Funderar

Jag funderar fortfarande på vad jag ska hitta på med bloggen men jag har skrivsug nu, sörrni.

Äventyret är över. Det var fantastiskt roligt och jag ska berätta om det så fort jag får.

Det bästa med att vara borta är när man får komma hem. För, ärligt talat, så ska man inte vara borta från sin familj och lilla dotter flera dagar i rad. Det är inte hälsosamt alls. Men, nu har jag lärt mig det och det gick ingen nöd på någon förutom just mig.

Jag har också haft tid att tänka och reflektera. Det gläder mig att jag kommer fram till att fan vad lyckligt lottad jag är, som har allt jag har: en underbar familj, och dito vänner och liv. Ibland behöver man få sakna det.

I dag har jag njutit till fullo av mitt liv. Vi har lallat runt, jag Stefan och Stella. Fika här, fika där. Käk på stan, shopping på Åhléns, nya Beckfilmen, goda ostar ja, typ så. Älskar såna söndagar. Den ska nu avslutas som de senaste söndagarna; med Starke man på SVT Play. Har ni inte sett det - gör det. Jag fnissar konstant. Har bäddat ner hela familjen i sängen i rena sängkläder. Vilket mysgäng vi är, I love it.

I morgon börjar en ny vecka full av möjligheter. Jag känner att det är dags att börja ta tag i saker och ting. Framtiden är min, liksom.

Kalas och stundande äventyr

Datagenerationen. Det är lördag kväll, på väg mot söndag. Tre personer, jag, Stefan och Ludde hänger med varsin burk och har den stora burken, teven, på i bakgrunden. Jag gillar ändå sånna här kvällar. Vi samtalar lite, har det bra på eget håll liksom.

Det har varit en sjukt bra lördag. Ettårskalas stod på schemat och vilket kalas. Varje gång jag samlar våra vänner, med eller utan kids, så slås jag av vilken fantastisk vänskapskrets vi har. Jag bara njuter. Tack alla ni som gjorde den här dagen så bra.

Ettåringen med paketpåse.



Stella och Karin.



Stella och Ella.



Tårta. Rosa.



Bullar, rosa bullar.



Vår lilla skatt fick så mycket fint att det inte är klokt. Tack för finfina presenter!

Det var inte bara Stella som hade kul, utan även jag och Stefan. Karin och jag fick en stund på vår underbara balkong. Så fin hon är!



Jag var uppenbarligen inte en duktig fotograf i dag eftersom jag bara har bilder på en bråkdel av alla härliga människor, stora som små, som var här i dag. Desto bättre fotograf är ju min älskade lillebror som är här i helgen. Kolla denna, till exempel. Ängen utanför huset. Magisk vacker.



På kvällen hade vi mysmiddag med mamma och pappa. Temat var älg, kan man säga. Här rökt älghjärta på fäbodknäcke av surdeg och wasabikräm. Så. Jävla. Gott.



Själv känner jag mig som Carola, ungefär. I alla fall när hon sjöng "Mitt i ett äventyr". Jag är alltid mitt i ett äventyr men i morgon extra mycket. Jag ska delta i ett riktigt äventyr och kommer därför att lysa med min frånvaro ett tag. Sen funderar jag på att låsa bloggen, mest för att jag är så less på att så många läser och sprider skit men inte vågar göra sig till känna. Alternativt hittar jag på nåt nytt där jag får utlopp för mina privata tankar, högt och lågt.

Så länge, ta hand om er.

Fredag!

Det absolut bästa jag vet är att vakna av att små fingrar petar mig i ansiktet, och när jag slår upp mina ögon möts jag av hennes blåa, pigga och sen en kram och bubblande skratt. Min skatt alltså. Här badar skatten i dikhon på sin födelsedag.




Svisch, så var det fredag igen. Känns riktigt bra. Vädret är fantastiskt, vi väntar på att åka på babysim, följt av fredagsshopping, sen häng med Tin och Svea och sen är det väl kväll. Pappan ska bort men vi väntar in min älskade lillebror som kommer med tåget. Tills dess ska jag ägna mig åt kombinationen Idol-tittning och bakning. I morgon är det nämligen ettårskalas för Stellis.

Så här firade hon sin ettårsdag. Öppnar paket med farmor.



I väntan på tårtan.



Tårtlycka.



I går hade jag en helt underbar dag. Vi mötte upp Jessica och Tyra för en promenad längs Saxviken i solen. Sen blev det lite shopping följt av fika. Alltid lika trevligt att hänga med dessa tjejer. Väl hemma igen lämnade jag mina älsklingar själva. Jag var nämligen inbjuden till ett litet event med Ladies Circle i Mora. Det blev mingel, bowling, middag och några korta föredrag. Så härliga tjejer/kvinnor det var där alltså. Hade en fantastiskt rolig kväll och kom hem fulladdad med energi.

Trevlig helg, nu ska jag mysa med min dotter.

Ettårsfirande och superonsdag

I går var det ingen vanlig dag utan vårt lilla hjärtas födelsedag. Jag kände mig alldeles lycklig hela dagen. Födelsedagsbarnet själv tog det dock med ro, i alla fall till hon fick första presenten, en Pippi-väska av mormor som hon lekte med hela dagen.. eller i alla fall till nästa paket öppnades. I det låg en rosa prinsessborg som hon fick av farmor och farfar och som hon älskar att krypa in i. Sötungen! Största lyckan kan dock ha varit att äta sin mammas hemmagjorda gräddtårta själv med händerna. Det var ren och skär lycka det. Och så klart var det tårta all over the place. Hade tänkt ladda upp bilder med den funktionen ligger nere på blogger just nu så det får bli senare.

I helgen blir det mer firande då både faster, morbror och Stellas kompisar kommer på kalas.

I dag vaknade vi till en krispig onsdag med sol. Vi sov till nio så det blev nästan lite brått att hinna till sången. Väl där var det skoj som vanligt och efteråt hängde vi med två andra mammor och deras små söner på lunch. Kul att Stella får lite killkompisar också, för det är verkligen bara tjejer överallt. Kul, i och för sig, men kul med variation. Efter en mycket trevlig lunch och lite häng på stan åkte vi hem till pappan som slutat lite tidigare. Hela lilla familjen tog en härlig powerwalk i eftermiddagssolen och Stella fick spana på både får och hästar. Hon älskar verkligen djur, till hennes mammas stora glädje. Roligaste är att hon kan låta precis som Isis, som nog är hennes favorit i hela världen. Till middag lyckades jag med konststycket att få till en thaigryta som till och med var godare en från ett riktigt thaihak. Hur ofta händer det liksom? Med den i magen åkte jag på dagismöte. Nästa höst drar Selja Långlets kooperativa dagis i gång om allt går enligt planerna. Lycka att kunna vara med och påverka!

Nu ska jag knoppa och invänta en härlig torsdag som bjuder på häng med Stellas kompis Tyra och hennes mamma. På kvällen ska jag i väg på ett litet event och det ska bli himla kul.

Gonatt!

Helg med älg

En härlig helg har passerat. Den har varit lugn men mysig. Det började egentligen redan i fredags med babysim i trevligt sällskap. Idolmys med maken på kvällen. Älskar verkligen fredagskvällar med tända ljus och helgkänsla.

I lördags drog vi ner på stan för fika med Matilda och Tobbe. Strax innan fick vi ett mycket uppskattat samtal. Har länge varit på jakt efter älgkött och tjatat på de jägare jag känner... i lördags gav det resultat. Fick åka och hämta 28 kilo. Var alldeles salig. Nu är frysen full och jag älskar´t!

För att fira vår älg slog vi till med matlagningskväll med Matilda och Tobbe och givetvis serverades det finaste på hela djuren, filén.



Potatiskaka med västerbottenost och en rödvinsreduktiuon med smak av blåbär samt smörstekta morotsremsor serverades till. Himmelskt! Till förrätt gjorde jag en västerbottenostsufflé med löjrom, också väldigt gott.



Vi lagade mat, tjattrade och drack vin i många, många timmar så någon efterrätt blev det inte. Inte på kvällen i alla fall. Våra fina vänner sov här och till frukost i går serverades nybakade scones och Matildas dessert, chokladpaj. Det kallar jag söndagsfrulle av klass!

Gårdagen ägnades åt plock. Inplockning av utemöbler, plockning av Stellasaker, plockning av tvätt och så vidare. Det är mycket plock härhemma ska gudarna veta. Känns som om jag ägnar en stor procentuell del av mina dagar till plock. Well, så är livet som småbarnsmamma.

I dag är det är rysligt höstrusk ute. Regnar kors och tvärs. Har passat på att jobba lite och fått tummen ur på vissa saker som jag ibland bara skjuter upp.

De senaste dagarna har den här fröken varit ovanligt rolig och showat och snackat. I går blev jag helt överväldigad av kärlek, så att jag blev gråtmild och bara kände mig som världens lyckligaste för att jag har henne. Och Stefan, så klart.



Känns speciellt i dag. För ett år sedan gick jag nämligen mitt livs tuffaste kamp på förlossningen i Falun. Kommer ihåg så mycket och det känns helt overkligt att det var ett år sedan. I morgon bitti, 04.45, är det exakt ett år sedan Stella föddes. Min lilla pärla. Så här såg det ut i det rum där hon föddes och så här såg jag ut timmarna innan.



Tänk vilken underbar liten person det blivit av mitt lilla knytte. Just nu är gåvagnen det roligaste som finns. Hon vill dock helst klättra på den, sitta i den, åka i den eller möjligtvis gå med den men då med vagndelen framför sig.



Nu ska jag fortsätta göra lite nytta.

Sim, bad och plask

Äntligen är lillfröken back in shape. Har varit så tråkigt den här veckan. Man vill bara ututut. I går erbjöd sig farmor att vara barnvakt nån timme så att jag fick åka och äta lunch med Emelie i Orsa. Skönt att komma iväg lite.

Men i dag är vi tjejer på topp. Och det är tur det för i dag börjar en ny termin babysim. Jag älskar det och Stella älskar det. Jättekul är också att Jessica och Tyra är i vår grupp. Så om ett tag ska vi hämta upp dem och styra mot Älvdalen.

Så här såg det ut sist vi var på babysim, förra terminen.



Så är det fredag också, en underbar sådan. Ser fram emot att krypa upp i soffan, efter en god middag, och njuta av ett glas vin och min man.

En våg av energi

Efter några dagar av lågenergi så kom en stark våg av härlig energi sköljande över mig i dag. Då är jag som bäst. Jag skulle kunna göra hur mycket som helst. En terapeut har förklarat för mig att när jag högprestrerar så får jag bara göra det under en viss tid. Sen måste jag vila. Den mekanismen funkar dock inte. Men det är något jag måste lära mig, att tokprestera och sen vila. Därför ska jag inte ha ett heltidsjobb åt ett annat företag. Jag ska vara egen och högprestrera. Så kan jag köra på, tjäna massa pengar och sen vara ledig. Glasklart. Så borde jag leva.

När energivågen kom låg Stella och sov. Uno hade precis flyttat, för han har gjort det i dag. Han kommer till en fin familj med två tvillingpojkar som kommer att ge honom allt lek och bus han förtjänar. Han har en härlig personlighet den där katten. Hur mycket energi som helst men också hur mycket mys som helst. Pojkarna och Uno, som nu ska heta Bamse, fann varandra direkt i vår hall och han gick till och med själv in i buren och la sig där. Det kändes bra i mitt hjärta när de åkte, för han kommer få det så bra.

Nu när det bara är vi tre människor och våra två vuxna myskatter kvar i huset så var det dags för en redig storstädning. Energivågen gjorde att jag förvandlades till en duracell-kanin. Medan Stella sov middagslur hann jag dammsuga och torka alla golv, damma alla ytor, städa toaletter, hänga tvätt, stryka, hänga upp nytvättade stryka gardiner, bada orkideér och säkert en del till.

När jag ser den här bilden så inser jag något. Stella är ingen bebis längre. Hon är världens finaste lilla tjej.



I takt med att förkylningen släppte under dagen så fick lilla fröken även hon en energivåg. Och hon kom i sitt absoluta esse. Denna tjej alltså, hon är sanslös. Sanslös glad. Sanslös rolig. Sanslöst gosig. Sanslöst smart. Sanslöst busig. I dag sprang jag upp en snabbis på övervåningen där jag hörde ett rassel. Lilla fröken var väl medveten om att mamma inte var i närheten och passade därför på att tömma kattmatskålarna. Det flin som väntade när jag kom ner var inte att leka med.



När Stefan slutade jobba for jag på ett möte. Får ännu mer energi av att komma bort en sväng och jag fick en extra kick av en snabbstund med Tin på stan. Hemma igen åt vi gårdagens middag i dag igen. Ibland är det ruggigt skönt att laga mat för två dar så att det bara är att värma. Har blivit helt tokig i torskrygg. Ingen vanlig trist torskblock utan torskrygg, ska det vara. Tidigare var jag helt tokig i lax. Har ätit stekt lax, ungsbakad lax, pocherad lax, grillad lax, varmrökt lax, kallrök lax och gravad lax till det nästan sprutade lax ur öronen på mig. Nu har jag börjat variera mig mer och torskrygg är ju verkligen suveränt gott. I går och i dag serverades den med puré på mandelpotatis, brynt pepparrotssmör, hericot verts och broccoli. Muuuuums.



Känner mig ovanligt skrivglad så jag slänger in en tv-reflektion. Bonde söker fru, ett favoritprogram, fick mig att ta fram stora skämskudden i dag. Jösses! Desto roligare var det att se Anja Pärsson bortom det galet stiffa sammanhang man är van att se henne i. Det fanns ju faktiskt en tjej därbakom, med smink, klänning och känslor. Kul att se! Carina Berg är för övrigt så skön tycker jag. Gillar skarpt "berg flyttar in".

Nu är det väl sovdax, men jag vill inte riktigt. Ska nog ta vara på energivågen och göra lite till.

Sjukstuga

Dag tre med innehäng i dag. I söndags kväll började fröken Jemthans rossla lite. Trots det fick hon ettårsvaccinet i måndags och då kom både förkylningen och vaccinfebern. Hon är dock glad ändå, och tjoar och roar. Men vi tar det piano, en dag till bara förhoppningsvis. Jag får snart fnatt på att bara vara hemma ensamma. Vill hänga med andra. Och i dag är det vår favoritaktivitet sång också. Av hänsyn till de andra barnen får Stella vara hemma. Vi får hitta på nåt kul härhemma helt enkelt.

Fruhippan from heaven

Vaknade till i lördags morse av att jag tyckte mig höra en bil som körde upp på uppfarten. Var helt bombsäker på att det var Stefans lagkompisar som kom för att hämta honom till innebandycupen, och att han försovit sig. Medan jag tänkte på det hör jag hur ytterdörren slits upp och bestämda steg klampade upp i trappen. Jag blev rädd, faktiskt. Hann viska till Stefan att det är några som brytit sig in men innan jag fick något svar stod två väldigt läskiga personer i rånarluvor vid min säng. "Hej fru Jemhans. Sätt snabbt på dig något löst och ledigt och följ med oss". Jag hann få på mig linserna och mysbyxor innan jag leddes ut till bilden med ögonbindel.

Jag fick åka bil ganska länge och jag förstod rätt snabbt att de försökte villa bort mig. Så stannade bilen, jag blev utförd och avtagen ögonbindeln. Den ena av de maskerade höll upp baksidan av namnbrickor där det stod ledtrådar som "manslukerskan från Orsa", "the Godmother" och så vidare. När jag gissade rätt kom de en efter en. Mina finaste tjejer.

Jag fick bubbel, en rosa outfit i mysstuk, rosa fjäderboa och lite annat. Temat var ju rätt givet - rosa. Värst var nog foppatofflorna. Jag avskyr foppatofflor men fick ha ett par på mig hela dagen. Alla hoppade in i väntande bilar och vi åkte mot för mig okänd destination.

Bilarna stannade vid ett av hotellen i underbara Tällberg. Vi åt en fantastisk frukostbuffé och jag fick skratta som jag inte skrattat på mycket länge. Efter det väntade en förmiddag i spa:t. Tänk er att få sitta i en bubbelpool med sina favorittjejer, dricka vin och bara ha det hur jäklas bra som helst. Fick efter ett tag uppgiften att gå och göra mig i ordning för nästa uppdrag.

Jag fick en nykel till ett av hotellens rum. Med mig fick jag en väska. Pirrigt var det när jag traskade mot det där rummet... som visade sig vara bröllopssviten. Där väntade en kvinnlig fotograf med uppdraget att ta sensuella bilder. Det var verkligen jättekul. Vi hann ta några gruppbilder också innan gänget dukade upp en underbar picknick ute i solen.

Så bar det av i bil igen. Vi stannade i Rättvik och jag fick komma ner i en studio. Jo då, skivinspelning. Första låten, en Ted Gärdestad-favvis, gick som en dans. Sen skulle jag sjunga Poison. Det var en pärs. Jag är inte van att sjunga så, plus att låten är sjukt jobbig. Fick slita lite, en utmaning helt enkelt. Men attirackarns så kul det var.

När vi var klara gick turen till Mora igen. Hemma hos Matilda var det uppdukat till den mest perfekta tjejfest. Rosa goodiebags, varav min extra välfylld, rosa bubbel och rosa allt. Vi gjorde oss i ordning, sjöng singstar och begav oss sen till Strand, där ett bord var bokat. Alla hade cerise-rosa klänning och tillhörande attiraljer i samma färg. Roligaste. Lika roligt var att vissa bitter***** på plats störde ihjäl sig. Hahaha. Hur som helst så fick jag en utsökt middag och en lika utsökt kväll. Bland annat så blev jag uppkallad att sjunga "Det gör ont" med trubaduren Sabri och Stefan inför ett fullsatt Strand.

Tack mina underbara vänner: Emelie, Pyran, Matilda, Tin, Karin W, Karin S och Therese för en av de bästa dagar i mitt liv. Så mycket cred också att de lyckats planera det här utan att jag hade den minsta aning.
Malin vet jag skulle ha varit med, men det är ju en giltig frånvaro om man föder barn. I söndags (känns på datumet 101010) föddes nämligen äntligen prinsessan Agnes. Har aldrig varit så glad över en födelse någon gång, ja förutom Stellas då.
Alex vet jag också ville vara med, men en sedan länge planerad kurs i London är också en giltig anledning.

Jag kommer att leva länge på den här dagen. Här kommer några bilder, de få jag fått. Räknar med att samla ihop ett ordentligt album så nu får ni ta och skicka resten av bilderna.

Bästa svägerskan, fru rosa och Karin S.



Paus i studioinspelningen.



Finaste och bästa vännerna.



Picknick i Tällberg.

Är jag vid liv?

Ja det är jag. Men det är inte den piggaste måndagen i mitt liv. Halv åtta i lördags morse stormade två otroligt välmaskerade personer in i vårt sovrum och slängde in mig i en gammal Volvo 245. Resten ska jag berätta om sen, för nu måste jag iväg. Men det var min möhippa, eller brudhippa som det tydligen heter när man redan gift sig.

Kan konstatera att jag har de bästa, roligaste och mest fantastiska vänner man kan tänka sig. Tack för att jag fick vara med om den här helt galna dagen.

Fredag- det kan bara bli bättre

Okej, maken har köpt ny telefon. Typ en iPhone fast Ericsson. Dag ett kunde han inte svara. Inte använda sina nummer. Inte ringa. Nu har han lyckats lista ut de funktionerna. I går och i dag vaknade vi av någon slags orkester inne i sovrummet. Det var den nya telefonjäveln. Och givetvis har han inte listat ut hur man stänger av larmet. Så efter en mindre konsert vaknar jag- på väldigt dåligt humör, Stella- med världens bästa humör och kattungen Uno- som firade familjens uppvak med att hänga i gardinerna. Jag får spel.

Nåja, det kan ju bara bli bättre. Har fått i Stella välling och ska själv avancera ner till frukostbordet. Just nu ligger vi i sängen alla fyra (jag, Stella och två av tre katter). Datorn i sängen ligger kvar sen i går kväll. Har upptäckt underbara SVT Play. Finns hur mycket kul som helst och ett toppensätt att avsluta kvällen på.

I övrigt innehöll gårdagen vår lilla roadtrip till Insjön. Blev en del shoppat faktiskt, bland annat ett par jeans.

Hemma igen var det dags för chipmärkning och vaccinering av kattungarna. Jag tycker att det är dags att höja katters status i samhället och alla katter ska chipas och vaccineras. Jag stoppade in Uno i kattburen och åkte för att hämta upp Harry och hans lillmatte Ella, sex år, som skulle följa med. Jag går hos veterinären i Orsa och på vägen dit i bilen pratade Ella om Kalle Moraeus och frågade om vi kunde åka och titta på hans hus efter veterinärbesöket.
När kattungarna, som skötte sig exemplariskt och fick många lovord av veterinären, var klara och vi lämnade behandlingsrummet så dyker Kalle Moraeus upp. Ella blev alldeles knäpptyst. Jag har varit hemma hos Kalle några gånger och vet att han har två katter som han högaktar. Han blev alldeles kär i Harry och Uno. Med skämtsam ton sa han att Harry borde heta Kalle.
I bilen hem berättade Ella att Otto, som hon tidigare döpt Harry till, numer heter Kalle. Och sen levererade hon en sån där underbar kommentar som bara underbara barn kan få till: "Jag glömde att fråga Kalle var Melodifestivalen bor".

I dag ska vi på bebissång. Det är ju vanligtvis på onsdagar men denna vecka flyttad till fredag. Sen väntar lunch på stan med Tin. Som skrivet, denna fredag kan bara bli bättre.

Knäckebrödsshopping

Torsdag allra redan. Så grått som det är ute i dag kan jag nog inte minnas att det varit förut. Men det är ändå lite mys på nåt sätt.

I går hade vi en rolig dag med Jessica och Tyra. Vi gillar verkligen att hänga med dem. Först en promenad längs ett stormigt Saxviken och sen myslunch på Kaffestugan. Småtjejerna är för söta när de sitter och klappar händerna samtidigt. De höll låda ordentligt och charmade en och annan.

I dag ska vi på en liten roadtrip med Stellas farmor. Insjön och Leksand är vår destination och jag ska bunkra upp knäckebrödsförrådet. Älskar hårdbröd! Kan hända det slinker med nån Iittala-pryl också. Lär garanterat få lov att gå in på Clas Ohlson åt maken också, hua!

Dags att sätta fart!

Om det vore så lätt

Ibland önskar jag mest i hela världen att jag vore på ett annat sätt. Att jag inte hade så höga förväntningar på mig själv och på andra. Att jag inte hade så höga förväntningar på livet.

För tänk vad lätt allt vore om jag tyckte höjden av lycka var att bara ha ett jobb, skitsamma vilket. Tänk vad lätt det vore om jag tyckte höjden av festlig mat var en torr fläskfilé med potatisgratäng. Att jag tyckte att förra höstens kläder faktiskt är helt ok även i höst. Tänk om jag kunde nöja mig med att vi faktiskt totalrenoverade kåken för ett, två år sedan, och att jag inte hade det där ständiga suget efter förändring. Tänk om om jag tyckte att Jysk hade de snyggaste inredningsprylarna, att det inte spelade nån roll om hårsnodden i håret inte matchade kläderna och att jag tyckte att livet var okej bara det rullade på som vanligt.

Grejen är att jag är inte sån. Och det är fan inte lätt, ska ni veta. Jag tycker absolut inte att jag är förmer än andra. Jag har bara andra förväntningar på livet än vad vissa andra har. Jag är nästan aldrig nöjd, jag vill alltid mer. Denna strävan gör mig rätt orolig, men ruggigt framåtsträvande ändå. Moment 22.

För inte så länge sedan blev jag intervjuad, vilket inte tillhör vanligheterna eftersom jag själv är den som intervjuar. I alla fall så fick jag frågan om mina tydligaste karaktärsdrag. Jag behövde inte tänka länge för att komma på det mest framträdande; perfektionist. Det betyder dock inte att jag är perfekt, långt, långt ifrån.Men jag har en strävan efter att allt ska vara "top of the line" och det är väl det som är problemet. För det finns inget som heter perfektionism. Ingen är perfekt, allra minst jag.
Det är jävligt jobbigt. Jag önskar att jag nästa gång på samma fråga svarar livsnjutare. Jag ska bli en livsnjutare av rang.

Med dessa något djupa funderingar rundar jag av denna tisdag. I morgon är en ny dag som ska njutas av. Ibland blir jag påmind om att man ska leva varje sekund som om det vore den sista. Och det ska man.

Humöret är här

Har inte känt mig på topp de sista dagarna. Känns som det ligger nåt och gror i kroppen. Nån irritation kombinerat med nåt fysiskt, typ en förkylning. Summan av kardemumman är att jag inte är mitt bästa jag, även om det känns betydligt bättre i dag än i går.

I går hade jag sorg. Harry flyttade. Det här är jobbigare än vad jag kunnat ana. Som tur är så vet jag att han kommer till världens bästa hem. Jag och Stella åkte dit med honom och han fann sig till rätta på en gång. Lycka. Väl hemma igen fanns ju Uno kvar, som reagerade med att bli jordens kelgris när brorsan åkte.

Som tur är så är min man något att hålla i när åskan går. För när jag var Harryledsen i går tyckte han att jag skulle bädda ner mig ett tag och vara för mig själv. När jag vaknade två timmar senare stod maten på spisen, gullungen hade fått på sig pyjamas och nedervåningen var dammsugen. Tack för det, min älskling.

Vad an rubriken då. Jo, vi har ju blivit försedda med en liten ängel. Som alltid är glad, nöjd och medgörlig. Faktiskt så att vi undrat hur hon kan vara så nöjd och lugn, med tanke på vilket jäkla temperament jag och hennes pappa har. Well, nu har det gjort entré i våra liv. För nån vecka sen när jag skrev om ouppfostrade ungar och anonyma fegkärringar skrev att jag skulle skriva om när Stella trostar (som om trots och ouppfostrade ungar är samma sak). Här har ni det: Jag har en trots-madam just nu. Som testar, som har fått en vilja av stål. Men vet ni vad? Jag tycker att det är bra. För tjejer med vilja kommer så mycket längre än de utan. När Stella testar så försöker jag vara konsekvent. Det funkar bar hittills. Som när hon var asförbannad häromdagen för att jag satt på henne strumpbyxor och hon ville slita av sig dem, som hon alltid gör med strumpor. Strumpbyxorna stannade på, för jag hade bestämt det.

En anledning till detta humör just nu stavas tänder. De har ju tidigare lyst med sin frånvaro, fram till en månad sen när första kom. Nu är det flera på väg upp så lillan har ont i munnen.

Nu sover den lilla ängeln med humör. Jag ska passa på att jobba lite och kanske få tid för ett glossigt magasin.

Slit!

Vilken dag! Vilket slit! Lämnade Stella hos sin älskade farmor och farfar vid lunch och sen har det gått i ett. Så skönt nu, har fått massor gjort. När vi var klara bjöds det dessutom på middag i världsklass i Selja. Jag har verkligen världens bästa svärföräldrar. Har aldrig träffat några mer omtänksamma människor. De ställer alltid upp och vi är så tacksamma för det.

Jag känner mig lite down, känns som om jag håller på att bli sjuk. Har mycket att fundera på också. På livet. På jobb. På människor. Det är en sån dag, en funderardag.

Ska njuta lite nu. Med min älskade make. Vi är ett bra team, när det gäller. Som i alla förhållanden och äktenskap så går det upp och ner. Just nu är det väldigt mycket upp. Känner mig väldigt kär i min fina man.

I morgon är det måndag igen. Jag känner på mig att det kommer att bli en bra sådan.

Kan inte sluta skratta

Har ni sett det här? Se det igen. Han är Sverigedemokraten personifierad: en dumskalle!



Trots att det har gått två veckor så är jag fortfarande upprörd. Hur gick det här till? Mest av allt så tycker jag så urbota synd om de puckon som röstat på SD och hävdar att de inte är rasister. Det är nämligen synd om den puckade människan.

Hej då sommaren

Jag gillar söndagar som denna. Knoppade in innan tio i går. Det måste ju vara nåt slags rekord? Innan tio en lördag liksom. Galet skönt i dag i alla fall. Har ätit sedvanlig gofrulle deluxe och tittar på Nyhetsmorgon söndag. Det är mysigt, tycker jag. Helst en grådassig dag som denna då man kan tända ljus.

Helgen då, den har varit bra. Det hela började i fredags med middag med våra finfina grannar Jenny och Jerker. Jag körde på italienskt tema. Jag gillar teman när man har middagar. Hur som helst så blev det en förrätt med italienska smårätter.



Till varmrätt helstekt ryggbiff, risotto och rödvinssky. Åts med de här fantastiska köttknivarna jag fått låna för ett fotouppdrag. Nu måste jag definitivt köpa loss dem. Det var som att skära i smör, fast det var kött.



Efterrätten är en gammal klassiker som jag verkligen älskar: vit chokladpannacotta med hallon. Festade till det med att göra egen garnering av vit choklad.



I går var vi lite trötta men det finns det ingen tid för. Jag fick sitta en stor del av dagen, Jenny tog sig nämligen an min man för klipp och slingor. Så jag satt på salong och hade det bra. När vi var klara tog vi en skön promenad hemöver och väl hemma igen var det kväller. Gjorde en god pasta med älgfärs. Blev helt överlycklig i fredags när en av Stefans kompisar kom förbi med en massa älgkött till mig, som tack för att Stefan hjälpt honom med lite elmaterial. Jag älskar vilt! Så god smak. Och man vet att djuren haft det bra.

Det har så klart varit en massa Stella- och kattungemys i helgen. Det är nedräkning nu, för i veckan flyttar Harry och Uno.



Sötnosarna sover i fåtöljen. Annars är tvättunnan en favoritplats, där ligger de båda två och sover. Fast oftast sover de inte, utan härjar.



Jag och en mindre version av mig själv.



Hur kan man älska två personer så mycket? Världens finest.



I dag har jag kli i fingrarna. Vill göra massor. Ska säga hej då och på återseende till sommaren och höststäda både hus och trädgård. Vill också hinna göra äppelmos, baka och en massa mer. Stella ska nog få vara hos sina farföräldrar på eftermiddagen så att både jag och pappan kan jobba ostört.

Sköna söndag, njut av den.