Nyss anlände tre överraskningar till redaktionen. Den första (och alltid bästa) var Stefan som luktade gott med ny parfym och var snygg i ny hoodie (självklart inhandlade i New York). Överraskning två var en kebabsallad till mig som måste jobba över. Den tredje överraskningen var en cykel. Ja, alltså han hade inte cykeln med sig. Men han hade varit hos cykelhandlaren och förberett denne på att jag ska komma in och välja cykel. Hurra! Jag tror inte att jag fått en cykel sedan jag var tio år typ. Tidigare, under Uppsalatiden, har jag åkt på både mammas och pappas cyklar. Som för övrigt har blivit snodda sedan lillebror tog över dem. Konstigt förresten att de inte blev snodda under mina sju år i Uppsala men att Ludde lyckades bli av med dem på ett halvår. Om jag hinner i morgon, vilket jag förmodligen inte gör, så ska jag åka och titta på en alldeles egen cykel. Jag vill ha en rosa citybike. Mountainbikes är bara töntigt och hopplöst ute. Så det så.
Nej, nu ska det skrivas. Ett angenämt problem är nämligen att Johnny och Sune sålt så in i helvete med annonser. Hurra för Magazin! Roligt, och motiverande också för den delen, är att samtliga som var med i förra numret har hört av sig och berättat att de fått mycket uppmärksamhet från både när och fjärran sedan de var med i tidningen. Bland annat så gjorde jag matreportage hos en thailänsk tjej som har en thaibutik. Hon har i stort sätt haft full med folk i butiken sedan reportaget och är så glad att hon inte vet vad hon ska ta sig till. Det går bra nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar