Hysteri, välgörenhet och kap

Jahapp, då var det invigt. Jag, Sune och Johnny begav oss till dramat strax före elva för att titta på hysterin. Längs hela gågatan köade småbrudarna och de tragiska som tagit med sig barnvagn (själv förstår jag inte hur man kan usätta sitt spädbarn för det, men det är en annan femma). Så kom någon ut och klippte bandet. Då blev det tryck bland småbrudarna och barnvagnarna. Herregud, de 100 första fick ju 200 att handla för. Är folk så jävla giriga? Vakterna fick rycka in och det var ju en himla tur att de där kravallstaketena fanns. Själv äntrade jag den nya butiken först när kön lagt sig och alla småbrudar, som i alla fall inte har några pengar, hade dragit. Det blev ett riktigt kap i form av en vit lång skjorta. Den satt som ett smäck. En välbehövlig tjocktröja samt en massa strumbyxor inhandlades också. Och lite krafs. Nöjd.

Dagen välgörenhet blev fem lotter som en dam från Röda Korset kom in och sålde. Man kunde vinna broderade dukar. Fast det var ju inte därför jag var med. Så klart. Jag tycker det är roligt med "goda gärningar". Man känner sig så nöjd liksom. Bland annat så brukar jag hjälpa en gammal dam här i porten bredvid med att få in rullatorn i trapphuset. När man ser att hon blir så där glad så blir man själv så där glad inombords.

Alla som jobbar som skribenter/journalister/reportrar osv. vet att det finns vissa texter man bara inte vill skriva. Och så blåser man upp det och liksom drar på´t. Så har jag det idag. Stackars mig. Det är bara att äta upp avokadosalladen här brevid och göra mig av med problemet. Hua.