Måndag.

Det är måndagskväll på bygatan 17. En bebis och hennes pappa sitter nybadade och myser i soffan. Älskar Stellas nybadad-frilla. Den är liksom fluffig (orkar inte leta reda på kameran). Hennes hår växer så det knakar och det kan jag säga, att hon må ha fått mycket av sitt utseende av sin pappa men hon har definitivt fått sin mammas hårkvalitet. Det tackar vi för.
Mamman (åh så nördigt det är att skriva om sig själv i tredje person) har passat på att göra sådant som inte hinns med på dagarna. Som att njuta av och sortera Stellas alla underbara kläder. Vi har fått så mycket fint. I går när vi kom hem, till exempel, så hängde ett paket på dörren. I låg den mest adoroble lilla klänning man kan tänka sig och matchande strumpbyxor till det. Zara Baby har jag hört mycket gott om och det fick jag bevis på i det fina paketet av Matilda och Tobias. Tack hörrni, jag längtar till Stella växer i dem!

Helgen var bra, även om jag insåg att man blir rejält down av vädret. I går var det premiärfirande av fars dag för Stefans del. Stella hade, som det lilla mirakel hon är, varit och köpt en superfin tröja till sin pappa. En treveckorsbebis som shoppar - inte illa (det har hon definitivt från sin mamma). Eftersom svärisarna har sjukdom hemma hos sig åts det farsdagsmiddag hos mamma och pappa. Min pappa och Stellas morfar fick en parfym av oss. Det var han värd. I gengäld fick vi utsökt oxfilé med jordärtskocks- och potatispuré och god rödvinssky. De kan när de vill, pappa och Ludde (som också var hemma på visit). Det blev en helkväll på Berget i Orsa. Pappa och jag roade oss med att sparka igång min nya MacBook, för den kom i lördags. Mac är verkligen fantastiskt för med ett knapptryck typ så ligger allt som låg på min gamla dator på den nya. Och den nya är tipptopp. Är så nöjd med mitt köp. Och det är ju tur det med tanke på vad den kostade...

I dag vaknade jag vid halv åtta, före Stella som då sovit sedan tolv igår kväll. Fick typ väcka lillsessan och föreslå mat. Sen hade vi en riktig mysmorgon i sängen. Åh vad jag älskar´t. Efter lunch packade jag ner Stella i Buggan och drog på prommis, den längsta sedan förlossningen. Vi träffade Karin, Meya och Freya vilket var himla skoj eftersom vi inte sett dem på ett tag. När vi kom hem var jag helt slut. Skönt att komma igång igen! I dag var det nämligen slut på "jag bryr mig inte"-livet. I nio månader har jag ätit vad jag velat, utan att för den sakens skull ätit hur mycket som helst. Det har inte heller blivit överdrivet mycket motion. Nu är det dags att ta tag i det. Nu är det slut på för mycket kolhydrater. Man mår inte bra av för mycket kolhydrater och man lägger på sig extrakilon. De är boven till mångas övervikt, det är jag övertygad om. Och jag förstår varför. Det är ju så lätt att bli beroende av socker/kolhydrater, mer eller mindre mycket. I dag när jag började dra ner så kände jag omgående hur abstinensen kommer. Vill ha bröd. Vill ha choklad. Som tur är går det över, det vet jag ju. Det gäller bara att härda ut några dagar. Jag vill i det här betona, för att slippa få några kritiska kommentarer, att jag inte på något sätt bantar (vilket kan vara skadligt för barnet som kan få i sig gifter som frigörs vid bantning via bröstmjölken). Jag tar bara kontroll över maten. Till det blir det så gott som dagliga promenader. Sen får vi se vcad jag tar mig an för träningsform när det blir okej att träna igen, om sisådär fyra veckor.

I kväll roade vi oss med Ullared. Jag satt tyst, förundrad. Hur mycket white trash finns det? Vedervärdigt! Och hur kan man handla så mycket skit? Fascinerande. Det känns verkligen som att jag aldrig kommer att besöka ett ställe som Ullared.

Nu ska jag nog ta och klicka hem någon av alla de böcker jag fick tips om. Ni är verkligen guld!
Kanhända jag även klickar hem lite kläder. Det finns ju inte direkt samma tid att gå runt och shoppa i affärer som förr...