Skittråkig...

... är jag. Har verkligen noll blogginspiration. Tänkte skriva ett inlägg om hur mycket jag älskar granatäpplen, men det får vänta. Det enda jag vill göra är att kramas med Stella, alternativt någon annan aktivitet med redan nämnda lilla tjej. Jag älskar henne, mer än vad jag någonsin trodde man kunde älska en annan person. Jag kan börja gråta (ofta) när jag tittar på henne för att jag älskar henne så mycket. Det är sunt och kärleken till ens eget barn, ens eget kött och blod, det slår allt. Det vet jag att alla föräldrar därute skriver under på, right?