En flygdag

I går bestämde jag och Olle, en lokal flygentreprenör, att vi skulle ut och flyga gyrokopter idag, om vädret tillät. Vädret tillåter i allra högsta idag. Inte ett moln på himlen, kristallklart och vindstilla. Jag talade nyss med Olle och vi bestämde att vi ska ge oss ut idag. Jag är spänd av förväntan! Vi planerar att ta en tur över Orsa, Mora och Älvdalen (alltså tre av Magazins utgivningskommuner. Perfekt! Det pirrar i magen. Med mig har jag täckbyxor, goosejacka och riktiga skor. Det ska tydligen vara kallt däruppe i luften.

Nu drar jag till skyn!

Lunchshopping

Jag har egentligen fått shoppingförbud efter NY-resan, men som Alex så fint uttryckte det "man får ju blodad tand och vill bara shoppa ännu mer". Hon är klok, Alex. Efter en vinångad lax med lyxig potatiskaka och hummersås på Lönnkrogen med Jonas och Thomas så begav jag mig ut på stan. Tre påsar senare hade jag shoppat både underkläder, brun-utan-sol, leggings och en ny superconcealer från Lancome. Lancome är bubblare på min favvislista, de gör himla bra grejer. För nåt år sedan så förstod jag varför vissa märken är dyrare än andra. Och efter det blev det inget mer Max Factor, Isadora, Rimmel, LÓreal och andra skitmärken. Grejen med de dyra är också att de räcker mycket, mycket längre eftersom de är drygare. Likadant med schampoo, jag skulle aldrig använda nåt av alla schampoon och balsamer som finns i matvaruaffärerna. När jag gjorde det så gick det åt två förpackningar i veckan på mitt tjocka hår. Nu har jag gått över till Redken eller Kerastase. Visst, de kostar lite mer men är mycket bättre och räcker mycket längre. Samma pengar i slutändan. Gud vilket meningslöst blogginlägg, egentligen.

Ramses flyttar in

I morgon kommer han hem. Min älskade ögonsten. Jag har en väldigt speciell relation till den här katten. När jag var 17 år och bodde i Uppsala så fick jag nys om att det bodde fyra katter och typ fyra stora dobermans i en liten etta. Den dumma tjejen som skaffat alla djuren kunde inte ta hand om dem. Blödiga Fia åkte till lägenheten och fick en snabb skymt av Stefan, som han hette då (haha, det har hade jag glömt). Stefan var livrädd, vi snackar paralyserad och hade sitt liv under soffan. Han var ungefär ett halvår då och den finaste jag sett. Det slutade så klart med att jag tvingade min dåvarande kille att köra dit och hämta mig och katten. I bilen hem trodde jag att katten hade dött, så paralyserad av rädsla var han, att han bara låg blick stilla med tom blick i mitt knä. Jag döpte genast om honom till Ramses, eftersom vi nyss varit i Egypten då. Ramses bodde hos mig men jag såg honom knappt aldrig. Efter ett tag började han visa sig mer och då satt han vid min stora balkongdörr och tittade ut. Det liksom syndes på honom att han bara längtade ut, detta trots att han alltid varit innekatt. En sommardag insåg jag att jag inte kunde hålla honom instängd längre så han packades in i buren och kördes till mamma och pappa. Det var nog hans största lycka. För det blev en helt annan katt när han fick vara utomhus och ha ett riktigt kattliv. Under åren har jag bott hos mamma och pappa i omgångar, antingen på somrarna eller nu senast ett helt år innan jag skaffade lägenheten i Mora. Jag och Ramses har en alldeles speciell relation och det värmer att han faktiskt tycker mer om mig än om alla andra människor.

I somras skaffade ju mamma och pappa två kattungar. Två helt underbara små liv. Ramses tyckte dock inte att de var lika underbara. I början var han rädd, sen blev han ilsk och nu har han förvisso återgått till att vara normal, men det märks på honom att han vill bo ensam, inte med massa andra katter. Jag har länge funderat på om jag ska ta hem honom till oss och igår blev det bestämt. I morgon flyttar min ögonsten till Långlet. Anledningen till att det har dröjt är så klart Stefan, som jag fått lov att övertala. Men nu verkar han rätt pigg på idén. Igår blev han till och med glad när grannens katt kom och hälsade på oss. Det här blir bra det. Och de är tur att jag döpte om Ramses. Annars hade både katten och sambon hetat det. Haha.

Jingel-Fia

Idag skulle jag och Sune ha träffat en representant för den lokala radiostationen för att diskutera samarbete. Jag ska bland annat spela in jinglar för Magazin Dalarna. Haha. Jingel-Fia. Men det visade sig att representanten var hemma med vård av sjukt barn idag. Så det får bli någon annan dag.

Enda sen jag kom hem från New York så har jag längtat efter en enda sak - att sova. Jag är så trött att det börjar påverka hela kroppen. För att inte tala om humöret. I helgen jobbade jag 48 timmar på tre dagar så då blev det inte tal om att sova. Sen började ju ordinarie arbetsvecka igen och då finns det inte tid till att ligga och tryna. På lördag morgon då jävlar ska jag sova. Den som väcker mig då... ojoj.

Innan det blir lördag så ska jag hinna med att bland annat åka till Malung (i kväll), flyga gyrokopter (kanske i morgon), ha möte om OG-Nytt, bestämma om nya datorer, planera tidning, revidera budget, prissätta bilagor, skriva pm, få till en offert och lite annat. Sen jävlar blir det helg.

Idag blir det lunch med Jonas och Thomas på Sahlsa. Alltid trevligt att träffa dem! Innan dess - jobb,jobb,jobb.

Idag blir jag kanske husägare

Snart kommer Stefan hit och vi ska bege oss till en bank. Där ska vi kanske skriva på ett lån så att huset äntligen blir vårt på riktigt. Jag vill dock kolla med en annan bank först så det kan hända att jag blir bromskloss och att det således får vänta ytterligare nån vecka. Hur det blir återstår att se.

Igår gjorde jag en minimakeover av köket. De flesta killar är ju inte särskilt hemma på det där med inredning. Inte heller min kille. Istället för en salig blandning av färger så är nu köket vitt. Jag bytte ut krukor, gardiner, mattor, lampor och - framförallt tog bort alla jävla maskiner som stod överallt. Maskiner som; kaffebryggare, espressobryggare, brödrost, toastjärn och annat. Det enda som fick stå kvar är Stefans ölpump (jepp, han har en egen som serverar kall härlig öl varje dag om man vill). Vattenkokaren lämnade jag också kvar så att jag slipper rota i skåpen varje gång jag vil ha mitt mintte. Köket blev inte som nytt men det blev en avsevärd förändring. Till det bättre. Nu börjar jag bli riktigt sugen på att göra om invändigt. Men, först ska fasaden göras om. I sommar ägnar jag mig åt att rita kök och badrum samt beställa material till dem. I september börjar Extreme Home Makover i Långlet. Jag är boss.

Nej, måste rusa!

Det blev en hoodie

Ibland är jag så kass. Skulle ut på stan i ett ärende och kunde bara inte låta bli att rusa in i klädbutik. Kommer givetvis ut därifrån med en påse. I den finns en hoodie. En fin grå mjuk sak. Har längtat efter just en grå eftersom de flesta jag har är rosa. Nu ska jag mysa i den. Perfekt för promenader också. Ett kap!

Idag har varit en mötesdag. Dagen började hos Mora IK för att diskutera fortsatt samarbete. Vi var överens. Och jag får förmodligen ett nytt uppdrag att bita i - kul! Den nu avgående tränaren Harri Rindell kom förbi. Sen jag gjorde ett porträtt på honom i vintras har jag gillat denna snubbe. Han är så mysig på något sätt. Det verkar ömsesidigt också för när Harri fick syn på mig sken han upp och gav mig världens bamsekram. Han kom tillbaka ytterligare en gång och gav mig en bamseavskedskram och två pussar på vardera kind. Harri åker hem till Helsingfors nu. Det känns tråkigt. Jag har svårt för avsked. Innan han for sa han att han tyckte att jag var finast i Mora typ. Haha. Nu lovade han att skicka mail och berätta vad han har för sig.

Dagens lunchmöte var också intressant. Kan kanske bli något bra. Finns en del att fundera på!

Nu ska jag svara på dagens mailskörd och sen åka hem och grilla tror jag. Känns som om det är perfekt grillväder :)

Så var det gjort

Operation storstädning skrivbord och inkorg är genomförd. Som bonus städade jag igenom alla mina fack och tidningssamlare som var proppfulla. Nu har jag slängt nästan allt.. känns så skönt!

Ska nu ringa hit en städfirma som tar hand om resten av kontoret. Skyltfönstren är till exempel i ett väldigt akut behov av tvättning. Och det gör jag bara inte själv.

Nu hägrar Ica, inte ett dugg sugen på att handla men vad gör man. Idag ska jag nog laga till något med lövbiff. Lövbiff känns väldigt 80-tal men när jag såg ett recept idag kom jag på att jag typ inte ätit det sen -99. Undra vad man ska ha till? Det får handlingen utvisa.

294 mail?

Som om det inte räckte med att jag måste städa på skrivbordet så är även min inkorg i akut behov av städning. Nu skriver jag inte det här för att verka populär.. men jag har fått in 294 mail på nån vecka. Det är sinnesjukt. Och då prenumererar jag inte ens på massa nyhetsbrev och sånt tjafs. Det kommer att bli jobbigt att rensa, vill jag lova.

Var på en kanontrevlig lunch idag med Linda och Anna. Så kul att ventilera allt som händer med några som är lite som jag. Annars stöter jag inte på den typen av tjejer så ofta häruppe.

Vi klarade det!

Tjiho! Nu var det tjockaste Magazin någonsin i pressarna! Oj, så bra det känns. 36 sidor blev det denna gång. 36 sidor som jag skrivit ihop i helgen. Och som pappa satt ihop i datorn. Pappa är en klippa!

Hur märks det att det är utgivningsdags här på redaktionen? Kolla på skrivborden. Mitt ser ut som ett kaos. Det är papper, cd-skivor, broschyrer, lipsgloss, lappar, cigg och en massa annat i en salig blandning. Nu ska det städas!

Idag blir det lunch med Linda och eventuellt Anna, om hon hinner haka på. Sen ska jag fakturera och få iväg lite papper. Det blir tidig hemgång i eftermiddag, jag har nämligen jobbat 48 timmar de senaste fyra dygnen. Ikväll ska jag ta igen allt uteblivet mys och bara slappa i soffan, om jag nu kan varva ner.

Söndagsjobb

Eftersom det regnar och är hopplöst grått ute och Stefan dessutom byter ut elen hemma så gör det mig absolut ingenting att jag måste jobba idag. Även om jag kanske skulle ha behövt vila för i morse var jag så trött att ögonen sved. Nu längtar jag efter att bli klar här så att jag får komma hem till Stefan och den smördegsinbakade fläskfilé som han (förmodligen) lagat till när jag kommer hem.

Igår var det middag hos svärföräldrarna där också Stefans moster var. Det var en väldigt trevlig middag med mycket god oxfilé. Vid tio cyklade vi hem, jag på min guldrejser och Stefan på sin nya mountainbike (hur fan man nu kan köpa det när man inte ska cykla i skogen). Grannen hade hetsat att vi skulle komma på förfest och sen gå ut men som tur är hade de redan hunnit åka ner på stan så vi tog utan vidare eftertanke beslutet att åka hem till soffan. Där väntade Ps. Sista sommaren (väldigt mycket 80-tal), en filt och lite chips. Myspys. Slocknade inte alltför tidigt.

Nu har jag bara några texter kvar. Såååå skönt.

Det här med bh-band.

Sitter och tittar på mingelbilder från diverse ställen, till exempel stureplan.se och utelivuppsala.se. En sak slår mig ofta, vad är det för fel på tjejer som inte kan matcha bh:n efter vad det har på sig. Hur snyggt är det till exempel med halternecklinne och vanliga bh-band? Eller ett linne där bh:n sticker upp ovanför? Eller för den delen tjocka bh-band under smala linneband. Allvarligt, skärpning!

Glömde...

.. ju lägga ut bilder på hojen :)

Min nya cykel

Igår fick jag åka till Ola på Valles cykel och motor och välja cykel. Det var lite svårt eftersom det fanns en del. Jag hade redan inna bestämt att jag skulle ha en tantig cykel. Helt enkelt eftersom jag tycker att de både är coola och bekväma. Genast föll jag för en skönhet i guld. Hon är en Monark och har sju växlar, cykelkorg och kjolskydd. Hur bra som helst. Dessutom med skön sadel för min rumpa och tantigt och bra styre. När jag kom hem från jobbet igår, sentsent efter 13 timmars arbetsdag stod hon i garaget. Idag trotsade jag blåsten och cyklade de cirka fem kilometrarna till jobbet. O, så bra hon går. Jag är så glad i min nya cykel. Nu står hon snällt utanför redaktionen och väntar på hemfärd. Min pärla!

Igår var en helt hysterisk dag. Men ganska rolig idag. Dagens näst sista jobb var det roligaste. Då fick jag äta en kunglig middag på Lönnkrogen hos Ulf och hans kockar. Matpreortaget blir ju nämligen den lunch som kungen bjöds på när han var på besök i Mora häromveckan. Oj så gott det var. Absolut något att laga till hemma.

Idag måste jag alltså jobba. Men det känns bra ändå. Ikväll blir det middag hemma hos svärmor och svärfar. Alltid skoj att vara hos dem. Igår var vi hos Steve och Lotta och drack Irish Coffe. Steve är nån form av husritare så han har gjort ritningar på hur vårt hus kan tänkas se ut. Det såg väldigt bra ut! Nu ska vi bara välja fönster - sen kan arbete med exteriören börja. Jag längtar så tills det blir färdigt!

På begäran.

Har fårr förfrågningar från fler än en om att lägga ut bilder på min darling. Det är ju så att de flesta av mina vänner som inte har turen att bo i Mora inte har träffat honom. Ännu. Det är bara Emelia, Leo, Peter B, Deran och några fler som haft nöjet att få träffa honom. Så, här kommer två bilder att hålla till godo med.

Förresten...

... har jag glömt skriva att Madonna har kommit. Snyggaste jackan någonsin! Och den kommer att sitta som ett smäck ovanpå sommarklänningarna. Fast, passar lika bra med mina nya ljusgrå stuprör och översize:ad blus. Dagens outfit med andra ord.

En stressig fredag

Ärligt talat så vet jag inte om jag varit med om maken till stress. Och ändå skriver jag här. Man kan ju undra varför. Kanske för att jag behöver tänka på nåt annat. Var på jobbet 14 timmar igår. Sen kunde jag så klart inte sova. Jag är således ännu tröttare idag än jag var igår. Tur att det finns så mycket att göra så att man inte hinner tänka på att man är trött. Jag har haft två möten hittills idag. Fem väntar innan dagen är slut. Sista jobbet ska jag göra klockan sju ikväll - kul fredagskväll. Min sambo är sådär nöjd men som den hjälpsamma och världsbästa kille han är så kommer han att sköta all markservice hemma.

Riktigt less är jag också på rådande stormvindar som viner utanför fönstret. Det går ju inte att gå ute. Man blåser bort.

Jag i Madison Square Garden

Som straff för all shopping i New York tvingades jag gå en guidad tur i Madison Square Garden. Nu var det faktiskt inte så hemskt - utan ganska kul att vara i Rangers hemmaarena. Det är tydligen två svenskar som spelar i laget. Här står jag nedanför en affisch modell very stor på en av svenskarna. Madison Square Garden var häftigt och så där stort som det bara är i Amerikas förenade stater. Längst underst ligger Penn Station, USA:s största tågstation där en halv miljon resenärer rör sig - varje dag. I mitten ligger en teater som är helt ljudisolerad. Det kan alltså vara full rörelse i tågstationen och en hockey- eller basketmatch i sportarenan (som ligger överst i jättekomplexet) utan att det hörs. Vi fick under guidningen bland annat besöka vip-logerna, restaurangerna och, framförallt, Rangers omklädningsrum. Där luktade det äcklig hockeysvett och Stefan tog ungefär 100 bilder. Sådär kul att kolla på de faktiskt.

Jag ska få en cykel!

Nyss anlände tre överraskningar till redaktionen. Den första (och alltid bästa) var Stefan som luktade gott med ny parfym och var snygg i ny hoodie (självklart inhandlade i New York). Överraskning två var en kebabsallad till mig som måste jobba över. Den tredje överraskningen var en cykel. Ja, alltså han hade inte cykeln med sig. Men han hade varit hos cykelhandlaren och förberett denne på att jag ska komma in och välja cykel. Hurra! Jag tror inte att jag fått en cykel sedan jag var tio år typ. Tidigare, under Uppsalatiden, har jag åkt på både mammas och pappas cyklar. Som för övrigt har blivit snodda sedan lillebror tog över dem. Konstigt förresten att de inte blev snodda under mina sju år i Uppsala men att Ludde lyckades bli av med dem på ett halvår. Om jag hinner i morgon, vilket jag förmodligen inte gör, så ska jag åka och titta på en alldeles egen cykel. Jag vill ha en rosa citybike. Mountainbikes är bara töntigt och hopplöst ute. Så det så.

Nej, nu ska det skrivas. Ett angenämt problem är nämligen att Johnny och Sune sålt så in i helvete med annonser. Hurra för Magazin! Roligt, och motiverande också för den delen, är att samtliga som var med i förra numret har hört av sig och berättat att de fått mycket uppmärksamhet från både när och fjärran sedan de var med i tidningen. Bland annat så gjorde jag matreportage hos en thailänsk tjej som har en thaibutik. Hon har i stort sätt haft full med folk i butiken sedan reportaget och är så glad att hon inte vet vad hon ska ta sig till. Det går bra nu...

Brownies kan inte motstås

Mitt i all stress, panik, trötthet, och ilska över att det är på tok för mycket som ska göras idag och i morgon så kommer Johnny in som en ängel med gloria och allt. Med sig har han brownies fullproppade med chokladbitar (dvs glädje). Jag, som annars har som princip att inte äta fikabröd annat än på fredagar, kunde helt enkelt inte motstå de ljuvliga kakorna. Och ingen annan heller för den delen. Nu har jag hur de andra mumsar vid fikabordet och jag misstänker att kakorna redan är slut.

Finns risk för att det blir en sen kväll på jobbet idag. Och jag som är så trött - stackars mig.

Dumplings

Det finns små kinesiska knyten som kallas dumplings. Jag åt dem första gången i Paris för några år sedan och tycker att de är väldigt goda. När vi besökte China Town fick jag givetvis tillfälle att beställa in dumplings. Stefan tyckte så klart inte om men det var ju ganska bra, för då fick jag äta alla själv.

Idag blev det inte dumplings utan parmesanpanerad fisk med fetarisotto, basilikacreme och rödlökschutney till lunch. Jag bara älskar Lönnkrogen. Dessutom ska schyssta Ulf som driver stället göra matreportage med mig i morgon. Vi ska laga den lunch som Ulf lagade till självaste konungen och Silvia när de besökte Mora förra veckan. I alla fall så var dagens lunch utsökt och lunchsällskapet Anna, marknadschef på Vasaloppet, väldigt trevlig. Det är kul att det finns fler skärpta blondiner i den här stan, om man säger så :)

New York, New York...

Sitter och tittar på alla hundratals bilder vi tagit i New York. Så här en torsdagsförmiddag i Mora med snöslask och trött skalle känns det overkligt att vi var där så sent som för ett par dagar sedan. Vilken resa det var! Det fanns inget som var dåligt med den.

Det hela började för exakt en vecka sedan. Efter att jag fick lov att åka in på jobbet en sväng så styrde vi mot Uppsala. Jag somnade ganska omgående i bilen, som det roliga resesällskap jag är. I Uppsala träffade vi upp brorsan, Emelia och Peter B för att käka en lunch i solen på Stora Torget. Om jag fick flashbacks från mtt gamla liv? Ja! Vi satt alltid där och spanade på folk. Lite stressade (jag är alltid supersönderstressad när jag ska resa) körde vi mot Arlanda och gjorde oss av med bilen. Checkade in, genomgick säkerhetskontrollen och slog oss ner i en bar. En cosmo till mig och en öl till Stefan. Så var det dags att boarda planet en boeing från Malaysian Airlines som kom direkt från Kuala Lumpur (stavas det så?). Väl ombord blev det mer drinkar och efter en timme eller så fick jag avnjuta den bästa flygplansmaten någonsin. Riktigt bra jobbat av malaysierna! Jag slocknade ett tag, as usual, och flygresan kändes inte lång.

Väl framme på Newark var det lite säkerhetstjafs innan vi kunde stiga in i det stora landet i väst. VI fick på planet fylla i papper om vad vi skulel göra i landet, om vi var terrorister osv. Väl framme så tog de fingeravtryck samt bild och frågade lite om vad man gjorde där. När det var avklarat var det dags att försöka hitta ett tåg in till Manhattan vilket visade sig gå som en dans. På tåget började vi på riktigt känna att vi faktiskt var i NY.
Kom fram till Penn Station. Det är kväll och vi åker upp i rulltrappan mot vårt första möte med staden. När vi kommer upp så bara gapar vi, på riktigt. Stefan hålelr på att tappa väskan typ. Det är till och med så att förbipasserande skrattar och säger "oh, so yo are new here". Det var en otroligt känsla! Vi beslutade att börja utforska staden på en gång och drog väskan ändå till hotellet flera kvarter bort.

Paramount Hotell NY visade sig vara ett riktitg schysst och trendigt hotell. Vi checkade in och fick rum näst högt upp, på 18:e våningen. Rummet var fräscht med en stor målning över hela ena väggen. Slängde in väskorna och gav oss ut på jakt efter mat. Vi visste redan innan att vi bodde i närheten av Times Square. Men vi hade ingen aning om hur nära det var. Utanför dörren. Återigen dags att gapa lite och bara tokstirra på alla neonskyltar och lampor. Det var dagsljus fast det var sent på kvällen och mörkt. Häftigt! Letade upp en mexikansk restaurang som visade sig vara alla tiders. Vi drack frozen margeritas och hade det bra. Trötta som få däckade vi runt midnatt.

Mer rapport följer.. för nu måste jag faktiskt jobba.

Hemma!

Jaha, då var man hemma igen. Hemma efter typ den bästa resan någonsin. Eftersom jag har så mycket att göra just nu så hinner jag inte ge en reseskildring. Men det kommer.

I övrigt är jag inte alls jet-lag:ad, kanske för att jag sov 12 timmar i natt. Kvällen kommer att ägnas åt att gå igenom alla fantastiska plagg och skor som inhandlats. Paris, London, Bryssel, Singapore, Cebu och andra storstäder jag varit i (för att inte tala om Stockholm) - ni kan slänga er i väggen. New York slår allt. Oj, vad vi har handlat. Och vilken stad. I Love It.

Sen packning och klädbestyr

Ibland finner jag det smått otroligt att jag aldrig lär mig packa. Det kommer aldrig någonsin att hända att jag lär mig det. Blev kvar på jobbet sent.. kom hem trött och sur. Åt middag och råkade somna medans Stefan var på innebandyträning. Sen kan man ju tycka att vi borde bärja packa, klockan var ju ändå 21. Men nej, vi måste busa, skratta, brottas, äta mackor, dricka te och prata i telefon först. Vi håller med andra ord på att packa nu, när klockan är efter midnatt och vi behöver sova. Men - snart är det klart och vi ska hoppa i sängen för att där konstatera att vi inte kan sova på grund av resfeber och pirr i magen. Jag har för övrigt tagit med mig halva garderoben... som vanligt med andra ord. Tur att jag har världens största resväska.

I morgon klockan hyfsat tidigt bär det av till första stopp Uppsala, där Ludde tar över ratten och kör oss till Arlanda. Sen ska jag släppa allt och bara va ledig. Efter incheckning betyder det en sak - drinkar! Det blir minst en Cosmo. Oj, så gott det ska bli. Klockan 16.35 lyfter ett Malaysian Airline-plan med en kulla och en mas som är på väg till New York. Hurra va roligt vi ska ha :)

En dag kvar

I morgon vid den här tiden sitter jag i bilen, kanske dricker en latte take away och bubblar av förväntningar. Väskan är packad för världens bästa weekend i New York. Igår såg vi New York på tv.. då blev vi så där töntiga och bara kramade varandra och var världens lyckligaste för att vi ska dit. Jag ska till min drömstad med min drömkille. Kan det bli bättre?

Innan dess är det massor som ska göras, en del roliga saker och en del mindre roliga.

Blått hår

Igår besökte jag min snälla och duktiga frisör Robert. Robert håller fortfarande på och utbildar sig men är riktigt grym med saxen. Faktum är att han är den enda som får röra mina lockar. Igår passade jag på att smita till salongen där han jobbar medan Stefan roade sig med att tvätta bilarna. Robert skulle göra blonda slingor på mig så att jag skulle bli lite vårfin. Efter ursköljning la han i någon slags behandling som gör håret helt underbart. Grejen är bara att behandlingen är lila och Robert och jag nog snackade lite väl mkt när den satt i. Vi gick vidare till klippning och han klippte håret rätt mycket och framförallt "sanerade" lite runt ansiktet. Haha. Jag var asnöjd! Tills jag skulle sova... när jag borstar tänderna upptäcker jag att en slinga i luggen är blå. Blå BLÅ B L Å! Jag får panik och börjar grina typ. Ringer i panik till Robert som säger att det bara är lite av behandlingen som sitter i och att det går bort efter några tvättar. Jag tvättar luggen två gånger men inget händer. Gråter mer och lägger mig sängen - Stefan tröstar. Sover inget - tänk om mitt hår är förstört? I morse ser det lite bättre ut. Nu verkar det nästan ha gått bort helt. Tack, gode gud.

Påsken i bilder 5

Vad är en påsk utan att måla påskägg? Inte mycket. Givetvis ordnades påskäggsmålning i Garberg. Stefans syster Therese och pojkvännen Sven anlände och vi gjorde diverse målningar. Jag var helt värdelös och gjorde de fulaste äggen. Stfean gjorde ett LIF-ägg och jag tyckte att han var det töntigaste någonsin, typ.

Efter en väldigt god påskmiddag skulle Stefan promt ut på en skotertur. För det första var det pinsamt att vi ens hade med skotern och för det andra så var det pinsamt att försöka åka. Men iväg bar det i den bara mossan. När vi kom längre ut i skogen visade det sig att det faktiskt fanns lite snö, med betoning på lite. Det var lite blandat med barmark och skotern har väl varit med om trevligare turer. Iaf så lyckades vi ta oss över Lädesjön och hälsade på några bekanta där. En trevlig påskafton som avslutades hemma i Långlet där Hasse och Jimmy, kors i taket, ordnat grillfest och lagat mat på eget initiativ.Hur gott som helst och några glas mousserande senare åkte vi taxi till Lilla Krogen. Natten bjöd på efterfest till sex på morgonen.

Påsken i bilder 4

På påskaftons morgon var nog alla lite småbakis. Jag lånade grannens hund Maja och drog med Stefan på en promenad. Det gjorde susen och var kanonskönt. Vi hittade till och med lite snö. Och en trasig kraftledning med tillhörande tyskar som försökte reparera. Maja ville mest para sig med alla hanhundar i närheten.

Påsken i bilder 3

Så blev det kvällning i stugan. Vi roade oss med kortspel.Och drack drinkar. Den här bilden är tagen någon timme innan Stefan höll på att eldas upp. Svärmor Lena hade ställt en fin ljusstake i fönstret bakom honom. Mitt i kortspelet ser jag att Stefan brinner och i samma sekund stormar han upp och sliter av sig tröjan. När den slocknar visar det sig att Stefan är en halv luvtröja och en hårtest fattigare. Hårtesten gjorde iofs inget eftersom han är så långhårig att vi skäms över honom. Tröjan däremot.. 1000 spänn som gick upp i rök.

Senare på kvällen vankades det fest i grannstugan, hos Danne och Kristin, som även är grannar med oss i Långlet. Kvällen avslutades i en badtunna, jag och 16 pungkulor satt i gott och väl två timmar och var vid sänggåendet som russin.

Påsken i bilder 2

Åh, va skönt med långfredag tänkte jag på skärtorsdagens kväll. Planerade att sova ut och mysa och ha det bra. Klockan 06.45 ringer Stefans jävla telefon. Inte nog med det, han svarar också (senare skyllde han på att han trodde att han försovit sig till jobbet). Det visar sig vara en bekant till honom som är på lyset och vill ha skjuts. Alla som känner till mitt morgonumör kan ju gissa hur glad jag var över samtalet. Faktum var att jag blev så arg att jag både började grina och stormade ur sovrummet. Slet på mig powerwalk-outfiten och gav mig ut på en 1,5 timmarspromenad. När jag kom tillbaka hade ilskan runnit av mig och husfriden var återställd.

Efter en äggig frukost var det dags att åka till Stefans familjs stuga i Garberg. Där var även resten av släkten och dessutom en drös bekanta. Trevlig stämning.. och en hel del fest.

Här är min härliga svärfar Folke som njuter av solen på den lilla verandan i stugan.

Påsken i bilder 1

Så, då var glada påsken över. I mitt fall var det just en väldigt glad påsk. Firandet började i torsdags med påskäggsutdelning hemma i Långlet. Stefan fick det stora ägget. Jag det lilla. Seriöst så var det ungefär tre - fyra kilo godis i det stora. Och ja, det är slut. Men det beror till största del på att vi tog med påskägget till resten av Stefans släkt.. som uppenbarligen är lika stora godisgrisar allihopa. Skärtorsdagen firades också med vår favvis - oxfilé. I love it. Somnade tidigt. Vilket visade sig vara ett smart drag med tanke på resten av helgen...

Påsklistan

Jag gillar listor - det här är bäst i påsk.

Bästa
Ledighet - fy fan vad jag behöver det. Tänker vara totalt ansvarslös i påsk.
Påskägg - vare sig det är riktiga ägg eller ägg fyllda med godis så är de hur goda som helst.
Hemvändare - Brorsan, Emelie och Stefan T, ni är så välkomna hem till byn.
Garberg - ska bli roligt att äntligen åka till den lilla stugan i skogen.
Påskvin - i påsk får man dricka hur mycket vin som helst.
Påsksol - hoppas det blir sol hela helgen lång.

Skärtorsdagen from hell

Ok, riktigt så illa är det inte. För att vara mer optimistisk så kan det ju bara bli bättre... för hittills har det varit sådär. Vaknade på ett sjuhelvetes morgonhumör. Stefan fick ta den smällen. Irriterade mig bland annat på gardinerna i köket och även en del annat, "Du Stefan, 80-talet ringde och ville ha tillbaka en del grejer". Fan va taskig jag är. Även om vi garvade en del. Som tur är så är han ju världens gulligaste och kontrade med "jag kan lämna tillbaka allt från 80-talet, allt utom dig". Sötaste killen jag har. Farbror Olle kom förbi hemma i morse och ville att jag skulle ha hans väldigt snabba bil i helgen. Inte mig emot. Körde honom till jobbet (en stor matgrossist) och fick syn på det största påskägget. Farbror Olle var snäll och gav mig påskägget. Nu ska det ges till Stefan så kanske vi slipper allt tjat om godis i helgen. Det är nämligen proppfullt med godis, säkert flera kilo.

Kom till jobbet, slängde in alla grejer på skrivbordet och skulle gå ut och ta en rök. Vi har två lås på dörren och det ena är ett sånt där man måste låsa på insidan så att dörren går igen automatiskt. När vi kommer på mornarna låser vi vanligtvis upp det där låset så att dörren inte går igen. I morse var jag lat och resten av ligan är ju lediga idag. Pang, sa det när dörren smällde igen och jag insåg att jag hade hela mitt liv kvar inne på redaktionen. Fick gå in till grannen, Annicas symaskiner, och låna telefon. Sune svarade varken hemma eller på mobilen (och det är de enda nummer jag kan i huvudet). Fick koppla upp mig på Annicas symaskiners modem (ja, hon har modem 2007) och slå upp Johhnys nummer på hitta.se. Som tur är svarade han och jag fick GÅ dit och hämta nykeln. Skitskärtorsdag so far för sen visade det sig att internet inte fungerade. Fuck! Som den datahacker jag är så lyckades jag nyss fixa det. Nu ska jag skriva klart en text och sen äta lunch med min darling. Det blir kyckling, det är ju för fan påsk.

I påsk har jag bestämt mig för att ta massa bilder. Jag är för jävla dålig på att ha med mig kameran. Bättring utlovas av mig själv till mig själv. Just nu har vi inte så många påskplaner och det är hur skönt som helst. Jag ska bara komma på lämplig påskpresent till Stefan. Sen blir det hur lugnt som helst. Me like.

Krönikan sprider sig

Pratade idag med min ansvarigt säljare på V-Tab (Skandinaviens största tryckeri) där vi trycker Magazin två gånger i månaden. Säljaren heter Calle och är väldigt trevlig. Han har tidigare uttryckt att dalkullor som mig är livsfarliga, av nån anledning. Det kan vara för att jag ställt till det en del på tryckeriet.. haha. Iaf så frågade Calle om jag varit ute och farit i en biltvätt. Eh, krönikan från norr har alltså spridit sig ändå till Norrtälje. Roligt! Han tyckte att den var lika kul som alla andra tycker. Roligast tycker dock jag att det är. Nästan så att jag borde göra nåt liknande och publicera i min tidning. Eller är det för härmigt?

Peking express

Idag hade jag kunnat tacka ja till världens galnaste grej. En gammal kompis som jobbar på ett produktionsbolag ringde och frågade om jag ville vara med i nya dokusåpan Peking Express som kommer börja sändas i höst. Jag fattade inte riktigt vad den handlar om.. men man ska ta sig från Ryssland till Kina. De ville ha nån snygg blondin som dessutom va smart (hey, tack för den). Eftersom jag har mitt jävla Magazin (ursäkta, men i det här fallet är jag inte lika glad i tidningen som jagbrukar) så fick jag lov att tacka nej. Det är nämligen en omöjlighet att vara borta i en månad i maj. Annars hade jag funderat över om det kanske kunde vara något för mig. Stefan var dock nöjd över att jag på stående fot kunde tacka nej.

Dagens bästa - hälkilar

Tänk att man kan känns lycka över två små tyglappar. De kallas hälkilar och har räddat min dag. Och mina Replay-skor är nu användbara igen. Sprang in på lunchen och fick hjälp av den snälle mannen på skoaffären. Yes! Nu ska jag ut och klacka.

Anti-dag

Idag vaknade jag på ett sjuhelvetes humör. Låtsades sova när Stefan skulle pussa mig hej då. Ville bara dra täcker över huvudet och somna om och inte vakna förrän i morgon. Varför vet jag inte riktigt. Det bara var en sån dag. Och jag är inte ens trött utan tvärt om, har sovit hela åtta timmar i natt.

Var bjuden på ett frukostmöte som jag inte hade ett dugg lust att gå på. Men, jag gick. På vägen dit höll jag på att blåsa bort. Håret fastnade i lipglosset. Dessutom har mina svinsnygga Replayskor helt plötsligt blivit förstora och liksom åkte av fötterna. Klackarna, i sin tur, fastnade naturligtvis i kullerstenen. Åh, så irriterad jag var! Mötet var iaf bra och jag var något gladare när jag lämnade det. Men, faktum kvarstår, det här är inte min dag.

Med anledning av skitdagen tänker jag lista saker jag tycker riktigt illa om. Fula saker. Och en del annat.
1. Ser Bingo Rimér på Aftonbladets hemsida. I famnen har han Nalle Puh som gosedjur. Jag hatar Nalle Puh och framförallt alla Nalle Puh-prylar. De är gräsligt fula och töntiga.
2. Guldsaker med silverspännen. Finns det nåt fulare? Ska det vara guldväskor eller guldskärp ska de ha guldspännen.
3. Klavab finans, Solna. En säljare därifrån ringer mig cirka fem gånger i veckan. NEJ, jag vill inte ha er hjälp med inkassofrågor. Det löser jag lokalt, med en lokal inkassohandläggare. Fatta! Och stör mig inte mer (vilket jag sagt vid ett flertal tillfällen till säljaren).
4. Ex. Mina ex (ok, inte alla-ni vet vilka ni är), Stefans ex, allas ex. Varför ska ex vara så jävla dumma i huvudet?
5. White trash. Är mitt favorituttryck just nu. Men fy så fult det är med exempelvis White trash-brudar. Exempel: sönderblekt hår, jeans från nåt b-märke, för mycket smink, linnen som visar bh:n. Jag mår illa.
6. Ungar på lunchrestauranger. Kan ni inte gå med era ungar och käka när vi andra inte har lunch? Jag vill ha lugn och ro när jag äter lunch. (Bör poängteras att jag i övrigt gillar ungar).
7. Otillåtna färgkombinationer. Jag undrar hur folk tänker när de exempelvis kombinerar brunt med grått. Ett ord: fult.
8. Papper. Ärligt talat, vad kommer alla papper ifrån? Det undrar mitt skrivbord också.

Nu måste jag sluta vara så här anti. Solen skiner ju i alla fall.

Hantverkar-Fia

Man ska ju många strängar på sin lyra, sägs det. Jag vill inte vara sämre. Nu ger jag mig in i en ny värld - hantverkarvärlden. Jag ska nämligen hjälpa till och bygga om huset. Fick blodad tand igår när jag flummade runt i Stefans snickarbälte. Det är ett bra bälte som är som har band över axlarna för att avlasta. Själv tyckte jag att den ser ut som en liten kjol. En sån där med hängslen som är så moderna nu. Jag satte på mig bältet med tillhörande verktyg. Jag tyckte att det såg festligt ut att ha hatt till också så jag satte på mig en bygghjälm. Plus skyddsglasögon. Sen gick jag runt på gården med borrmaskinen i högsta hugg och borrade i allt jag såg. Gjorde lite nytta med andra ord eftersom det var en del som behövde borras. Nu ska jag beställa ett litet blommigt snickarkit, hur festligt är inte det liksom?

Igår var det vår i Långlet. Förutom borrningen så tog jag ett premiäråk på Stefans cykel. Vi lyckades också få liv i vespan och jag tog mig genast en tur. Hälsade på grannen Hasse och vi kom på att vi måste starta Långlet Hellmoppers. Nu är den klubben instiftad. När vi bestämt det fick jag syn på några killar i 15-årsåldern som också var ute och åkte på sina mopeder. Jag försökte åka ikapp dem men de hade nog trimmat till sig lite fler hästkrafter än mig. Dessutom såg de rädda ut. De ville väl kanske inte bli förföljd av en 24-årig blondin på en vespa. Istället åkte jag hem och tvingade Stefan att åka med bakpå. Motvilligt hoppade han på. Det var en vinglig färd och inte blev det bättre av att Stefan promt skulle hålla händerna innanför tröjan, på ett par väl utvalda kroppsdelar. Grannarna måste på riktigt undra vad vi håller på med.

Kvällen avlutades med grillning. Jag är så lyckligt över att grillsäsongen äntligen är här. Till maten tänkte vi ha bakad potatis. Det var bara det är potatisjävlarna aldrig blev färdiga. Vi fick äte köttet först och sen potatis. Vilken flopp! Vi grillade också bananer med choklad i och glass till. Det är kanske den godaste efterrätten. Mer sånt tack.

Innan lunch skickade vi ytterligare ett Magazin till tryck. Känns alltid lika skönt. Nu blir det ett uppehåll på tre veckor och jag hinner därför både fira påsk och njuta av New York i lugn och ro. Idag är det nämligen tio dagar tills vi åker. Tjihooo. Nu ska jag sätta igång med att göra texter till en annan tidning. Och när den är klart väntar ytterligare en. Plus Magazin. Det blir en hektisk vår. Men-kul.