Helg med älg

En härlig helg har passerat. Den har varit lugn men mysig. Det började egentligen redan i fredags med babysim i trevligt sällskap. Idolmys med maken på kvällen. Älskar verkligen fredagskvällar med tända ljus och helgkänsla.

I lördags drog vi ner på stan för fika med Matilda och Tobbe. Strax innan fick vi ett mycket uppskattat samtal. Har länge varit på jakt efter älgkött och tjatat på de jägare jag känner... i lördags gav det resultat. Fick åka och hämta 28 kilo. Var alldeles salig. Nu är frysen full och jag älskar´t!

För att fira vår älg slog vi till med matlagningskväll med Matilda och Tobbe och givetvis serverades det finaste på hela djuren, filén.



Potatiskaka med västerbottenost och en rödvinsreduktiuon med smak av blåbär samt smörstekta morotsremsor serverades till. Himmelskt! Till förrätt gjorde jag en västerbottenostsufflé med löjrom, också väldigt gott.



Vi lagade mat, tjattrade och drack vin i många, många timmar så någon efterrätt blev det inte. Inte på kvällen i alla fall. Våra fina vänner sov här och till frukost i går serverades nybakade scones och Matildas dessert, chokladpaj. Det kallar jag söndagsfrulle av klass!

Gårdagen ägnades åt plock. Inplockning av utemöbler, plockning av Stellasaker, plockning av tvätt och så vidare. Det är mycket plock härhemma ska gudarna veta. Känns som om jag ägnar en stor procentuell del av mina dagar till plock. Well, så är livet som småbarnsmamma.

I dag är det är rysligt höstrusk ute. Regnar kors och tvärs. Har passat på att jobba lite och fått tummen ur på vissa saker som jag ibland bara skjuter upp.

De senaste dagarna har den här fröken varit ovanligt rolig och showat och snackat. I går blev jag helt överväldigad av kärlek, så att jag blev gråtmild och bara kände mig som världens lyckligaste för att jag har henne. Och Stefan, så klart.



Känns speciellt i dag. För ett år sedan gick jag nämligen mitt livs tuffaste kamp på förlossningen i Falun. Kommer ihåg så mycket och det känns helt overkligt att det var ett år sedan. I morgon bitti, 04.45, är det exakt ett år sedan Stella föddes. Min lilla pärla. Så här såg det ut i det rum där hon föddes och så här såg jag ut timmarna innan.



Tänk vilken underbar liten person det blivit av mitt lilla knytte. Just nu är gåvagnen det roligaste som finns. Hon vill dock helst klättra på den, sitta i den, åka i den eller möjligtvis gå med den men då med vagndelen framför sig.



Nu ska jag fortsätta göra lite nytta.