Har inte känt mig på topp de sista dagarna. Känns som det ligger nåt och gror i kroppen. Nån irritation kombinerat med nåt fysiskt, typ en förkylning. Summan av kardemumman är att jag inte är mitt bästa jag, även om det känns betydligt bättre i dag än i går.
I går hade jag sorg. Harry flyttade. Det här är jobbigare än vad jag kunnat ana. Som tur är så vet jag att han kommer till världens bästa hem. Jag och Stella åkte dit med honom och han fann sig till rätta på en gång. Lycka. Väl hemma igen fanns ju Uno kvar, som reagerade med att bli jordens kelgris när brorsan åkte.
Som tur är så är min man något att hålla i när åskan går. För när jag var Harryledsen i går tyckte han att jag skulle bädda ner mig ett tag och vara för mig själv. När jag vaknade två timmar senare stod maten på spisen, gullungen hade fått på sig pyjamas och nedervåningen var dammsugen. Tack för det, min älskling.
Vad an rubriken då. Jo, vi har ju blivit försedda med en liten ängel. Som alltid är glad, nöjd och medgörlig. Faktiskt så att vi undrat hur hon kan vara så nöjd och lugn, med tanke på vilket jäkla temperament jag och hennes pappa har. Well, nu har det gjort entré i våra liv. För nån vecka sen när jag skrev om ouppfostrade ungar och anonyma fegkärringar skrev att jag skulle skriva om när Stella trostar (som om trots och ouppfostrade ungar är samma sak). Här har ni det: Jag har en trots-madam just nu. Som testar, som har fått en vilja av stål. Men vet ni vad? Jag tycker att det är bra. För tjejer med vilja kommer så mycket längre än de utan. När Stella testar så försöker jag vara konsekvent. Det funkar bar hittills. Som när hon var asförbannad häromdagen för att jag satt på henne strumpbyxor och hon ville slita av sig dem, som hon alltid gör med strumpor. Strumpbyxorna stannade på, för jag hade bestämt det.
En anledning till detta humör just nu stavas tänder. De har ju tidigare lyst med sin frånvaro, fram till en månad sen när första kom. Nu är det flera på väg upp så lillan har ont i munnen.
Nu sover den lilla ängeln med humör. Jag ska passa på att jobba lite och kanske få tid för ett glossigt magasin.
4 kommentarer:
Hej! Det är bra med vilja,då vet man att dom kommer kunna ta för sig av livet :) Har oxå haft nån konstig depp-känsla i kroppen den senaste tiden men du fick mig att skratta nu...jag läste det som att Stefan va gullungen som fått på sig pyjamasen?? Gissa om jag skrattade när jag förstod va det egentligen stod i texten :) ha det så bra/kram
Hej på dig! Hoppas du känner dig piggare snart! Vi är jätte glada att vi får ta hand om Harry/Otto äntligen...som vi har längtat!!!
Han är såååå go och busig, vi har så kul allihop när han upptäcker något nytt här hemma, som idag t.ex. när han gjorde en dubbel-kullerbytta i soffan i försök att få tag i sin egen svans eller när han klättrar i gardinerna i vardagsrummet, han kommer ungefär halv-vägs upp innan han ramlar ner...:) Ni får komma å hälsa på Otto precis hur mycket ni vill, det är alltid lika trevligt att träffa er! Kram Kattis & familjen
Mitt humör är också kasst.
Vissa dagar upp-vissa dagar ner.
Så är livet tydligen.
Är glad att jag har fina nära vänner-du är en av dom.
Hörs snart.Kram !
Sofia! Det är så härligt att läsa din blogg! Jag känner igen mig sååå mycket i det du skriver, även detta med sk ouppfostrade/trotsiga barn, innan Anton kom i trots vid 2,5 års ålder hade jag också VÄLDIGT svårt för hur vissa barn tycktes vara utan uppfostran, men idag vet jag bättre.... (sen finns det säkert vissa barn som verkligen är utan uppfostran, men man kanske inte ska dömma så fort har jag lärt mig)Anton har nu tagit sig ur denna trots nu, men guuu va man fick jobba på sitt tålamod och sin pedagogik. Det värsta tillfället var när jag nyss fått Alva och Anton fick spel inne på MAXI...för att han inte fick en bil han tittat på, men hade jag bestämt att vi skulle handla OCH handla klart så blev det också så. Men när jag satte mig i bilen efter det, med barn, mat och utan leksaksbil och allt var lugnt var jag så nöjd med att jag gjort det! Och nu bråkar han sällan eller aldrig om något han vill ha när vi är och handlar. Kram till dig
Skicka en kommentar