Det drar ihop sig

Om en vecka laddar jag för min sista arbetsdag. Känns sjukt. På ett bra sätt. Längtar efter att vara hemma och mysa, först själv och sen med bebben. Får se hur länge jag får vara hemma. Har ju räknat med två veckor, om det blir enligt beräknat förlossningsdatum 11 oktober. Men vi får se när han eller hon dyker upp till oss. Hade lite känningar i natt tror jag. Vaknade av att det molnade ordentligt i magen med jämna intervaller men det gick över. Tre veckor är lite väl tidigt, men bebis vänta en vecka till eller två - sen kan du komma ut.

I dag har det varit en bra dag. Om jag tänker efter har det varit en väldigt bra vecka. Det var länge sedan jag mådde så bra. Många verkar så less i slutet av graviditeten men inte jag. Visst är jag tjock men jag har inte ont någonstans och är fullt rörlig. Hittills har jag också klarat mig för den där gravidgången, det vill säga när man vaggar fram. Jag känner mig tjock men glad och stark.

Bästaste förslaget för dagen står Bettan för, som skickade en invit för lunch. Vi skrattade så att vi grät. Precis som vi gjorde när vi va småtjejer. Det är så roligt att skratta med Bettan och jag är väldigt glad över att hon flyttat hem igen. Efter en produktiv eftermiddag åkte vi till Orsa på middag hos mamma och pappa. Ludde och Ida var med också och vi hade en riktigt glad middag innan vi skjutsade Uppsalaborna till tåget. Som tur är kommer de snart igen eftersom Ludde lovat att komma hem när han blir morbror.

Nu på kvällen blev det efter en turbostädning TV för hela slanten. Åh vad jag älskar. Det är som ett gift. Nu känns det sorgligt att det i morgon är sista auditionprogrammet. Sen får man ju inte skratta lika rått som nu. Haha.
Nepp, nu blir det eventuellt en movie i renbäddad Hästen. I love my bed.