äventyr. Nästan så att man blir avundsjuk... och sur eftersom han missar min 25-årsfest.

Ikväll ska delar av festkommittén ha skrattfest, det ser jag fram emot. Kanske borde ta med lite glögg? Vad gör man inte för att pigga upp en grå måndag. Glögg is the shit.

Kaos.

Herremingud. En timme innan lämmning kraschar strömmen i Borlänge. Nu, två timmar senare, har det gått igång igen. Och det är tur det. Annars hade det blivit en himla meck med tryck, post och så vidare. Med största sannolikhet så håller vi deadline ändå - peppar, peppar.

Måndag, aldrig kul. Helgen var bra. Det hela började dock dåligt. Stefan hade fått ett rekommenderat brev som skulle hämtas ut på Ica. Japp det var från Länsstyrelsen. Japp från den stund han delgivits belutet så rök det. Körkortet. Stackarn, han var helt förstörd. Som plåster på såren fick han välja vilken mat han ville och glädja sig åt att det aldrig behöver bli diskussioner om vem som ska köra om vi exempelvis är på middag. Det gör jag de kommande två månaderna.
Fredagskvällen bjöd på ljusstöpning. Riktigt glatt. Roligast var dock inte att stöpa ljus utan att mingla och busa med Maya. Maya är Stefans lilla kusinbarn. Typ den sötaste lilla tjejen i världen. Och mest lekfulla också för den delen. Nu har jag för första gången ever hemstöpta ljus.
På lördagen var man, full förståeligt, ganska seg. Det blev Hästensmys med inspelat Idol fram till sen eftermiddag. Så skönt med en dag i sängen. Jag väljer att inte kommentera fredagens utröstning i Idol. Katafuckingstrof. På lördagskvällen var jag inte ett dugg sugen på någon aktivitet som innehöll alkohol. Istället gjorde vi hembakat pizza med extra allt på och roade oss framför tv:en. Stefan satte på ett sömnpiller, dvs en fil, och jag slockade innan midnatt. Så skönt att vakna igår och vara utvilad för första gången på mycket, mycket länge.
Igår var en riktig fixardag. Idag börjar nämligen arbetet med the big slägga. Jag ska få ut mina aggressioner (kan behövas) och dessutom riva den hopplöst omoderna undervåningen. Ska bli spännande.

Det här blir en fullmatad vecka. Och den lär väl vara över ens innan det startat. Det ska faras runt en del och på fredags drar jag, Stefan, Anna och två till par (plus småbarn) till Sälen på weekend. Hur kul ska det bli? Jävligt kul. Jag planerar att äta gott, sova gott, roa mig gott och kanske, kanske ta mig ut i backarna.

Jag har lugn

Äntligen lugn! Klar, färdig, done. Trodde aldrig jag skulle hinna men som tur är så är man ju rätt snabb nuförtiden. Ett problem kvarstår dock - hur fotar man metallic-aktiga grejer utan att det reflekterar like hell? We have a big problem.

Snart går jag på glöggen. Ikväll är det nämligen ljusstöpning med halva Stefans släkt. Det ska bli väldigt kul, för jag har aldrig stöpt ljus. Dessutom verkar de där ljusstöpningarna vara riktigt festliga, och det är ju alltid trevligt. Alla jävla pepparkakor är också färdiga - finally. Nu ska det ätas.

Nu väntar lite textkorr innan jag ska ge mig ut på stan med spenderarplånboken. Måste ha ett nytt puder... sugen på Dior.. och en ny tröja.. och undies.. och... ja, det lär väl bli några påsar. Först på tur är det statliga alkoholmonopolet. Bara måste ha en glögg spetsad med rom.

Idag köpte jag min första Wunder-Baun (stavas det så?). Jag köpte den egentligen inte för att jag ville ha den utan för att jag inte kunde motstå en rosa med orkidée-doft. Dessutom fick jag den när jag var och köpte bildelar. Yes, Sofia Westman har idag inhandlat en ny handbromsvajer samt nya vindrutetorkare. Allt till Stefans bil, så klart. Men det kändes lite skumt att betala 900 spänn för lite biltjafs. Tur att jag fick Wunder-Baunen. Nu vet jag inte vad jag ska göra med den för det är nog förbud på att hänga på den i silverpärlan. Kanske Stefans VW Caddy behöver piffas upp? Jag tror det.

Det bästa är att när jag kommer hem så har mannen städat, bytt sängkläder och röjt undervåningen. Ibland är han en riktig pärla. Lyllos mig.

Så lite tid...

.. så mycket att göra. Jag får panik och måste varva ner med ett blogginlägg. Känns som om jag inte gör annat än flänger runt och om 50 minuter är det dags igen. Förmiddagen har ägnats åt ett sjukhusreportage. Reportern, det vill säga jag, var så stressad av sjukhusmiljön att jag knappt kunde koncentrera mig på att intervjua. Efter nån timme släppte det dock - thank God! Det kommer att bli en bra grej det där. Nu ska jag bara ha tid att knacka ner den. Kunde det inte vara onsdag idag istället?

Dessa pepparkakor! Jag fattar inte varför jag gav mig den på att göra ett peppis-knäck. Pepparkakorna står mig upp i halsen, jag orkar inte baka mer. Idag är det dock grande finale när sista kakorna ska skäras och gräddas. Sen foto och sen klart, äntligen.

Det kommer garanterat bli late kvällsjobb ikväll. Stackars, stackars mig.

Glamourmodellernas bloggar

Av någon anledning har jag hittat till några glamourmodellers bloggar. Det är hysteriskt roligt att läsa vad de skriver, framförallt för att det är den värsta misär-svenska jag sett på länge. Särskrivningar är mer regel än undantag och en av dem stavade arkitekt så här: argitekt. Samma person skriver också sennare istället för senare. Det är också intressanta ämnen de tar upp - not. En ganska känd silikon-lolla rapporterar om "tio sätt att få din drömkille på fall". Eh, vilka tips! Jag tycker faktiskt synd om dem men man för förstår ju att de inte hade något annat val än att bli glamourmodeller. Även fast de gärna, så klart marknadsför sig som "boobs with brain".

Jaha, onsdag. Förutom personporträtt så står besök av säljchef Åsa på schemat. Alltid lika kul när Åsa kommer till oss, hon är en riktig pingla. Om jag ser ut som hon när jag är 35 plus och har fött två barn så är jag jävligt nöjd. Ikväll blir sker det numer omskrivna papparkaksbaket. Nu har jag hittat ett suveränt recept. Mycket smör och socker - då blir det gott. Nu måste jag förbi Ica och handla på mig olika sorters mögelostar. Pepparkakor och lite mögel är svårslaget i juletider.

Shoppingsuget är starkt... är så sugen på massa koftor alternativt andra varma kläder. Kanske blir en runda på lunchen.

Tråkigare tråkigaste tisdag

Jag har ingen lust att åka hem. Därför är jag klar på jobbet och slösurfar och försöker få iväg alla papper till myndigheter och gud vet vad det är. Alla som "bara" är anställda ska veta hur mycket arbete ni slipper. Nuförtiden är ju jag också "bara" anställd men det väller in papper ändå. Mest är det skatteverket som skickar... reklamskatt, moms, arbetsgivaravgifter. You name it! Idag är det förvaltarfrihetsbevis och nåt datortjafs som ska fixas - det tar så mycket tid. För att inte tala om att samla in allas lönerapporter, milersättning, försäkringar bla bla bla. Så skönt att jag slipper det mesta av det där nuförtiden.

Idag har jag skrivit en rätt rolig julkrönika. I år ska det nämligen firas som aldrig förr. Nu sitter jag och väntar på att produktionschef-Katarina ska skicka upp ett tydligen jättesmarrigt pepparkaksrecept så att jag kan börja årets stora julbak. Snällaste pappa ställer upp med sitt favvisrecept. Om han nu pallar baka det med tanke på att farsgubben halkade på en isfläck häromdagen och är halvt invalido, stackarn.

I övrigt känns allt tråkigt i dag. Vet inte riktigt varför men jag antar att det känns så här ibland när det kommer över en. Jag saknar en massa som jag inte kan skriva om här, det uppfattas ändå bara på fel sätt vilket är väldigt väldigt tråkigt, tycker jag i alla fall.

Golv?

Något som jag funderar väldigt mycket på just nu är vilket golv vi ska ha i vår öppna planlösning på nedervåningen. Både kök, matsal och vardagsrum kommer att rymmas på ytan och jag bara måste hitta golvet med stort g. Först var jag inne på ek, men det klickar inte riktigt. Jag har varit hemma hos en träspecialist och kollat på hans specialekgolv från Danmark. Snyggt så in i helvete men prislappen? Oh my. Kan kanske vara värt det men jag är inte helt övertygad. Jag har också kollat på lite mörkare träslag, alternativt ek som är behandlad och mörkare. Det är jävligt snyggt men tycker jag det om tio år? Det här med att bestämma material är en hel vetenskap. Jag måste till Bauhaus snart och göra research, det är en sak som är säker.

Yes!

Nu har jag roddat kanske världens coolaste glöggtest. Tyvärr inte genomförbart förrän nästa vecka men vem bryr sig?

I övrigt så ska jag till sjukhuset på torsdag på ett jobb. Sjukt att man är rädd bara vid blotta åtanken av ett sjukhus. Jag borde gå i terapi. På riktigt.

Pepparkakor, pepparkakor, pepparkakor. Någon som har något extraordinärt gott recept?

Danstillstånd?

Lokaltidningen har rapporterat friskt om den kroginspektion som för några veckor sedan genomfördes i Mora. Utredarna har bland annat kommit fram till att det dansade på ett näringsställe, utan att stället har något danstillstånd. Vi har skrattat rätt mycket åt det här. Vad innebär ett danstillstånd? Får man inte röra på höfterna till musiken om det inte finns ett sådant, eller vad då? Jag måste ta reda på mer om det här. Haha.

Idag är det kallt. Och på redaktionen är det kallare än någonsin. Vi har varit i kontakt med hyresvärden för att få några grader till, men det verkar vara lönlöst. Nu står vårt hopp till vaktis som kollar upp om vi kan få byta dörr. Vi tror nämligen att det är dörren som är boven i dramat. Det drar och jag överväger snart att jobba i jacka och handskar.

Magazin ska med största sannolikhet genomföra ett glöggtest. Nu ska jag rodda för det. Drömmen är att vara i Zorngården och samtidigt göra en historisk vinkling om hur Anders Zorn firade jul. Om jag ger mig den på att fixa det så borde det gå. Jag ör för övrigt sugen på glögg hela tiden så ett glöggtest är ju definitivt något för mig. Blossa-flaskan jag inhandlade i fredags är snart slut, fast jag har ju inte druckit upp den själv. Dags att inhandla en ny.

Nu åker jag hem till laxen

Hade tänkt vara härifrån vid fem men icke. Har nyss hjälpt ledningen med en platsannons som ska gå ut i veckan. Såå konstigt att skriva sådär formellt. Det är ju inte så man skriver vanligtvis. Nu sticker jag hem till laxfileérna som just nu blir klara i våran ugn. Måndagar är lax-dagar. Det är nog det enda bra med måndagar.

Ikväll blir det inte många knop. Hade tänkt träna med Anna först men jag pallar inte. Det blir på sin höjd lite spring i trappen ner till tvättstugan i källaren. Jag är laaaaaat idag. Så jag bäddar nog ner mig på lämpligt ställe med bra bok. Kan Connellys nya ta och komma som pocket? Känns lite onödigt att köpa den inbundna. Men snart kan jag inte hålla mig längre från kommisarie Bosch och hans mordgåtor.

Nopp, nu hoppar jag in i en svinkall silverfara.

Fem veckor till julafton

Idag är det, förutom att jag har namnsdag, exakt fem veckor till julafton. Hujedamig. Nyss var det ju sommar. I år ska jag fira mer än vad jag någonsin gjort. Det blir nämligen ingen trip till sydligare breddgrader utan en riktigt svensk traditionell jul. Det hela börjar i veckan med pepparkaksbak (till tidningen) och på fredag ljusstöpning med Stefans släkt. Nu är det igång.

Måndag, inte min favoritdag direkt. Men jobbar man på utav helvete så går dagen fort och jag ligger snart i soffan och kollar på någon fördummande tv. Jag gillar egentligen inte tv och är glad över att jag inte är en junkie som följer alla jävla serier som man ska följa, vad de nu heter. Jag har en serie jag ser, Idol, och skulle jag missa är det ingen rikskatastrof. Det finns så mycket roligare saker att göra. Som att läsa, till exempel. Igår blev det dock lite tittande, men då på en film. Detta föranleddes av att det blev ganska blött i lördags. Först middag med Maria och Per, där jag lyckades med en sås som vid blotta åtanken får det att vattnas i munnen - rödvinsås med en touche av mörk choklad. Till det helstekt vitlöksspäckad rostbiff, rotsaker i ugn och fetakräm. Very, very good. Efter middagen drällde det in folk som skulle se fotboll. Det var dock jag och Maria inte så intresserade av utan roade oss istället åt att avhandla det ena samtalsämnet efter det andra i köket. Vips så var klockan över midnatt och i ett svagt ögonblick tyckte jag att det var en bra idé att åka till Krogen. Väl där var det ganska skoj faktiskt. För en gångs skull följde vi inte med på efterfest. Det var jag väldigt nöjd över igår då det blev stora "hälsa på hemma hos oss-dagen" i Långlet. Stefan fick lov att rycka in och jobba några timmar och under de timmarna kom först Stefans föräldrar, sen Stefans faster med man, sen Jimmy och Johan, sen Hasse och sist mina föräldrar. Det dracks mycket kaffe och värdinnan såg ut som något katten släpat in i omatchade mysdress och bakisrufsigt hår. När alla åkt kom Stefan hem och vi tryckte en kebabtallrik på stan innan det var filtajm och mys. En väldigt bra söndag på det stora hela.

Jag fick en liten föreläsning om glutamat, som jag skrev om i lördags. Tack Karin, nu kan jag aldrig mer äta det.

Långpromis och urstädning

Så skönt det var med fredagskväll igår. Jag gjorde kanske världens godaste thaisoppa med kyckling och grönsaker. Hemligheten bakom thaimat heter glutamat. Glutamat is the shit. Säkert inte nyttigt, men jävlar va gott. Årets glögg är en riktig höjdare. Faktiskt så god att vi fick i oss hela två koppar var i går kväll. Idol var ganska trist och det måste vara någon form av skandal att Andreas inte åkte ut. Han ser ut som något som uppträder på en väldigt lokal revy.

Idag har det varit soft lördag i Långlet, precis så som jag vill ha det. Efter frulle blev det en lååång snabb höst/vinterpromenad. Det var till och med så att man fick sätta på sig solglajjerna. Så härligt väder är det i Mora idag. Vi har också, finally, lyckats städa ur garderoberna på undervåningen. Nu står fyra (!) säckar kläder och väntar på att bli körda till Röda Korset. Känns faktiskt riktigt bra att ge bort dem, för det här med att sälja begagnat har aldrig varit min grej. Jag är för lat.

Nu är älskingen på match och jag ska ha några kvalitetstimmar för mig själv. Förutom lite tråkig städning så blir det nog en tur till solariet och ett långt varmt bad med oljor. Ikväll ska vi eventuellt ha spelkväll med bästa grannarna Maria och Per. Jag har dock hört ryktas om att det är EM-kval ikväll. Innan jag vet ordet av så kommer väl minst halva grabbligan att ockupera våran 52-tummare. Jaja, jag kan ju spana efter både Anna och Therese som är på plats i Spanien för att se matchen live. Anna rapporterade nyss direkt från Madrid att det var mycket bra shopping. Gah va sugen jag blir på weekend. Det blir nog en snart!

Glöggpremiär

Jag säger som Gert Fylking - Ä n t l i g e n! Hurra för att det är fredag. Hurra för att jobbveckan snart är slut. Nu är det helgtime.

Hörde ryktas på stan att det var Blossa-släpp idag. Rusade därför efter lunchen med Stefan till das System för att få tag i en flaska. Det var Blossa-hysteri, så kan man sammanfatta det. Jag fick med mig en flaska och beställde även jubileumsutgåvan som snart kommer till ett barskåp nära mig. Ikväll blir det nog stor glöggpremiär hemma hos familjen Jemthans/Westman. Blir en något udda kombo ikväll. Tänkte nämligen ta och svänga förbi Thai Asien Butik och inhandla lite färska thailändska grönsaker och lite spännande smaker. Helt sjukt att Bee, som har butiken, får hem färskt från Thailand varje vecka. Ikväll blir det alltså först thai och sen glögg. Smakupplevelser över världens gränser. Helt i min stil.

Idol 2007 goes gospel ikväll. Jag har inte sett programmet på typ tre veckor. Katafuckinstrof. Ikväll bänkar jag mig med sambo, katt och filt. Lovely. I morgon blir det lugnt, så lugnt. Fan vad jag är värd det.

Äntligen kvällning

Jag tror aldrig jag längtat så mycket från jobbet. Nu ska jag vänta på ett mail och åka heeeeeem. Stefan är hemma och steker härliga hemmagjorda hamburgare som jag ska smaska i mig innan jag däckar i Hästens/soffan. Ikväll tänkte jag börja fundera på inbjudningarna till min 25-årsfest. Jag ändrar mig ungefär varje dag om jag ska ha fest eller inte, hur stor fest jag ska ha och så vidare. Just nu känns det som att ha en lagom stor fest. Problemet är dock vilka man ska bjuda. Vissa är givna. Andra inte alls lika givna, beroende på storleken på festen. Vissa känns helt onödigt att bjuda, man vet liksom redan innan att de aldrig skulle göra sig besväret att komma, trots att man kanske egentligen är ganska bra vänner. Eller i alla fall var en gång i tiden. Man blir bara ledsen och då är det lika bra att gardera sig och inte bjuda dem överhuvudtaget. Gud så smart jag är.

Nej, nu är jag "so out of here".

Trött, så trött

Nu stupar jag snart. Den senaste veckan liknar ingenting. Jag har inte tagit det lugnt sedan förra måndagen och det är alldeles för längesedan i fröken Westmans värld. Förutom besöket i Ua/Sthlm så har det varit något exakt varje kväll. Så även igårkväll då det vankades fest i Ejendals arena. Anna och jag, fnissiga som få, hoppade på bussen i Mora där vi träffade andra företagare, kommunalråd och andra välkända profiler. När vi anlände till Leksand bjöds det skumpa och godaste snittarna ever. På riktigt har jag aldrig varit med om maken till snittar. Gudomliga. Det blev mycket mingel under kvällen och jag träffade en hel drös intressanta personer. Det hela avslutades med turnén "Tribute to Queen" (eller vad den nu hette) som var på besök i Ejendals. Första akten var värdo, för då kände jag på riktigt inte igen en enda låt. Annat blev det dock efter pausen då alla gamla Queen-godingar dök upp en efter en. Glada i hågen hoppade vi på bussen hem till Mora igen. Vid ett stupade jag i säng och var sådär pigg i morse. Fick lov att snooza lääänge och mysa med Rams.

Nu ska jag skriva klart och försöka komma hem i tid. Aldrig har jag längtat så efter soffan. Ikväll blir det mysbyxor på, grönt te en masse och tv-maraton. Har spelat in en del kul de senaste två veckorna eftersom jag varit totalt off, inne i jobb och inte haft tid att se på tv. Ikväll blir det andra bullar.

I am the driver

I somras väntade en inte så rolig överraskning i vår brevlåda. Det var Rikspolisstyrelsen som hörde av sig och hade fångat Stefan på bild när han körde för fort. 82 km/h på 50-väg. Mig hade de strykit över men det var en riktig pangbild på Stefan så det gick inte direkt att hävda att det inte var han. Det sved att betala de fyra tuss som fortkörningen gick på men vi var ändå ganska glada eftersom han slapp indraget körkort - tills igår. Då hade nämligen Länsstyrelsen varit snälla och skickat brev. Nu kommer jag att få vara chaufför, så kan man sammanfatta det hela. I minimum två månader kommer Stefan få tigga skuts/cykla/springa/gå/åka buss. Jag tycker riktigt synd om honom men lovar att till och med börja jobba sju ibland så att han kan åka till jobbet.

Nu gör jag ungefär hundra saker samtidigt; målar naglar, bloggar, dricker kaffe, sms:ar, redigerar bilder och lurar på formuleringar. Dags att koncentrera sig på en sak och förbereda kvällen. Fyndade en klänning på H&M på lunchen som nu har åkt på. Snart drar vi!

Helgen

Egentligen började den roliga helg som var redan i torsdags då jag och bror svirade loss. Ännu roligare skulle det dock bli under fredagen. På eftermiddagen, efter en runda på stan med bland annat paljettopp-inköp, så började helkvällen med att jag, Therese och Tobbe började dricka vin. Therese hade gjort i ordning en smarrig salladsbuffé som vi åt till. Så småningom kom Jens och Robban, som även de var sugna på alkohol. Klockan 18.00 började reunion ute på guc. Klockan 17.50 inser vi, efter oavbrutet surr, att vi kanske borde ta och tänka på att ta oss ut till vår gamla skola. Alla börjar ringa taxi. Det går sådär med tanke på att det är snöstorm i Uppsala och vi måste ha en taxi för fem. Får löftet att det kommer en taxi inom en halvtimme - wtf. Vi avbokar den och fortsätter att leta medans vi dricker lite till. Helt plötsligt är klockan 19.00. Vi överväger då att inte åka ut alls, vi har ju så roligt ändå, men konstaterar att om Robban åkt ända från Oslo för att få komma till guc så kanske vi borde pallra oss ut dit. Vi ringer en taxi och säger att vi är fyra personer. När den kommer mutar Tobbe drivern med en hundring för att ta fem i bilen. En och en halv timme försenade så anländer vi. Och ingen är ett dugg förvånad.

På guc är det sig likt. "Vanliga" linjerna är hänvisade till matsalen och vi andra, dvs friskolan, fick vara i ljusgården. Gissa om det kom upp många minnen. Efter många kära återseenden med gamla lärare och personal på skolan så gick vi på rundtur och mindes allt vi gjort. Vi var dock väldigt besvikna över att det bara serverades alkoholfri cider, framförallt Tobbe som redan efter en halvtimme tyckte att vi skulle dra hem till Therese igen. Jens var den som var svårast att få med. Han ville vara ungefär en halvtimme i varje gammalt klassrum. Efter att ha sett lärarorkestern uppträda (?) med psykologi-Mia bakom micken och efter att studierektor Annette trodde att jag och Robban var ihop så ringde vi våran taxichaffis igen. I taxin hem till Therese upptod en konflikt mellan oss och taxidriver. Han menade att han skulle ha en hundring till svart. Då rymde vi.

Det var hemma hos Therese igen som festen började eskalera. Bland annat så roade vi oss med att dels söka på gamla klassisar på hitta.se och dels på facebook. Oj, vad vi skrattade. Roligast var när vi hittade Oskar och konstaterade att han hade exakt samma kläder som på gymnasiet. Singstar var också i fokus under kvällen. Jens och Tobbe bjöd på en lysande duett, eller kanske inte, och när jag och Robban körde "Life on mars" för femtielvfte gången så flyttade resten av festen ut i köket. Efter många timmars förfest drog vi till BJ, där Tobbe hade fixat listan. Alltid glatt på BJ och extra mycket denna kväll. Roligast under kvällen var helt klart Jens som både dansade loss med strippstången och snodde en spritflaska med droppkork som han, och säkert vi andra också, sög på. Efter en hysterisk rolig utgång (bildbevis kommer när jag hittat kortläsaren som fungerar) så åkte vi på efterfest. Fröken Westman var dock trött och somnade mitt i festen i soffan efter ett tag. När jag vaknade var det morgon, grabbarna var borta, och det var bara jag och Therese kvar. Nu är det bestämt att det snart blir reunion igen.

På lördagen var jag allt annat än pigg, men det var dags för nästa fest - Jonas 25-årskalas. Stefan hämtade upp mig hos Therese runt lunch och vi gick en runda på stan. Jag hittade fantastiska Lush och shoppade loss. Med många påsar i händerna åkte vi mot Stockholm. Festen hos Fribergs var, även den, väldigt lyckad och rolig. Singstar plockades fram framåt småtimmarna och jag sjöng för full hals.

Om jag var seg på lördagen så var det inget mot söndagen. Herrejesus. Jag var dock spänd av förväntan när vi åkte in i stan med kanske världens största släp. Vi snackar ett släp som man kan köra in en annan bil i. På regeringsgatan var det så dags att stifta bekantskap med vår nya favvis alla kategorier - Hästenssängen. Vilken lycka! Efter lite mer shopping i Kista och Barkarby så åkte vi hemöver och jag kunde knappt hålla mig. Ville bara komma hem, slänga ut den gamla sängen, bygga ihop den nya och sätta på nya lyxiga sängkläder på det nya täcket och de nya kuddarna. När allt var gjort så hoppade vi upp i jättesängen, den största jag sett, och kände oss som världens lyckligaste. Sedan i söndags kväll tillbringar vi ungefär all vaken och sovande tid i sängen. I love it.

Den här veckan är snart slut innan den ens började. Måndagen ägnades åt ett väldigt intressant föreläsningsdag i Falun. Gårdagen gick med en rasande hastighet och jag vet redan nu att även denna dag kommer att göra det. Klockan fyra drar jag och Anna till Leksand och Ejendals arena för att delta i festligheter. Tills dess måste jag skriva minst tre artiklar, göra klar min ledare och, framförallt, hitta lämplig outfit för kvällen. Hjälp.

Roligaste helgen på mycket länge

Puh, så var det vardag igen. Livet har sedan i torsdags varit mycket, mycket händelserikt och mycket, mycket roligt. Eftersom jag nu måste ta igen allt jag inte hunnit göra när jag varit borta så följer en detaljerad rapport senare. Men vilken helg. Vilken reunion. Det var så jävla roligt. Bästa gamla klassisarna och bästa festen sen urminnes tider. Nu måste vi göra det oftare. Det är i alla fall bestämt.

Gäst i Uppsala

Shit va skönt det är att vara ledig en fredag, det händer typ aldrig. Just nu känner jag mig sjukt nöjd över allt: jag lyckades få ihop två tidningsproduktioner, vilket verkade smått omöjligt till en början, men jag jobbade som en jagvetintevad och fick klart allt. Därför ägnar jag mig nu åt lite välförtjänt ledighet.
Igår, vid femtiden, hoppade jag på ett litet plan från Mora Flygplats. Knappt två timmar senare satt jag i Therese kök och drack ett glas vitt. Therese skulle öva inför den begravning hon ska spela på idag så jag stämmde träff med lillebror på ett nyöppnat tapas-ställe. Jag beställde ett glas rött och när jag fick det och tog första klunken så råkade jag dregla lite. Väldigt pinsamt och väldigt röda fläckar på min nya vita assnygga skjorta. Svor inombords. Ludde la mitt långa hår över fläckarna och sen fortsatte vi med tapasen, som var riktigt god. Vi planerade en liten utgång och jag tvingade med brorsan hem till Therese för att byta tröja.

Under några år var jag en av inventarierna på Stockholms nation. Man hade järnkoll på de mesta där, i synnerhet personalen. Igår var det dags för min Stockholms nations-comeback. Jag har nämligen inte varit där en klassisk torsdag sedan hösten 2005. Katafuckingstrof. I alla fall så tågade vi längst fram i kön. Fick komma förbi, precis som på den gamla goda tiden. Resten var dock inte som på den gamla goda tiden. Jag kände inte en käft. Inte ens någon av bartenderna. Det var ju några år sen jag pluggade i Uppsala och det måste ha blivit ett generationsskifte. Det kändes nämligen väldigt ungt inne på Stocken, kids liksom. Vi drog till Firman istället med Luddes kompisar. Träffade en del gamla ansikten, alltid så kul. Roligaste var att jag träffade våran gamla barchef på News, Zäta.

Nu ska jag hoppa i ett äppeldoftande bad och sen göra mig i ordning för att gå ner på stan. Sen möter vi upp boysen någonstans och drar ut till guc. Ska bli så kul med den här reunionen! När den är slut blir det fest igen. Fest blir det även i morgon, på Jonas 25-årskalas. På söndag blir det festligare än festligast. Då hämtar vi Hästen!

Hemma-jobb-dag

Gud vilken skön dag - jag är hemma och jobbar. Kände att jag behövdes en dags lugn, och dessutom har jag fått en allergisk reaktion på något. Fuck allergisk rektion. Men, thank God, så börjar det blir bättre.

Igår när jag kom hem från jobbet så blev det vardagslyx, inte mindre än tre av de tidningar jag prenumererar på hade dimpit ner i brevlådan. Jag fick beslutsångest vilken av alla glossiga magasin jag skulle börja med. Valet föll på Elle Interiör, följt av Allt om Mat (kärringpoäng?) och senare den där tjejtidningen som jag egentligen skäms över att jag prenumererar på. Haha.

Igår kom bästa Stefan hem till byn. Ja, inte min älskling Stefan utan kompis Stefan. Ikväll ska vi göra något skoj och skratta en masse, som det alltid blir när vi ses. I like it.. a loooot.

Pratade med Tess nyss. Ska bli såå kul att åka ner till henne på torsdag. Hon är en riktigt liten pärla. Faktiskt en av de mest omtänksamma jag känner och inte ett dugg självupptagen, som faktiskt många är. Säkert även jag själv.. hehe.

Attirackarns vad man får mycket gjort när man sitter hemma och jobbar! Ingen som stör (förutom katten som kliver upp på tangenterna då och då) och framförallt ingen om ringer eller kommer in. Till redaktionen ringer det precis hela tiden och ringer det inte så kommer det in något. Jättetrevligt, i och för sig, men inte så bra om man vill få något gjort. Det enda som är jobbigt härhemma är att mac-booken vägrar koppla upp sig mot trådlösa. Jag får därför köra bärbara pc:n när jag surfar och jobbet på mac:en. I-landsproblem.

Nope, nu ska jag göra mig en latte, äta några mandlar och sen skriva vidare.

Cold

Trots att jag har mina superstrumpor modell varmare (fötterna reglerar nämligen hela kroppen, har jag fått lära mig) så har jag frusit som en isbit hela dagen. Ikväll blir det nog ett bad som får råda bot på det. Innan det har jag så mycket saker som måste göras att jag inte vet hur tiden ska räcka till. Först ut är tygspaning til hemligt projekt med Carina. Hade tänkt helsteka kalkonfilé idag men inser att jag nog inte hinner med det. Senare har jag nämligen lovat att ställa upp som fotograf... och fixa klart ett skrivjobb.. och sen är nog klockan framåt midnatt. Och jag som hade tänkt sova tidigt! Förra måndagen gick jag och la mig klockan halv nio, skönaste. Då kan man vakna halv sex och ta en timmes powerwalk innan frulle - Me like. Men det blir nog ingen halv-nio-sänggång ikväll. Jag har blivit som en gammal tant som vill lägga sig tidigt, tidigt.

Fenomenet bästisar

På fredag har vi någon slags reunion på guc, min gamla gymnasieskola. Det ska bli minst sagt roligt. Först ska vi mingla på skolan och sen blir det fest med gamla klassisar. När jag tänker på att jag ska tillbaka till mitt gamla liv så är det med blandade känslor. Jag saknar inte mitt Uppsala-liv så mycket men jag saknar många människor därifrån. Ibland känns det som om jag har det mesta av mitt liv därnere, fortfarande. Trots att jag kommer häruppifrån från början, så att säga.

De flesta av de som jag tycker att det är absolut roligast att umgås med bor inte här. Det är sorgligt. Det är dock dags för mig att face:a att det aldrig kommer att bli som det var. Man växer ifrån varandra, antar jag. Tydligen gör geografiska avstånd också att det man trodde var äkta inte kanske är det. Jag är ingen människa som brukar sura över att mina vänner inte hör av sig. Är man riktiga vänner så gör det inget om man inte pratar på veckor, kanske månader. Det är ändå samma sak sen när man väl pratar. Tidigare har jag klassat några få som mina absolut bästa vänner. Men jag vet inte om det är så längre. Det kanske låter konstigt men jag har bara en "bästis" och det är Stefan. Så vill jag också att det ska vara. De andra, f.d "bästisarna" är numer kompisar. Vissa knappt det. Ibland kan jag bli lite ledsen över att den enda som pallrat sig upp till Mora sen jag flyttade hit är Emelia. Den enda.

Fenomenet bästis tycker jag är uttjatat och ganska töntigt, speciellt om det används av folk över 20 år. Om jag skulle ha någon som jag skulle kalla "bästis" så skulle jag vara extremt lojal mot den personen och dela alla hemligheter. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin haft en sådan relation. Faktum är att jag inte tror att de finns överhuvudtaget?

Äntligen en inspirerande måndag

Känner mig obeskrivligt nöjd över att vi inte gick ut i lördags, trots att det var en riktigt partykväll. Beslutet föranleddes av min fredagskväll. Då spårade det rejält. Festkommiteén hade möte och det verkar som om vi missuppfattat vårt uppdrag något. Det verkar som om vi tror att det går ut på att festa så mycket som möjligt. Mötet inleddes med att vi planerade i kanske en halvtimme. Sen tog vinet och instrumenten över. Jävlar va vi lirade. Och drack. Jag hade lovat my man att vara hemma i hyfsad tid. Strax efter två ringde han och frågade var jag höll hus. Då var jag och Carina inne på 25:e versen av en låt som jag fortfarande inte vet namnet på.

I lördags var jag rätt sänkt. Vinet tar hårt som fan när man har en kolhydratsnål kost. Vaknade upp med pannknack utan dess like men pallarde mig upp och stekte ägg. Jimmy kom över på frukost och var därefter en riktig klippa och hjälpte mig med diverse hushållsysslor. Stefan sålde bilen under tiden. Efter ett tag tog jag en titt på mig själv i spegeln och konstaterade att huden behövde frisk luft. Efter en blick på Stefan och Jimmy konstaterade jag att även de behövde lite sol. Det var ett fantastiskt väder i lördags, strålande sol, nollgradigt och vitt - snön hade ju fallit under natten.
Efter vår promenad kände jag mig som en ny människa och redo att gå ut och käka med Stefans släkt. På Lönnkrogen fick jag en underbart len sparrissoppa följt av sotad röding med limecreme och grönsaker. Till det ett syrligt vitt som dock inte gav mersmak: jag ville bara hem till soffan. Det blev en sväng förbi Videocenter och sen hem till mysbyxor, katten och soffan. Helt perfekt sätt att avsluta lördagskvällen på.

Igår stod roadtrip på schemat. Det var också exakt ett år sedan Stefan och jag träffades och blev tillsammans. Bästa dagen 4 november. Flera timmar försenade, as usual, åkte vi neröver. Första anhalt var shopping av utebelysning. Utebelysning är en hel vetenskap men vi hittade verkligen utomhusbelysningen to die for. Apsnygga. Jag shoppade också, äntligen, fyra Iittala-ljusstakar som jag velat ha samt en skål av samma märke. De gjorde sig mycket bra i vardagsrummet. Under gårdagen hann vi också med en sväng inne i Kupolen där det blev en härligt varm parkas, nya skinngloves och lite annat smått och gott. Stefan valde att tillbringa sin tid inne på Jula. Hur fan man nu kan välja det.

Gårdagskvällen avslutades med tapas och ett glas rött framför "Ensam mamma....". På det stora hela tycker jag att morsorna valde rätt. Lite trist att programmet är slut nu, även om jag kommer klara mig mycket bra utan Susanne. Hon är bara too much! Nån som såg underklädesreportaget med tillhörande intervju i Klick? Oh my va pinsamt. Roligaste är också att hon en gång yppade att hon ville arbeta med inredning i TV, nån som sett hennes hem? Katastrof-fult.

Nu ska jag dra igång nästa tidning. Tema: Älvdalen. Byn som gud glömde. Har på riktigt gjort ganska mycket research men det finns absolut inget kul att skriva om. Johnny och Sune menar att de blir deprimerade bara av att åka dit. Det kan jag kanske hålla med om... förutom om jag ska dit och träffa Malinus eller Hannah. Of cource.

Nu - lunch

Jag borde egentligen åka hem och äta fisk. I onsdags kväll tackade jag, i ett svagt ögonblick, ja till färsk fisk. Vår snälla pensionärs-granne har nämligen som hobby att stå nere vid älven och fiska hela dagarna. Igår när jag kom hem så hade en full Ica-kasse levererats med harr och sik. Den var förvisso rensad men jag och Stefan stod som två frågetecken - vad ska vi göra me´t. Jag är inte så bevandrad inom varken harr eller sik. Nu har vi fryst in all fisk i brist på kunskap.

Idag ska jag äta med darling. Alltid roligt. Sen måste jag rusa och byta ett par skor och kanske shoppa nåt fint. Det är jag värd alla gånger.

Jul redan nu?

Jag var nyss och handlade prezzo-kaffe på Ica. På gågatan sitter såna där fula gröna girlanger med tillhörande stjärnor. Är det inte lite vääääl tidigt att börja julpynta? Serious. Själv tar jag fram mitt pynt två två dagar innan julafton, för jag ska faktiskt vara hemma på julafton i år. Sjukt. Börjar så smått få panik, så vem vet vi kanske bokar två veckor i Thailand istället. Sounds sweet.

Igår hände något som aldrig tidigare hänt. Stefan hakade på till stallet. Det tyckte jag gått att han kunde göra efter alla innebandymatcher jag tvingats genomlida. Han såg lite rädd ut stackarn, speciellt när matmonstret Dennis nafsade efter honom. Vi kom dit ganska sent och det är ju mörkt så in i natten. Det blev markarbete med Myggan i ridhuset. Hon gick som en liten prinsessa medans Stefan satt på läktaren med sin bärbara dator. Nerd.

Idag har jag ont i hjärtat. Ramses är borta. När man lever med ett djur så vet man exakt deras rutiner. Ramses har ett mönster som han följer varje dag. Han väntar under garaget på att jag ska komma hem och när jag rullar upp bilen på gården så kommer han mjauandes. Sen följer han med in, får lite godis, typ ost, räker eller kött, och sen äter han sin egen mat. Sen vill han mysa innan han går ut en timme innan han kommer in för gott för natten. Igår betedde han sig konstigt och pep hela tiden. Jag försökte klämma på honom och känna om något var fel. Men han verkade frisk och glad. Sen ville han gå ut, och sen dess har han inte setts till. Jag ropade och ropade sent igår kväll (han kommer nästan alltid när jag ropar) och sen fick vi lov att lägga oss. I morse har jag ropat och ropat men ingen katt. Vi fick t.o.m åka en sväng med bilen och kolla i dikena. Det var h e m s k t. Jag måste åka hem på lunchen och fortsätta leta tror jag.

Nu är det snart helg. Härligt! Ikväll har festkommiteén vin-möte. Ska bli svinekul. I morgon ska vi slå ut full ståhöjd i vår takkupa och jag ska ge mig ut och kolla på matsalsbord och stolar. Ska man ha ek eller vitt? Jag har stora bryderier ut i det. Måste reka. Helt vill jag ha något antikt coolt.

Nope... nu ska jag dricka java med grabbarna.

Vad händer med veckorna?

Nu är det snart slut på denna arbetsvecka, och jag som tyckte att den nyss började. Idag är jag på ett ganska strålande humör. Känner mig också sjukt nöjd över att det är varmt ute. Tio grader plus - it´s perfect. Men det är slut på det snart och jag bara måste köpa en riktigt varm jacka, ett par riktigt varma skor, långkallingar och skinnvantar med ludd. Var får man tag i en snygg och varm vinterjacka? Jag har hjärnsläpp. Fjällräven? Hallå, hjälp mig! Goosen känns väldigt passé och jag riktigt skäms över att äga en. Men, den är ju varm som en björnfäll.

Nu - skrivtajm.