Jag kan verkligen inte sluta fascineras över hur mycket Stella gillar att sova i sin vagn. Den här förmiddagen har jag massor jag måste göra och räknade iskallt med att Stella skulle sova. Det ville hon inte utan hellre jollra med sin mamma. Jag har försökt allt - bärselen, vaggan, hennes säng, våran säng, sånger, TV - allt. Jag gick bet. På med overall, mössa och vantar. Bädda ner i åkpåse, på med sufflett. Det är ungefär två meter från där vagnen vanligtvis står till att köra ut den på altanen. På den tvåmeterssträckan somnar hon. Älskar den där vagnen! Gillar också babyalarm-funktionen på våra hemtelefoner. Man lägger bara en av enheterna bredvid henne och aktiverar funktionen. När hon knorrar så ringer det i någon av de andra enheterna (vi har typ fyra trådlösa telefoner i ett hushåll på två vuxna, ett spädbarn och en katt, yes min kille är elektroniknörd). Medan hon sover ska jag bland annat bada orkidéerna. Jag älskar orkidéer och de älskar att bada.
Om allt går enligt planerna ska Stella och jag göra stan efter lunch. Har massa saker som behöver inhandlas av typen produkter som mest kräver djupa hål i plånboken. Jag behöver både dag- och nattkräm samt rengöring och det är dyyyyrt.
Som jag ser fram emot kvällens sammanstrålning. Jag, Malin och Hannah ska sammanstråla i Älvis. Det blir glögg, mat och en massa babbel. En riktig tjejkväll och det är precis vad jag behöver känns det som. Stella får hänga med sin pappa som med största sannolikhet kommer att passa på att ha någon slags sportkväll. Vad jag erfar spelar det där blåvita dalalaget han håller på i kväll nämligen.
Nepp, orkidéebad var det.
fredag, november 27, 2009
torsdag, november 26, 2009
Fantastiska FK
Våren 2008 var första gången jag kom i kontakt med Försäkringskassan, då i samband med en sjukskrivning. Jag kommer ihåg den kränkande känslan när de till en början avslog min begäran om sjukersättning, trots sjukskrivningen från läkaren. Som om någon skrivbordsläkare i Falun skulle sätta sig över min läkares bedömning. Egentligen är ju det detsamma som att skrivbordsläkaren ifrågasätter min läkares jobb. Hur som helst så har jag en väldigt bra läkare som redan tidigt sa att jag inte skulle oroa mig - sjukskrivningen skulle godkännas förr eller senare och så blev det sedermera.
Så var det dags igen i höstas och då kändes det som att oddsen för att de skulle godkänna en sjukskrivning i samband med graviditet var ganska låga med tanke på den senaste tidens uppmärksammade fall då kassan diskriminerat gravida. Jag var dock i ett läge där jag gav blanka fan i deras beslut - jag orkade inte arbeta mer än 50 procent. Här kan jag också tycka att reglerna för havandeskapspenning är orättvisa med tanke på att en graviditet för många är mer jobbig psykiskt än fysiskt. Som för mig - jag mådde hur bra som helst fysiskt men hade en karusell av känslor inombords vilket medförde att jag omöjligt på heltid kunde utföra mitt arbete som ställer krav på både kreativitet, intitiativförmåga och stort ansvar. Hade jag däremot haft ett yrke där fysiken hindrade mig från att arbeta fullt, då hade jag ju fått havandeskapspenning. Orättvist.
Jag var livrädd för det där avslaget, som jag väntade skulle dimpa ner i brevlådan. Så kom brevet från kassan. De godkände sjukskrivningen. Inga konstigheter. Jag fick till och med pengar innan jag saknade dem från min lön. Det var liksom lite för bra för att vara sant. Samtidigt läste jag om stackars gravida som inte fick några pengar. Orättvist.
Så var det dags igen nu när vi skulle komma igång med föräldrarpenningen. Jag skickade in mina inkomstuppgifter för hundra år sedan känns det som, i god tid inför Stellas födelse men än är ingen beslut taget. Så när Stella fötts så skickade vi i samma brev in moderskapsintyget, Stefans begäran om de tio första pappadagarna samt min begäran om att börja få ersättningen. Det var nu en månad sen. Inga pengar, förutom Stellas barnbidrag som damp in den 20:e. Så ringde vi igår. "Nej, vi har inte fått in någon begäran om ersättning från dig", var svaret jag fick. Stefans begäran hade de dock fått in, liksom moderskapsintyget. Väldigt konstigt då, sa jag, eftersom min begäran låg i samma brev. Efter många om och men och ett "hoppsan" så kom det fram att de lagt min begäran i Stefans handlingar. Eh. Då gick det undan och vi får pengarna i morgon. Dock utan att något beslut om min inkomst tagit, så de går på de gamla uppgifterna så länge.
Var vill jag komma med det här då? Jo, att det är en slags roulette om man får ersättning eller inte, verkar det som. Hade jag inte ringt i går så hade de där handlingarna legat fel och jag hade inte fått några pengar. Och tidigare; hade jag inte haft en läkare som är mycket skicklig i att utforma rättvisa sjukintyg, hade jag fått någon ersättning då?
Mitt i det här kan jag inte heller låta bli att sända en tanke till alla de människor som inte har samma förutsättningar som mig. För med sparkonton och andra tillgångar som vi har så var det aldrig så att vi stod/står utan pengar och skulle de mot all förmodan ta slut så skulle vi kunna låna av våra föräldrar. Men alla har det ju inte så. Tänk den hårt arbetande lågavlönade ensamstående mamman som blir sjukskriven, vilken inte godkänns. Hon som redan tömt sina sparkonton och inte har någon att låna av, vad ska hon och hennes barn leva av?
Det mest komplexa i det här är att jag ändå tyckte att det var bra att Försäkringskassan skärpte kraven när det blev blått styre. Kan det kanske finnas någon gyllene medelväg?
VAd tycker ni och vad har ni för erfarenheter?
Så var det dags igen i höstas och då kändes det som att oddsen för att de skulle godkänna en sjukskrivning i samband med graviditet var ganska låga med tanke på den senaste tidens uppmärksammade fall då kassan diskriminerat gravida. Jag var dock i ett läge där jag gav blanka fan i deras beslut - jag orkade inte arbeta mer än 50 procent. Här kan jag också tycka att reglerna för havandeskapspenning är orättvisa med tanke på att en graviditet för många är mer jobbig psykiskt än fysiskt. Som för mig - jag mådde hur bra som helst fysiskt men hade en karusell av känslor inombords vilket medförde att jag omöjligt på heltid kunde utföra mitt arbete som ställer krav på både kreativitet, intitiativförmåga och stort ansvar. Hade jag däremot haft ett yrke där fysiken hindrade mig från att arbeta fullt, då hade jag ju fått havandeskapspenning. Orättvist.
Jag var livrädd för det där avslaget, som jag väntade skulle dimpa ner i brevlådan. Så kom brevet från kassan. De godkände sjukskrivningen. Inga konstigheter. Jag fick till och med pengar innan jag saknade dem från min lön. Det var liksom lite för bra för att vara sant. Samtidigt läste jag om stackars gravida som inte fick några pengar. Orättvist.
Så var det dags igen nu när vi skulle komma igång med föräldrarpenningen. Jag skickade in mina inkomstuppgifter för hundra år sedan känns det som, i god tid inför Stellas födelse men än är ingen beslut taget. Så när Stella fötts så skickade vi i samma brev in moderskapsintyget, Stefans begäran om de tio första pappadagarna samt min begäran om att börja få ersättningen. Det var nu en månad sen. Inga pengar, förutom Stellas barnbidrag som damp in den 20:e. Så ringde vi igår. "Nej, vi har inte fått in någon begäran om ersättning från dig", var svaret jag fick. Stefans begäran hade de dock fått in, liksom moderskapsintyget. Väldigt konstigt då, sa jag, eftersom min begäran låg i samma brev. Efter många om och men och ett "hoppsan" så kom det fram att de lagt min begäran i Stefans handlingar. Eh. Då gick det undan och vi får pengarna i morgon. Dock utan att något beslut om min inkomst tagit, så de går på de gamla uppgifterna så länge.
Var vill jag komma med det här då? Jo, att det är en slags roulette om man får ersättning eller inte, verkar det som. Hade jag inte ringt i går så hade de där handlingarna legat fel och jag hade inte fått några pengar. Och tidigare; hade jag inte haft en läkare som är mycket skicklig i att utforma rättvisa sjukintyg, hade jag fått någon ersättning då?
Mitt i det här kan jag inte heller låta bli att sända en tanke till alla de människor som inte har samma förutsättningar som mig. För med sparkonton och andra tillgångar som vi har så var det aldrig så att vi stod/står utan pengar och skulle de mot all förmodan ta slut så skulle vi kunna låna av våra föräldrar. Men alla har det ju inte så. Tänk den hårt arbetande lågavlönade ensamstående mamman som blir sjukskriven, vilken inte godkänns. Hon som redan tömt sina sparkonton och inte har någon att låna av, vad ska hon och hennes barn leva av?
Det mest komplexa i det här är att jag ändå tyckte att det var bra att Försäkringskassan skärpte kraven när det blev blått styre. Kan det kanske finnas någon gyllene medelväg?
VAd tycker ni och vad har ni för erfarenheter?
tisdag, november 24, 2009
Färsk sparris!
Jag kommer ihåg det stora nöjet i att fylla i så kallade mina kompisar-böcker när man var liten. Oj vad vi fyllde i sådana. På frågan om vad jag hatade svarade jag vid ett tillfälle; krig, bönor och sparris. Haha. Well, tiderna förändras för numer är sparris bland det absolut bästa jag vet. I dag blancherade jag färsk grön sparris och serverade till ungsbakade laxfiléer och en syrlig citron- och basilikasås. Gudarns vad gott det var.
Efter att Stella rullats ut på altanen i förmiddags så sov hon fyra timmar. Hello "få saker gjorda"-tid. Sen åt hon länge och väl och somnade om i ett par timmar. Det har således varit en rätt produktiv dag och inte bara bebismys och SATC. Nu är det så att hon är en riktig kvällsbebis och är ofta vaken från sex, sju till läggdags vid tolv. Och då är hon glad och nöjd. Tack Gud för snällaste bebisen.
Efter att Stella rullats ut på altanen i förmiddags så sov hon fyra timmar. Hello "få saker gjorda"-tid. Sen åt hon länge och väl och somnade om i ett par timmar. Det har således varit en rätt produktiv dag och inte bara bebismys och SATC. Nu är det så att hon är en riktig kvällsbebis och är ofta vaken från sex, sju till läggdags vid tolv. Och då är hon glad och nöjd. Tack Gud för snällaste bebisen.
Turbotid
Fyra nyanser av grått. Det skulle man kunna döpa om novembervädret till. I fredags när jag åkte hem från mamma och pappa, vid elvatiden på kvällen så där, var det 13,5 grader ute. 13,5 grader plus - i november. Det verkar helt corny. Vad jag hade önskat att det damp ner ett lass med snö. Om inte annat skulle det bli mycket ljusare.
Jag läser just nu en mycket bra bok om barnets sju utvecklingsstadier under det första året (tack vare tips från er läsare btw). Det hela är mycket intressant och jag rekommenderar alla föräldrar att läsa den. En av dessa faser infaller vid fem veckors ålder och barnet blir med största sannolikhet gnälligt och klängigt. Inte Stella, tänkte jag i går på fm när jag läste om det här. Jag dock benägen att ändra mig. Som ett brev på Posten kom nämligen femveckorsfasen i går eftermiddag. Lillfröken vill inte vara ensam utan i ständig fysisk kontakt med mig eller Stefan. Då är hon nöjd och tittar på mig med sina stora vackra ögon och jag undrar vad som försigår där inne i henne. Den här boken är väldigt bra och förklarande. De skrev bland annat typ; Om du skulle gå igenom något främmande som gör dig otrygg, skulle du vilja ligga själv och sova då? Nej. Skulle du vilja sätta i dig en stor frukost? Nej. Skulle du vilja vara nära den du tycker mest om i hela världen? Ja. Därför får Stella var hos mig hela tiden. Det är mysigt. Men man får inte så mycket gjort med en bebis i famnen. En sak som jag märkt alltid funkar är vagnen. Stella älskar sin Bugaboo! Så nu när jag var lite trött i armarna och ville få henne att sova så var det bara att sätta på mysoverallen och mössan och så ner i vagnen. Hon somnade innan jag kommit ut på altanen med henne. Nu sover hon gott där med babylarm och mamman, det vill säga jag, försöker lägga in turbon och göra så mycket som möjligt på kort tid. Varför sitter jag då här? Jo för att jag mår bra av att få skriva lite. Det liksom triggar igång initiativförmågan i mig.
Dags att lägga in turbon. Hello tvätten.
Jag läser just nu en mycket bra bok om barnets sju utvecklingsstadier under det första året (tack vare tips från er läsare btw). Det hela är mycket intressant och jag rekommenderar alla föräldrar att läsa den. En av dessa faser infaller vid fem veckors ålder och barnet blir med största sannolikhet gnälligt och klängigt. Inte Stella, tänkte jag i går på fm när jag läste om det här. Jag dock benägen att ändra mig. Som ett brev på Posten kom nämligen femveckorsfasen i går eftermiddag. Lillfröken vill inte vara ensam utan i ständig fysisk kontakt med mig eller Stefan. Då är hon nöjd och tittar på mig med sina stora vackra ögon och jag undrar vad som försigår där inne i henne. Den här boken är väldigt bra och förklarande. De skrev bland annat typ; Om du skulle gå igenom något främmande som gör dig otrygg, skulle du vilja ligga själv och sova då? Nej. Skulle du vilja sätta i dig en stor frukost? Nej. Skulle du vilja vara nära den du tycker mest om i hela världen? Ja. Därför får Stella var hos mig hela tiden. Det är mysigt. Men man får inte så mycket gjort med en bebis i famnen. En sak som jag märkt alltid funkar är vagnen. Stella älskar sin Bugaboo! Så nu när jag var lite trött i armarna och ville få henne att sova så var det bara att sätta på mysoverallen och mössan och så ner i vagnen. Hon somnade innan jag kommit ut på altanen med henne. Nu sover hon gott där med babylarm och mamman, det vill säga jag, försöker lägga in turbon och göra så mycket som möjligt på kort tid. Varför sitter jag då här? Jo för att jag mår bra av att få skriva lite. Det liksom triggar igång initiativförmågan i mig.
Dags att lägga in turbon. Hello tvätten.
söndag, november 22, 2009
Fem veckor
Tänka sig, för fem veckor sedan låg jag och kämpade så som jag aldrig kämpat i mitt liv. Och i natt fyller således Stella fem veckor. Sjukt hur snabbt det går. Lilla hjärtat är lika snäll som tidigare och jag är så tacksam för det.
Veckan har varit mysig, i vanlig ordning. Här kommer lite blandade bilder.
Jag hade glömt hur gott det är med granatäpple. Funkar kanoners både i salladen och i dusch- och hudcreme. Mumma!
I veckan kom den söta radioapan från SR.
Vi har upptäckt hur fantastisk bärselen är. Man kan göra så mycket och samtidigt mysa. Här fann sig dock lilla stjärnan i att ligga och mysa i sin säng, på min kudde, medan jag städade.
I fredags åt vi middag hos mamma/mormor och pappa/morfar. Utsökt torskrygg i gott sällskap. Sen blev det Idol, som numer är sjukt förutsägbart. Jamenar, hur kul är det att titta på Mariette och Erik? Visst, de är bra men det är ju sammasamma varje vecka. Nej, tacka vet jag känsloladdade Tove och även Calle.
Stella myste runt mellan diverse famnar. Här hos sin mormor.
Väl hemma hos pappa igen blev det bad, som Stella älskar!
Ja, hon är så sjukt söt. Och gillar att sova i sin säng, fast mest av allt gillar hon nog att sova hos mig. Finns det något mysigare än att sova med sitt barn? Tror inte det.
I går vaknade vi upp till sol. Stor lycka! Hela lilla familjen tog en skön långpromenad med fikapaus hos farmor och farfar. Stella har fått en egen fäll att ha när hon är där.
I går kväll hade vi äntligen fått till en dejt med Matilda och Tobias, som det var alldeles för längesen vi träffade. Jag lagade gratinerade gröna musslor till föris, helstekt oxfilé med rotfruktsmuffins och rödvinssås med en touche av mörk choklad (favvis) till varmrätt och vit chokladmousse med limehallonsås till efterrätt. Gott.
Vi såg Robinson och lyckades även trycka i oss lite glöggtapas. Paltkoma? Jovars.
Även lillebror/mormor Ludde var med. Lustigt att någon som varit så rädd för bebisar nu helt plötsligt verkar vara bebisfrälst? Well, Stella kan nog omvända den mest skeptiska.
Tidigt i morse stack Stefan i väg till skogs där han ska hjälpa en polare med el. Jag hade hoppats på finväder i dag med så att vi kunde ta en skön promenad. Det här spöregnet känns så där som promenadväder. Istället har vi bäddat ner oss i soffan med SATC på tv:n. Känns helt okej. Kanske tar vi en tur till någon av de julmarknader som går av stapeln i dag. Klart är i alla fall att jag ska laga någon smarrig söndagsmiddag.
Veckan har varit mysig, i vanlig ordning. Här kommer lite blandade bilder.
Jag hade glömt hur gott det är med granatäpple. Funkar kanoners både i salladen och i dusch- och hudcreme. Mumma!
I veckan kom den söta radioapan från SR.
Vi har upptäckt hur fantastisk bärselen är. Man kan göra så mycket och samtidigt mysa. Här fann sig dock lilla stjärnan i att ligga och mysa i sin säng, på min kudde, medan jag städade.
I fredags åt vi middag hos mamma/mormor och pappa/morfar. Utsökt torskrygg i gott sällskap. Sen blev det Idol, som numer är sjukt förutsägbart. Jamenar, hur kul är det att titta på Mariette och Erik? Visst, de är bra men det är ju sammasamma varje vecka. Nej, tacka vet jag känsloladdade Tove och även Calle.
Stella myste runt mellan diverse famnar. Här hos sin mormor.
Väl hemma hos pappa igen blev det bad, som Stella älskar!
Ja, hon är så sjukt söt. Och gillar att sova i sin säng, fast mest av allt gillar hon nog att sova hos mig. Finns det något mysigare än att sova med sitt barn? Tror inte det.
I går vaknade vi upp till sol. Stor lycka! Hela lilla familjen tog en skön långpromenad med fikapaus hos farmor och farfar. Stella har fått en egen fäll att ha när hon är där.
I går kväll hade vi äntligen fått till en dejt med Matilda och Tobias, som det var alldeles för längesen vi träffade. Jag lagade gratinerade gröna musslor till föris, helstekt oxfilé med rotfruktsmuffins och rödvinssås med en touche av mörk choklad (favvis) till varmrätt och vit chokladmousse med limehallonsås till efterrätt. Gott.
Vi såg Robinson och lyckades även trycka i oss lite glöggtapas. Paltkoma? Jovars.
Även lillebror/mormor Ludde var med. Lustigt att någon som varit så rädd för bebisar nu helt plötsligt verkar vara bebisfrälst? Well, Stella kan nog omvända den mest skeptiska.
Tidigt i morse stack Stefan i väg till skogs där han ska hjälpa en polare med el. Jag hade hoppats på finväder i dag med så att vi kunde ta en skön promenad. Det här spöregnet känns så där som promenadväder. Istället har vi bäddat ner oss i soffan med SATC på tv:n. Känns helt okej. Kanske tar vi en tur till någon av de julmarknader som går av stapeln i dag. Klart är i alla fall att jag ska laga någon smarrig söndagsmiddag.
torsdag, november 19, 2009
Skittråkig...
... är jag. Har verkligen noll blogginspiration. Tänkte skriva ett inlägg om hur mycket jag älskar granatäpplen, men det får vänta. Det enda jag vill göra är att kramas med Stella, alternativt någon annan aktivitet med redan nämnda lilla tjej. Jag älskar henne, mer än vad jag någonsin trodde man kunde älska en annan person. Jag kan börja gråta (ofta) när jag tittar på henne för att jag älskar henne så mycket. Det är sunt och kärleken till ens eget barn, ens eget kött och blod, det slår allt. Det vet jag att alla föräldrar därute skriver under på, right?
måndag, november 16, 2009
Seeeegt
Ingen hets, ingen bantning, ingen överdriven fysisk aktivitet. Det är så seeeegt. Jag vill tillbaka till min kropp. Och det är nu. Känns som om den är ljusår bort. Helst när man inte kan sätta igång på riktigt. Det är lustigt, hur det är. Alla snackar om att ta det piano och acceptera kroppen som den är efter graviditeten blablabla. Och ja, det är ju lätt att säga. Men när det känns något annat inuti då? På ett sätt älskar jag denna kroppen - så klart - eftersom den burit runt på och gett liv åt miraklet Stella men man kan väl ändå få ha en önskan om att komma tillbaka i form. Om fyra veckor får jag börja träna på riktigt. Längtar! Tills vidare får jag hålla till godo med powerwalks. Tänkte ta en med Stella i Buggan på eftermiddagen men efter att ha studerat filmjölksdimman inifrån bestämde jag mig för mys med Stella istället. Så jag bäddade ner oss i soffan under en filt och satte på första avsnitten av Sex and the City. Var ett år sedan jag gick igenom boxen så det är dags igen. Promenaden togs istället ensam nu på kvällen när Stefan kommit hem, efter att tjejerna i huset storhandlat. Stellas och min första storhandling btw. Lillfröken skötte sig exemplariskt.
Jösses vad med mer tvätt det blir med en liten bebis i huset. Jag ska nu ta och vika tvättberget from hell.
Jösses vad med mer tvätt det blir med en liten bebis i huset. Jag ska nu ta och vika tvättberget from hell.
söndag, november 15, 2009
Radiobebisen
I morse, 05.40, sändes det ett inslag om Stella Jemthans under vinjetten "Veckans Bebis" i Vaken med P3 och P4. Det var roligt att vara med i radio! Nu väntar vi på att Stella ska få sin lilla radioapa som ska komma med Posten.
Här kan man lyssna på programmet, det är i slutet. Ligger även två bilder på Stella på deras webb. Dock har den sulliga redaktionen stavat Jemthans med Ä. Inte första gången det namnet blir felskrivet kan jag lova...
Här kan man lyssna på programmet, det är i slutet. Ligger även två bilder på Stella på deras webb. Dock har den sulliga redaktionen stavat Jemthans med Ä. Inte första gången det namnet blir felskrivet kan jag lova...
Mycket skit på liten yta
Det är livsfarligt att ha en källare av det slag som vi har. Den är under projektering och i väntan på renovering så har den förvandlas till ett ställe dit vi ställer ner det vi inte vill ha/inte vill se/inte orkar bestämma vad vi ska göra med. Jag brukar använda uttrycket "jag har aldrig sett så mycket skit på så liten yta" om till exempel marknader och skitaffärer men får ju motvilligt erkänna att även vår egen källare kvalificerar in under de orden. I morse, efter att jag bakat Leilas goda scones till frukost, när Stella somnat så rusade jag och Stefan ner i källaren för att röja undan det värsta i denna källare. Stefan tvingades att gå igenom sina elektronikprylar och vi hamnade bland annat i diskussion om en 14-tums tjock-tv från nittonhundrafrysitfast som Stefan ville sälja på Blocoket för en hundring. Jag kalkylerade lite snabbt att vinsten, efter annonskostnad skulle bli i runda slängar 60 spänn. Då började vi garva och tv:n åkte till bättre behövande. Om jag gick hårt på Stefan med elektronikprylarna så fick jag detsamma tillbaka. Men då handlade det så klart om mina gamla kläder, skor och väskor, som jag för övrigt tycker att jag städar ur flera gånger om året. Jag hittade massa kläder från förr och konstaterade att smaken förändras. Hur tänkte jag när jag la ut dyra pengar på ett par bebisrosa mockastövlar? Hittade även en hel sopsäck med jackor och kappor som jag glömt. Rena julafton! Jag var dock duktig, och inte minst realistisk (för det mesta kommer ju inte användas ändå) och bestämde mig för att göra mig av med det mesta. Är tyvärr alldeles för lat för att sälja på Tradera så det blir välgörenhet. Det känns bra.
Vi hann bara med en bråkdel av allt bråte i källaren men hey, bättre lite än inget alls. Snart måste vi dock rensa ur allt för i denna källare ska det bli ny funktionell tvättstuga, ett hobbyrum som senare kan bli tonårsrum med egen ingång, bra förvaringsutrymmen och - inte minst - vår alldeles egna relaxavdelning. Hello bubbel- och bastubad. Synd bara att det är så sablans svårt att hitta ett snyggt bubbelkar. Förslag?
Förutom turbostädning i källaren så har vi varit hos svärisarna på middag. Farmor Lena är nu äntligen frisk. Stackaren, som längtat så efter sitt barnbarn, har varit jättesjuk och inte fått träffa sin sondotter på två och en halv vecka. Roligt att hon är frisk nu tycker vi alla. Efter god och trevlig middag åkte vi hem och fick besök av Stefans kusiner Mattias och Dennis med den sistnämndas son Linus, sex månader. Stella och hennes tremänning fick bekantade sig med varandra och vi andra fikade.
Nu ska jag leta reda på min familj, som jag tror ledsnade på mitt matprogramsmaraton jag haft till fördel för sport på sovrums-tv:n. Apropå TV så dammar ju sexan av gamla favvisen Paradise Hotel, som har nypremiär i kväll. Har saknat de här smaskiga skandalsåporna som Baren, Big Brother och Paradise Hotel. Denna gång får jag dock inte upptäcka att en av mina gamla killar är med, som jag fick göra sist Paradise sändes... vilket gjorde det hela ännu roligare.
Efter att jag letat reda på min familj så ska jag svänga ihop någon smarrig lättare middagsmat. Chévretoast blir det nog. Avslutar med en bild på sessan i sedvanlig sovpose. Denna gång i min gamla pyjamas. Tänk att jag fått plats i den här.
Vi hann bara med en bråkdel av allt bråte i källaren men hey, bättre lite än inget alls. Snart måste vi dock rensa ur allt för i denna källare ska det bli ny funktionell tvättstuga, ett hobbyrum som senare kan bli tonårsrum med egen ingång, bra förvaringsutrymmen och - inte minst - vår alldeles egna relaxavdelning. Hello bubbel- och bastubad. Synd bara att det är så sablans svårt att hitta ett snyggt bubbelkar. Förslag?
Förutom turbostädning i källaren så har vi varit hos svärisarna på middag. Farmor Lena är nu äntligen frisk. Stackaren, som längtat så efter sitt barnbarn, har varit jättesjuk och inte fått träffa sin sondotter på två och en halv vecka. Roligt att hon är frisk nu tycker vi alla. Efter god och trevlig middag åkte vi hem och fick besök av Stefans kusiner Mattias och Dennis med den sistnämndas son Linus, sex månader. Stella och hennes tremänning fick bekantade sig med varandra och vi andra fikade.
Nu ska jag leta reda på min familj, som jag tror ledsnade på mitt matprogramsmaraton jag haft till fördel för sport på sovrums-tv:n. Apropå TV så dammar ju sexan av gamla favvisen Paradise Hotel, som har nypremiär i kväll. Har saknat de här smaskiga skandalsåporna som Baren, Big Brother och Paradise Hotel. Denna gång får jag dock inte upptäcka att en av mina gamla killar är med, som jag fick göra sist Paradise sändes... vilket gjorde det hela ännu roligare.
Efter att jag letat reda på min familj så ska jag svänga ihop någon smarrig lättare middagsmat. Chévretoast blir det nog. Avslutar med en bild på sessan i sedvanlig sovpose. Denna gång i min gamla pyjamas. Tänk att jag fått plats i den här.
lördag, november 14, 2009
Lördagseftermiddag i Långlet
Nu skulle jag kunna kommentera snön, som ALLA andra. Men det gör jag inte.
Helgen har varit bra so far. I går fick vi finbesök av Karin och Ella. Det blir så påtagligt hur liten Stella är och hur fort de växer när man såg Ella, sex månader, och Stella, snart fyra veckor, bredvid varandra. Ella såg ut som en jätte och Stella som en pytte.
Mamma/mormor var med oss en stund. Karin och jag hade sen en rejäl update. Vi har bara känt varandra i ett och ett halvt år lite drygt men det känns som om vi känt varandra längre. Karin är en fin vän. Synd att de bor så långt bort!
Efter några timmars mys kom pappa Freddan och hämtade sina tjejer.
I går kväll gjorde jag himmelskt goda älgwallenbergare med smörstekta kantareller och potatispuré smaksatt med västerbottenost. Orgasmgott!
Så var det Idol i vanlig ordning. Helt rätt att Eddie fick åka ut.. han och Rezas duett var så usel att jag skämdes. Betydligt bättre var Mariette (som jag annars tycker är riktigt tråkig) och Kalle. Kvällens bästa soloframträdande svarade defintivt min forna favvis Tove för. Om my. Mellan Idolakterna såg vi Cirkus Möller som jag skrattar mig harmynt åt. Det är min humor.
Jag fick även någon slags ögoninflammation under gårdagskvällen. Tack för det Gudjävel. Syns dock inte så mycket på bilderna. I dag räddade jag situationen med Clear Eyes.
I morse ville Stella gå upp vid åtta. Vi eldade i kaminen och åt tekakor med ägg på . Mums. Senare blev det stan. Jag är på jakt efter en lång, varm jacka som passar både till nylosnisar och stövlar och till promenader i Långlet. Kan nu konstatera att någon sådan jacka finns inte i Mora. Hittade en snygg Peak på sportaffär´n men den var tyvärr skogsgrön (och kostade dessutom 4300). Efter jackletandet tog vi en fika med Karin och Freddan.
Det blir lugnt härhemma ikväll, inte helt otippat i ett hem där de bor en fyraveckors bebis med sina föräldrar. Ludde lillebror är hemma och han kommer hit med sin nya värstingfblixtutrustning som han ska få testa på Stella. Jag ska laga till Biff Rydberg till oss, inspirerad av kocken i Förkväll i går. Förkväll är lite småkul att kolla på, förutom att programledarna är så urbota dåliga.
Nu måste jag sluta blogga och återta makten över fjärrkontrollen... Stefan har bytt till matchen mellan Troja Ljunby och Västerås. Nån måtta får det vara.
Helgen har varit bra so far. I går fick vi finbesök av Karin och Ella. Det blir så påtagligt hur liten Stella är och hur fort de växer när man såg Ella, sex månader, och Stella, snart fyra veckor, bredvid varandra. Ella såg ut som en jätte och Stella som en pytte.
Mamma/mormor var med oss en stund. Karin och jag hade sen en rejäl update. Vi har bara känt varandra i ett och ett halvt år lite drygt men det känns som om vi känt varandra längre. Karin är en fin vän. Synd att de bor så långt bort!
Efter några timmars mys kom pappa Freddan och hämtade sina tjejer.
I går kväll gjorde jag himmelskt goda älgwallenbergare med smörstekta kantareller och potatispuré smaksatt med västerbottenost. Orgasmgott!
Så var det Idol i vanlig ordning. Helt rätt att Eddie fick åka ut.. han och Rezas duett var så usel att jag skämdes. Betydligt bättre var Mariette (som jag annars tycker är riktigt tråkig) och Kalle. Kvällens bästa soloframträdande svarade defintivt min forna favvis Tove för. Om my. Mellan Idolakterna såg vi Cirkus Möller som jag skrattar mig harmynt åt. Det är min humor.
Jag fick även någon slags ögoninflammation under gårdagskvällen. Tack för det Gudjävel. Syns dock inte så mycket på bilderna. I dag räddade jag situationen med Clear Eyes.
I morse ville Stella gå upp vid åtta. Vi eldade i kaminen och åt tekakor med ägg på . Mums. Senare blev det stan. Jag är på jakt efter en lång, varm jacka som passar både till nylosnisar och stövlar och till promenader i Långlet. Kan nu konstatera att någon sådan jacka finns inte i Mora. Hittade en snygg Peak på sportaffär´n men den var tyvärr skogsgrön (och kostade dessutom 4300). Efter jackletandet tog vi en fika med Karin och Freddan.
Det blir lugnt härhemma ikväll, inte helt otippat i ett hem där de bor en fyraveckors bebis med sina föräldrar. Ludde lillebror är hemma och han kommer hit med sin nya värstingfblixtutrustning som han ska få testa på Stella. Jag ska laga till Biff Rydberg till oss, inspirerad av kocken i Förkväll i går. Förkväll är lite småkul att kolla på, förutom att programledarna är så urbota dåliga.
Nu måste jag sluta blogga och återta makten över fjärrkontrollen... Stefan har bytt till matchen mellan Troja Ljunby och Västerås. Nån måtta får det vara.
fredag, november 13, 2009
TGIF
Trots att det är ledig dag varje dag för mig numer så är fredagar lite härligt pirriga. Hello lovely helg!
Stella och jag myste länge i sängen i morse, så underbart att ligga och kramas och lukta på hennes underbara doft. Nu väntar vi på dagens första besök; Stellas mormor. Jag tänkte att mormorn ska få jollra med Stella medan jag gör en helguppfräschning... ansiktsmask, hårinpackning, nagelfix... och sånt. När det och lite annat pyssel är klart tänker jag bjuda mormorn på lunch.
Senare i eftermiddag kommer äntligen Karin och Ella. Vi hade ju tänkt ses helgen den 16-18 oktober då de var hemma senast, och inför det sa vi att då måste ju bebisen ha kommit. Well, den helgen var ju jag och kämpade i Falun så det blev inget häng. Det blir det nu.
I kväll vill jag laga någon riktigt god mat, ska bara komma på vad. Kanske ett besök vid fiskbilen. Eller en fin bit kött. Det är btw svårt att få tag i bra kött samt att i butik veta om köttet är bra. Ta entrecôte, till exempel, hur svårt är det inte att hitta riktigt bra entrecôte? Blev tipsad om en ny bok, Kött, skriven Håkan Fällman, styckmästare och av hovleverantör av kött. Läs mer här. Vill lära mig skilja bra kött från dåligt. Boken ska införskaffas!
Ha en härligt underbart trevlig fredag ni som läser.
Stella och jag myste länge i sängen i morse, så underbart att ligga och kramas och lukta på hennes underbara doft. Nu väntar vi på dagens första besök; Stellas mormor. Jag tänkte att mormorn ska få jollra med Stella medan jag gör en helguppfräschning... ansiktsmask, hårinpackning, nagelfix... och sånt. När det och lite annat pyssel är klart tänker jag bjuda mormorn på lunch.
Senare i eftermiddag kommer äntligen Karin och Ella. Vi hade ju tänkt ses helgen den 16-18 oktober då de var hemma senast, och inför det sa vi att då måste ju bebisen ha kommit. Well, den helgen var ju jag och kämpade i Falun så det blev inget häng. Det blir det nu.
I kväll vill jag laga någon riktigt god mat, ska bara komma på vad. Kanske ett besök vid fiskbilen. Eller en fin bit kött. Det är btw svårt att få tag i bra kött samt att i butik veta om köttet är bra. Ta entrecôte, till exempel, hur svårt är det inte att hitta riktigt bra entrecôte? Blev tipsad om en ny bok, Kött, skriven Håkan Fällman, styckmästare och av hovleverantör av kött. Läs mer här. Vill lära mig skilja bra kött från dåligt. Boken ska införskaffas!
Ha en härligt underbart trevlig fredag ni som läser.
torsdag, november 12, 2009
Det tar sig
Det fanns en sak jag bävade över inför Stellas ankomst; Ramses reaktion. Han var ju min bebis och han fick vår fulla uppmärksamhet. Han sov på min arm och var mig nära alltsom ofta. Hur skulle det bli när han fick konkurrens? Mamma hade en katt, Humlan, som var henne otroligt nära innan jag föddes. När de kom hem från BB med mig gick Humlan ut genom dörren och kom aldrig mer tillbaka. Jag var livrädd för att Ramses skulle göra likadant.
När vi var på BB tog vår toppengranne Maria hand om Ramses och rapporterade att han var galen av uteblivet kel och gos. Så är han när vi är borta så jag väntade mig en katt som skulle attackera mig/oss med kel. Så blev det inte. Ramses väntade på oss när vi kom hem, på altanen. När vi satte ner bilstolen i hallen blev dock katten väldigt reserverad. Han drog igen, trots att han förmodligen saknat oss massor.
Sedan dess har det gjort ont i mitt hjärta för oj så sotis han varit. Knappt varit inne. Varit ute flera dygn i sträck. Varit skygg och reserverad och inte intresserad av att kela.
Men så vände det en dag. Han sov hos mig, eftersom hon sover i sin säng (oftast). Han vågade till och med ligga bredvid i soffan när hon ligger hos mig. Nu verkar det värsta vara över. Ramses har accepterat Stella och det konstaterar jag med glädje. Dock är det jobbigt om hon skriker, då gömmer han sig under sängen.
Mina fina bebisar.
När vi var på BB tog vår toppengranne Maria hand om Ramses och rapporterade att han var galen av uteblivet kel och gos. Så är han när vi är borta så jag väntade mig en katt som skulle attackera mig/oss med kel. Så blev det inte. Ramses väntade på oss när vi kom hem, på altanen. När vi satte ner bilstolen i hallen blev dock katten väldigt reserverad. Han drog igen, trots att han förmodligen saknat oss massor.
Sedan dess har det gjort ont i mitt hjärta för oj så sotis han varit. Knappt varit inne. Varit ute flera dygn i sträck. Varit skygg och reserverad och inte intresserad av att kela.
Men så vände det en dag. Han sov hos mig, eftersom hon sover i sin säng (oftast). Han vågade till och med ligga bredvid i soffan när hon ligger hos mig. Nu verkar det värsta vara över. Ramses har accepterat Stella och det konstaterar jag med glädje. Dock är det jobbigt om hon skriker, då gömmer han sig under sängen.
Mina fina bebisar.
Jakten på en mössa
Jag önskar mig en sak; SOL. Kunde det inte vara lite finväder någon dag? Det är så grått så att det inte är klokt. Nu hänger vi förvisso mest inne.. men ändå. Det är lätt att bli paranoid och orolig när man har en nyfödd hemma, har jag märkt. Andas hon? Mår hon bra? Frågorna är många. Jag har en ny nojja nu och därför är vi inne. Det handlar om att inte frysa, eller snarare om bristen på huvudbonad. Pratade med BVC om det häromdagen och de sa att det var ett problem, att det inte finns tillräckligt bra mössor. Kan inte annat än att hålla med. Som jag letat här i Mora efter nåt mer än de små tunna bomullsmössorna som åker bort från örat så fort lillan vänder på huvudet i vagnen. Jag vill ha något mer rejält, gärna med öronlappar så att hon är garanterat varm om sitt lilla huvud. Tips, tack? Vi sätter nu vårt hopp till Polarn och Pyret. Fina Karin, som är på dalabesök med Freddan och lilla Ella, har shoppat en mössa där åt oss som vi hoppas funkar. Förutom att de är mössleverantörer så ska det bli så roligt att träffa familjen Wigren/Starell, inte minst nu när både Ella och Stella har anlänt. Vilket radarpar. Ella och Stella. Finaste 09:orna. Karin och jag har redan pratat om att vi nog får låsa in dem under tonåren med tanke generna, haha.
I går började dagen på ett förstklassigt sätt. Hannah kom på frukostmys med nybakat bröd. Stella började med att somna i hennes famn. När hon fick fortsätta sova i vaggan hade vi en mycket trevlig update om allt från förlossning till jobb. Vi fick också en underbar present i form av små canvastavlor och en färgburk. Nu ska Stellas små händer och fötter få göra avtryck på tavlorna. Tacktacktack!
Egentligen skulle vi haft kvällsmys med Matilda och Tobias i går men jag mådde inte så bra så det fick ställa sin. Istället bäddade jag ner mig och Stella i soffan och såg på favvisarna "Halv åtta hos mig" och på de kärlekskranka bönderna. Det blir liknande aktivitet i dag, fast med nya tv-program. Jag är inte överförtjust i rödpolitik med föräldrarförsäkringen är fantastisk. Tänk att vi kan vara hemma och mysa på det här sättet. Underbart.
I går började dagen på ett förstklassigt sätt. Hannah kom på frukostmys med nybakat bröd. Stella började med att somna i hennes famn. När hon fick fortsätta sova i vaggan hade vi en mycket trevlig update om allt från förlossning till jobb. Vi fick också en underbar present i form av små canvastavlor och en färgburk. Nu ska Stellas små händer och fötter få göra avtryck på tavlorna. Tacktacktack!
Egentligen skulle vi haft kvällsmys med Matilda och Tobias i går men jag mådde inte så bra så det fick ställa sin. Istället bäddade jag ner mig och Stella i soffan och såg på favvisarna "Halv åtta hos mig" och på de kärlekskranka bönderna. Det blir liknande aktivitet i dag, fast med nya tv-program. Jag är inte överförtjust i rödpolitik med föräldrarförsäkringen är fantastisk. Tänk att vi kan vara hemma och mysa på det här sättet. Underbart.
tisdag, november 10, 2009
Veckans Baby
I dag började Stella och jag dagen på BVC. Herrejösses vad mycket mer som krävs när man ska passa en tid och har en bebis med sig. Detta trots att Stella fick sova till jag ätit frukost och gjort mig i ordning. Man är så orolig över att hon äter som hon ska men det fick vi bekräftat att hon gör. Lillan har gått upp 220 gram på en vecka och väger nu 3920 g. Hon hade även växt på längden och mäter nu 53,5 cm. Så liten fast ändå större. Liksom.
På eftermiddagen ringde det från Sveriges Radio. Min kollegas son jobbar där och hade fått tips om att vi hade en finfin baby hemma. De frågade om Stella vill vara "Veckans Baby" i "Vaken med P3 och P4" i helgen. Det vill hon så klart (eller snarare hennes mamma och pappa vill). De gjorde en förberedande intervju men kommer att göra den i sin helhet med mig på lördag kväll och så sänds det 05.40 söndag morgon. Så då kära bloggläsare får ni gå upp i tid och lyssna när det handlar om Stella Jemthans på riksradion. Lilla radiostjärnan belönas med en Radioapa, som kommer med Posten. Vi ska givetvis spela in programmet. Tänk så kul att ha kvar när hon blir större.
Jag sitter och fnissar lite... har nämligen förklarat för Stefan att det är roligt och bra för Stella om man sjunger för henne. Själv har jag dammat av en massa gamla barnsånger som Stella får höra på. Hon blir alldeles fascinerad när man sjunger för henne och liksom tittar en djups in i ögonen. För att återgå till anledningen till fnisseriet så hittar Stefan på diverse låttexter till kända melodier och framför för Stella . Låter väldigt kul men lillan är hur nöjd som helst.
Nu ska jag städa badrummen. Det är något terapeutiskt över att städa badrum. Önskar att jag vågade ladda hem musik.. då hade jag Pirate Bay:at hem Pinks nya "I don´t belive you" och Darins version av "Viva la vida" och sen krämat på bra med ljud. Givetvis i lurar så att inte Stella får hörselskador. Men det var om det, får hålla till godo med min städblandning.
måndag, november 09, 2009
Måndag.
Det är måndagskväll på bygatan 17. En bebis och hennes pappa sitter nybadade och myser i soffan. Älskar Stellas nybadad-frilla. Den är liksom fluffig (orkar inte leta reda på kameran). Hennes hår växer så det knakar och det kan jag säga, att hon må ha fått mycket av sitt utseende av sin pappa men hon har definitivt fått sin mammas hårkvalitet. Det tackar vi för.
Mamman (åh så nördigt det är att skriva om sig själv i tredje person) har passat på att göra sådant som inte hinns med på dagarna. Som att njuta av och sortera Stellas alla underbara kläder. Vi har fått så mycket fint. I går när vi kom hem, till exempel, så hängde ett paket på dörren. I låg den mest adoroble lilla klänning man kan tänka sig och matchande strumpbyxor till det. Zara Baby har jag hört mycket gott om och det fick jag bevis på i det fina paketet av Matilda och Tobias. Tack hörrni, jag längtar till Stella växer i dem!
Helgen var bra, även om jag insåg att man blir rejält down av vädret. I går var det premiärfirande av fars dag för Stefans del. Stella hade, som det lilla mirakel hon är, varit och köpt en superfin tröja till sin pappa. En treveckorsbebis som shoppar - inte illa (det har hon definitivt från sin mamma). Eftersom svärisarna har sjukdom hemma hos sig åts det farsdagsmiddag hos mamma och pappa. Min pappa och Stellas morfar fick en parfym av oss. Det var han värd. I gengäld fick vi utsökt oxfilé med jordärtskocks- och potatispuré och god rödvinssky. De kan när de vill, pappa och Ludde (som också var hemma på visit). Det blev en helkväll på Berget i Orsa. Pappa och jag roade oss med att sparka igång min nya MacBook, för den kom i lördags. Mac är verkligen fantastiskt för med ett knapptryck typ så ligger allt som låg på min gamla dator på den nya. Och den nya är tipptopp. Är så nöjd med mitt köp. Och det är ju tur det med tanke på vad den kostade...
I dag vaknade jag vid halv åtta, före Stella som då sovit sedan tolv igår kväll. Fick typ väcka lillsessan och föreslå mat. Sen hade vi en riktig mysmorgon i sängen. Åh vad jag älskar´t. Efter lunch packade jag ner Stella i Buggan och drog på prommis, den längsta sedan förlossningen. Vi träffade Karin, Meya och Freya vilket var himla skoj eftersom vi inte sett dem på ett tag. När vi kom hem var jag helt slut. Skönt att komma igång igen! I dag var det nämligen slut på "jag bryr mig inte"-livet. I nio månader har jag ätit vad jag velat, utan att för den sakens skull ätit hur mycket som helst. Det har inte heller blivit överdrivet mycket motion. Nu är det dags att ta tag i det. Nu är det slut på för mycket kolhydrater. Man mår inte bra av för mycket kolhydrater och man lägger på sig extrakilon. De är boven till mångas övervikt, det är jag övertygad om. Och jag förstår varför. Det är ju så lätt att bli beroende av socker/kolhydrater, mer eller mindre mycket. I dag när jag började dra ner så kände jag omgående hur abstinensen kommer. Vill ha bröd. Vill ha choklad. Som tur är går det över, det vet jag ju. Det gäller bara att härda ut några dagar. Jag vill i det här betona, för att slippa få några kritiska kommentarer, att jag inte på något sätt bantar (vilket kan vara skadligt för barnet som kan få i sig gifter som frigörs vid bantning via bröstmjölken). Jag tar bara kontroll över maten. Till det blir det så gott som dagliga promenader. Sen får vi se vcad jag tar mig an för träningsform när det blir okej att träna igen, om sisådär fyra veckor.
I kväll roade vi oss med Ullared. Jag satt tyst, förundrad. Hur mycket white trash finns det? Vedervärdigt! Och hur kan man handla så mycket skit? Fascinerande. Det känns verkligen som att jag aldrig kommer att besöka ett ställe som Ullared.
Nu ska jag nog ta och klicka hem någon av alla de böcker jag fick tips om. Ni är verkligen guld!
Kanhända jag även klickar hem lite kläder. Det finns ju inte direkt samma tid att gå runt och shoppa i affärer som förr...
Mamman (åh så nördigt det är att skriva om sig själv i tredje person) har passat på att göra sådant som inte hinns med på dagarna. Som att njuta av och sortera Stellas alla underbara kläder. Vi har fått så mycket fint. I går när vi kom hem, till exempel, så hängde ett paket på dörren. I låg den mest adoroble lilla klänning man kan tänka sig och matchande strumpbyxor till det. Zara Baby har jag hört mycket gott om och det fick jag bevis på i det fina paketet av Matilda och Tobias. Tack hörrni, jag längtar till Stella växer i dem!
Helgen var bra, även om jag insåg att man blir rejält down av vädret. I går var det premiärfirande av fars dag för Stefans del. Stella hade, som det lilla mirakel hon är, varit och köpt en superfin tröja till sin pappa. En treveckorsbebis som shoppar - inte illa (det har hon definitivt från sin mamma). Eftersom svärisarna har sjukdom hemma hos sig åts det farsdagsmiddag hos mamma och pappa. Min pappa och Stellas morfar fick en parfym av oss. Det var han värd. I gengäld fick vi utsökt oxfilé med jordärtskocks- och potatispuré och god rödvinssky. De kan när de vill, pappa och Ludde (som också var hemma på visit). Det blev en helkväll på Berget i Orsa. Pappa och jag roade oss med att sparka igång min nya MacBook, för den kom i lördags. Mac är verkligen fantastiskt för med ett knapptryck typ så ligger allt som låg på min gamla dator på den nya. Och den nya är tipptopp. Är så nöjd med mitt köp. Och det är ju tur det med tanke på vad den kostade...
I dag vaknade jag vid halv åtta, före Stella som då sovit sedan tolv igår kväll. Fick typ väcka lillsessan och föreslå mat. Sen hade vi en riktig mysmorgon i sängen. Åh vad jag älskar´t. Efter lunch packade jag ner Stella i Buggan och drog på prommis, den längsta sedan förlossningen. Vi träffade Karin, Meya och Freya vilket var himla skoj eftersom vi inte sett dem på ett tag. När vi kom hem var jag helt slut. Skönt att komma igång igen! I dag var det nämligen slut på "jag bryr mig inte"-livet. I nio månader har jag ätit vad jag velat, utan att för den sakens skull ätit hur mycket som helst. Det har inte heller blivit överdrivet mycket motion. Nu är det dags att ta tag i det. Nu är det slut på för mycket kolhydrater. Man mår inte bra av för mycket kolhydrater och man lägger på sig extrakilon. De är boven till mångas övervikt, det är jag övertygad om. Och jag förstår varför. Det är ju så lätt att bli beroende av socker/kolhydrater, mer eller mindre mycket. I dag när jag började dra ner så kände jag omgående hur abstinensen kommer. Vill ha bröd. Vill ha choklad. Som tur är går det över, det vet jag ju. Det gäller bara att härda ut några dagar. Jag vill i det här betona, för att slippa få några kritiska kommentarer, att jag inte på något sätt bantar (vilket kan vara skadligt för barnet som kan få i sig gifter som frigörs vid bantning via bröstmjölken). Jag tar bara kontroll över maten. Till det blir det så gott som dagliga promenader. Sen får vi se vcad jag tar mig an för träningsform när det blir okej att träna igen, om sisådär fyra veckor.
I kväll roade vi oss med Ullared. Jag satt tyst, förundrad. Hur mycket white trash finns det? Vedervärdigt! Och hur kan man handla så mycket skit? Fascinerande. Det känns verkligen som att jag aldrig kommer att besöka ett ställe som Ullared.
Nu ska jag nog ta och klicka hem någon av alla de böcker jag fick tips om. Ni är verkligen guld!
Kanhända jag även klickar hem lite kläder. Det finns ju inte direkt samma tid att gå runt och shoppa i affärer som förr...
lördag, november 07, 2009
Lördagsmys
Det har rent allmänt blivit inflation i uttrycket fredagsmys alltsedan OLW drog igång sin reklam som man numera vill kräkas på. Skulle ha räknat antal Fejjan-vänner som igår skrev något med fredagsmys i sin statusrad. Jösses. Här hemma har det blivit inflation i uttrycket mys. Vad gör vi om någon frågar? Myser. Jag måste hitta någon synonym för mys. Förslag? Men det är i alla fall vad vi gör hela dagarna. Myser med lilla Stella. I dag är det lördagsmys. Bredvid mig i soffan ligger en liten tjej som ser ut så här:
Mjuka mysoverallen har Stella fått av Malin och Linus. Tack, den är underbar!
Ibland vaknar hon och tittar på mig. Var tredje ungefär vaknar hon och vill ha mat och så kanske hon är vaken ett tag och bajsar lite (det är en favvis, det liksom syns när hon bajsar). Tyst är hon så gott som alltid. Det är lätt att vara mamma och pappa till det här lilla hjärtat.
Det blev stan både i går och i dag. I går åkte vi dit efter att Stefan varit på sin kusin Görans begravning. Det kändes lite osäkert att ta med en två och en halv veckas-bebis på begravning så jag och Stella stannade hemma (och myste, givetvis). Det hade varit en fin begravning, så klart med mycket känslor. R.I.P. Göran.
På stan mötte vi upp Stellas faster Therese och hennes Sven för en fika på Kaffestugan. Det var fikapremiär för Stella som i vanlig ordning inte sa ett ljud utan sov i vagnen. Sen gjorde vi stan. Jag shoppade lite smått och gott, både till mig själv och Stella. Väl hemma igen var det i vanlig ordning Idolkväll. Till det lite njutning. För är det något jag längtat efter under graviditeten så är det att kunna frossa i goda ostar. I går var det dags. Jag hade köpt ett gäng från Hansjö mejeri, so har de godaste ostarna som finns att få tag i här. Till det ett liiiitet bättre glas rödvin, som vi fått av grannen Hasse (som lustigt nog hade tejpat en kondom på flaskan, haha). Ost och vin - det är livets godsaker det. Som jag njöt. Tur att kostråden om toxoplasma och listeria bara gäller för gravida och inte för ammande. Och att det är ställt utom rimligt tvivel att ett glas vin inte är farligt för barnet, om det får gå några timmar (i det här fallet en hel natt).
Stella somnade vid tolv i går och väckte sin pappa klockan halv åtta i morse. Själv fick jag ligga och dra mig till halv tio då en nöjd bebis blev nedstoppad hos mig i sängen. Gissa om man är lycklig då. Har nog aldrig varit så utvilad som jag är nu. Det är ljuvligt. Lagom till frukost dök Stellas morfar och morbror upp och levererade en sprillans ny MacBook till mig. Lycka!
Efter frukost och mys åkte jag ner på stan, själv denna gång. Det kändes konstigt. Uträttade mina ärenden snabbast möjligt och avslutade med Maxi-handling.
I kväll kommer faster Therese och Sven hit. Det gäller att passa på att umgås nu när Göteborgarna är hemma på visit. Det ska visas hockeyderby på TV och sen bakas pizza. Vi har köpt pizzadeg på pizzerian och massa goda ingredienser att lägga på. Jag ska nu förbereda och göra en riktigt god italiensk tomatsås med färska tomater, gul lök, vitlök, lite fond, vitt vin och örter att ha underst. Efter pizza och hockey blir det chokladfondue med färska frukter och Buzz. Låter som en trevlig lördagskväl i mina öron.
Mjuka mysoverallen har Stella fått av Malin och Linus. Tack, den är underbar!
Ibland vaknar hon och tittar på mig. Var tredje ungefär vaknar hon och vill ha mat och så kanske hon är vaken ett tag och bajsar lite (det är en favvis, det liksom syns när hon bajsar). Tyst är hon så gott som alltid. Det är lätt att vara mamma och pappa till det här lilla hjärtat.
Det blev stan både i går och i dag. I går åkte vi dit efter att Stefan varit på sin kusin Görans begravning. Det kändes lite osäkert att ta med en två och en halv veckas-bebis på begravning så jag och Stella stannade hemma (och myste, givetvis). Det hade varit en fin begravning, så klart med mycket känslor. R.I.P. Göran.
På stan mötte vi upp Stellas faster Therese och hennes Sven för en fika på Kaffestugan. Det var fikapremiär för Stella som i vanlig ordning inte sa ett ljud utan sov i vagnen. Sen gjorde vi stan. Jag shoppade lite smått och gott, både till mig själv och Stella. Väl hemma igen var det i vanlig ordning Idolkväll. Till det lite njutning. För är det något jag längtat efter under graviditeten så är det att kunna frossa i goda ostar. I går var det dags. Jag hade köpt ett gäng från Hansjö mejeri, so har de godaste ostarna som finns att få tag i här. Till det ett liiiitet bättre glas rödvin, som vi fått av grannen Hasse (som lustigt nog hade tejpat en kondom på flaskan, haha). Ost och vin - det är livets godsaker det. Som jag njöt. Tur att kostråden om toxoplasma och listeria bara gäller för gravida och inte för ammande. Och att det är ställt utom rimligt tvivel att ett glas vin inte är farligt för barnet, om det får gå några timmar (i det här fallet en hel natt).
Stella somnade vid tolv i går och väckte sin pappa klockan halv åtta i morse. Själv fick jag ligga och dra mig till halv tio då en nöjd bebis blev nedstoppad hos mig i sängen. Gissa om man är lycklig då. Har nog aldrig varit så utvilad som jag är nu. Det är ljuvligt. Lagom till frukost dök Stellas morfar och morbror upp och levererade en sprillans ny MacBook till mig. Lycka!
Efter frukost och mys åkte jag ner på stan, själv denna gång. Det kändes konstigt. Uträttade mina ärenden snabbast möjligt och avslutade med Maxi-handling.
I kväll kommer faster Therese och Sven hit. Det gäller att passa på att umgås nu när Göteborgarna är hemma på visit. Det ska visas hockeyderby på TV och sen bakas pizza. Vi har köpt pizzadeg på pizzerian och massa goda ingredienser att lägga på. Jag ska nu förbereda och göra en riktigt god italiensk tomatsås med färska tomater, gul lök, vitlök, lite fond, vitt vin och örter att ha underst. Efter pizza och hockey blir det chokladfondue med färska frukter och Buzz. Låter som en trevlig lördagskväl i mina öron.
torsdag, november 05, 2009
Tips tack!
Alla som har barn som läser; har ni några tips på bra barn-böcker? Alltså böcker om barns utveckling, sjukdomar etc. Tips mottages tacksamt :) Tar även gärna emot tips om bra grejer när barnen är riktigt små, som Stella är nu. Alltså prylar som de tycker om att titta på till exempel?
Bra på mingel
I går var det exakt tre år sedan jag i kön till Lilla Krogen blev kär i en viss blond elektriker. Tänk var tiden går snabbt och vad mycket som kan hända på tre år. Sjukt. Gårdagen började med att det ringde på dörren och där stod ett blomsterbud till mig från den där blonda elektrikern som jag träffade för exakt tre år sedan. På kvällen åt vi en utsökt biff med tillbehör och jag fick ett halvt glas rödvin. Vilken lycka det är att kunna äta blodigt kött och dricka lite vin igen! Livsnjuteri.
I går kväll var det även dags för Stellas första premiär. Passande nog så var det den nya barnbutiken Toddler i Mora som hade förhandsöppning. Det är vår kompis Kattis som står bakom Toddler och hon hade verkligen gjort i ordning en superfin butik där vi kommer att bränna lite stålar på grejer. Började redan igår med att shoppa en lattehållare till Bugaboon. Det var ett måste, hehe. Fick även med mig lite annat smått och gott hem. Stella skötte sig exemplariskt, i vanlig ordning. Hon sov, alternativt halvsov, och var vaken och nöjd ett kort tag. Inte ett pip. Vad har vi gjort jag och Stefan för att förtjäna detta? I natt sov hon halv ett till kvart över åtta, då jag fick väcka henne. Livet med nyfödd är underbart och jag har sällan varit så utvilad eftersom vi bara sover och myser hela dagarna. Gudars vad jag älskar lilla Stella.
Premiärklädd.
Älskar dessa strumpbyxor... sånt jag var och fingrade på under graviditeten men inte vågade köpa. Jag borde ha följt min känsla, för innerst inne visste jag att det var en flicka i magen.
Har tänkt åka ner på stan hela veckan men kommer alltid fram till att det är mysigare hemma. Så var det även tänkt i dag men vem vill ge sig ut i snöstorm när man kan ligga och kramas inne?
Stella sover någon slags middag och jag kollar på datorer. Tänkte köpa loss min jobb-Mac men kom fram till att det var alldeles för dyrt. Plus att den jag har ändå är 1,5 år gammal. Det får bli en ny, helt enkelt, och självklart en Mac. En ny PC har vi redan. Jag provkörde den på BB och aldrig mer säger jag. Förstår verkligen inte hur man kan välja PC när det finns Mac. Det är som att Mac:arna är så mycket mer kloka. Och lätta att förstå sig på. Det är aldrig något fel på dem och så är de sjukt snygga. Smakar det så kostar det, dessvärre. För de är ju mycket dyrare än PC också. Men håller bättre, inbillar jag mig. Det blir nog den nya varianten av den MacBook jag har. Den här. När jag började kika runt blev jag dock galet sugen på en MacBook Air. Kolla snyggningen här. Men nästan 18 tusen är ju lite saftigt... Beslut och beställning sker i eftermiddag.
I går kväll var det även dags för Stellas första premiär. Passande nog så var det den nya barnbutiken Toddler i Mora som hade förhandsöppning. Det är vår kompis Kattis som står bakom Toddler och hon hade verkligen gjort i ordning en superfin butik där vi kommer att bränna lite stålar på grejer. Började redan igår med att shoppa en lattehållare till Bugaboon. Det var ett måste, hehe. Fick även med mig lite annat smått och gott hem. Stella skötte sig exemplariskt, i vanlig ordning. Hon sov, alternativt halvsov, och var vaken och nöjd ett kort tag. Inte ett pip. Vad har vi gjort jag och Stefan för att förtjäna detta? I natt sov hon halv ett till kvart över åtta, då jag fick väcka henne. Livet med nyfödd är underbart och jag har sällan varit så utvilad eftersom vi bara sover och myser hela dagarna. Gudars vad jag älskar lilla Stella.
Premiärklädd.
Älskar dessa strumpbyxor... sånt jag var och fingrade på under graviditeten men inte vågade köpa. Jag borde ha följt min känsla, för innerst inne visste jag att det var en flicka i magen.
Har tänkt åka ner på stan hela veckan men kommer alltid fram till att det är mysigare hemma. Så var det även tänkt i dag men vem vill ge sig ut i snöstorm när man kan ligga och kramas inne?
Stella sover någon slags middag och jag kollar på datorer. Tänkte köpa loss min jobb-Mac men kom fram till att det var alldeles för dyrt. Plus att den jag har ändå är 1,5 år gammal. Det får bli en ny, helt enkelt, och självklart en Mac. En ny PC har vi redan. Jag provkörde den på BB och aldrig mer säger jag. Förstår verkligen inte hur man kan välja PC när det finns Mac. Det är som att Mac:arna är så mycket mer kloka. Och lätta att förstå sig på. Det är aldrig något fel på dem och så är de sjukt snygga. Smakar det så kostar det, dessvärre. För de är ju mycket dyrare än PC också. Men håller bättre, inbillar jag mig. Det blir nog den nya varianten av den MacBook jag har. Den här. När jag började kika runt blev jag dock galet sugen på en MacBook Air. Kolla snyggningen här. Men nästan 18 tusen är ju lite saftigt... Beslut och beställning sker i eftermiddag.
onsdag, november 04, 2009
Glad
Det gör mig glad att jag har en hel hög snälla och förstående bloggläsare. Era kommentarer värmer gott inuti! Mer förvånande att någon kan ha synpunkter på hur jag upplever en situation. Om jag tycker att det är jobbigt och obehagligt så tycker jag väl det. Alla är ju olika och jag uppskattar inte att folk klampar in här. Och hos mig gäller mina regler. Sen kan ju alla andra klampa in hos varandra hur mycket de vill, det skulle jag aldrig någonsin bry mig om.
Självklart var det också med en stor portion ironi som jag skrev att huset är billigt. Jag älskar det här huset och att bo i det. Dessutom finns det mycket och många i den här byn som jag tycker om.
Roligt hur mycket rabalder det kan bli över att lilla jag tycker att det är jobbigt med en bymentalitet där man bara klampar in hos varandra. Även på Fejjan blev det liv. Man behöver ju inte ta åt sig, alternativt respektera att alla inte är som en själv.
Självklart var det också med en stor portion ironi som jag skrev att huset är billigt. Jag älskar det här huset och att bo i det. Dessutom finns det mycket och många i den här byn som jag tycker om.
Roligt hur mycket rabalder det kan bli över att lilla jag tycker att det är jobbigt med en bymentalitet där man bara klampar in hos varandra. Även på Fejjan blev det liv. Man behöver ju inte ta åt sig, alternativt respektera att alla inte är som en själv.
tisdag, november 03, 2009
Knacka, tack.
Är det något som jag är riktigt jävla less på så är det den här bymentaliteten, av många anledningar egentligen men främst en just nu. Jag verkligen hatar när folk klampar in här utan att ringa på eller knacka. Bara kliver in liksom. Spelar ingen roll att vi inte känner dem särskilt väl. Och folk som Stefan känner men inte jag, de kan också bara klampa in. Tror de. Jag tycker att det är fruktansvärt obehagligt. Dum som man är så tror man väl att folk ska visa någon slags respekt när man har en nyfödd hemma men icke. Gå in bara, gör det. Jag var dessutom orolig tidigare för att folk skulle komma hit oanmälda och hälsa på oss och Stella. Nu var den oron obefogad då alla våra vänner släktingar frågat om de fått komma och då har det bara varit roligt med besök. Utom vissa då som tycker att man kan komma oanmäld och dessutom bara klampa in. Nu får dörren vara låst fortsättningsvis.
Har även hunnit med att få obehöriga kärringar att stoppa ner handen i vagnen och rätta till hennes filt. Som om det behövdes och som om jag vill att folk stoppar ner handen hur som helst. Så jävla respektlöst.
Just nu är huset billigt.
Har även hunnit med att få obehöriga kärringar att stoppa ner handen i vagnen och rätta till hennes filt. Som om det behövdes och som om jag vill att folk stoppar ner handen hur som helst. Så jävla respektlöst.
Just nu är huset billigt.
Höstrusk
Det är verkligen gråare än gråast ute i dag och det känns extra bra att ligga under filt och kramas med Stella. För 45 minuter sedan skulle BVC ha anlänt för ett hembesök.. vi får se var de är. Ska bli kul att se hur mycket lillhjärtat gått upp.
I natt slog hon rekord i sömn när hon sov från tolv till halv sju. Underbart att få sova på nätterna. Det har vi iofs fått hela tiden men nu sover hon allt längre sammanhängande. Det gör mamma och pappa glada. Undra om det kommer nåt bakslag?
I går var första dagen hemma utan Stefan. Det gick bra även om hon var ovanligt pigg och var vaken nästan hela dagen och ville hänga med sin mamma. Jag hade tänkt ta en tur med barnvagnen på förmiddagen... det blev först på eftermiddagen. Det blir liksom inte alltid som man tänkt sig med en nyfödd i huset. På kvällen kom Stellas gammelfastrar, alltså Stefans fastrar, på besök med fina presenter. Det var även roligt att de fick se renoveringen eftersom de växt upp i det här huset.
I dag ska vi se om vi kommer ner på stan, det är några saker jag måste fixa. Som till exempel en liten uppdatering av garderoben. Har lite smått börjat hänga in i dressingroomet. Det är som julafton, som en flickdröm som blir sann. Väldigt roligt med andra ord. Perfekt pyssel dessutom när stjärnan sover.
I natt slog hon rekord i sömn när hon sov från tolv till halv sju. Underbart att få sova på nätterna. Det har vi iofs fått hela tiden men nu sover hon allt längre sammanhängande. Det gör mamma och pappa glada. Undra om det kommer nåt bakslag?
I går var första dagen hemma utan Stefan. Det gick bra även om hon var ovanligt pigg och var vaken nästan hela dagen och ville hänga med sin mamma. Jag hade tänkt ta en tur med barnvagnen på förmiddagen... det blev först på eftermiddagen. Det blir liksom inte alltid som man tänkt sig med en nyfödd i huset. På kvällen kom Stellas gammelfastrar, alltså Stefans fastrar, på besök med fina presenter. Det var även roligt att de fick se renoveringen eftersom de växt upp i det här huset.
I dag ska vi se om vi kommer ner på stan, det är några saker jag måste fixa. Som till exempel en liten uppdatering av garderoben. Har lite smått börjat hänga in i dressingroomet. Det är som julafton, som en flickdröm som blir sann. Väldigt roligt med andra ord. Perfekt pyssel dessutom när stjärnan sover.
söndag, november 01, 2009
Lyckan i livet
Det är bara att förbereda er på att det här sedan den 19 oktober är en bebisblogg. Stella är nämligen lyckan i livet.
I dag är det söndag och i morgon fyller Stella två veckor. Då börjar Stefan jobba och vi ska vara själva. Känns som inga problem att vara ensam med den här lilla stjärnan. Hon är nämligen fortfarande nöjd och glad och sover på nätterna. Dagarna går fortfarande åt till mys och åter mys. Jag vill ha henne i famnen hela tiden men har väl insett att jag måste lägga henne ifrån mig ibland om jag ska få något annat gjort. Plus att hon ska lära sig att sova och vara själv utan fysisk närhet...
Nu blir det söndagspizza. Snart är det dags för projekt back in shape. Snart.
I dag är det söndag och i morgon fyller Stella två veckor. Då börjar Stefan jobba och vi ska vara själva. Känns som inga problem att vara ensam med den här lilla stjärnan. Hon är nämligen fortfarande nöjd och glad och sover på nätterna. Dagarna går fortfarande åt till mys och åter mys. Jag vill ha henne i famnen hela tiden men har väl insett att jag måste lägga henne ifrån mig ibland om jag ska få något annat gjort. Plus att hon ska lära sig att sova och vara själv utan fysisk närhet...
Nu blir det söndagspizza. Snart är det dags för projekt back in shape. Snart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)