Har lust att skjuta den löpande katthonan. Nej, det vill jag så klart inte men hennes ylande är det mest enerverande man kan utsättas för. Tackar gudarna för våra tre våningar. Så på natten sover vi längst upp, och hon får vara längst ner i källarvåningen. Ändå ylar hon så att jag vaknar... och då ska tilläggas att jag inte ens vaknar av klockor och telefoner. Är bra sugen på att slöppa ut henne och låta naturen ha sin gång. Men, jag vill ha renrasiga ragdolls denna gång så jag inväntar lämplig hane.
Efter att Stella och jag fått på oss morgonrockarna och jag satt på kaffemaskinen utbrister tvååringen glatt "mamma, det luktar kaffe i mitt hus". Älskar det där lilla ordförrådet.
2 kommentarer:
De är så ljuvligt när de pratar och kommer med sina kommentarer. Man blir alldeles varm i hjärtat :)
Ja det är så himla mysigt med deras verbala tankar och funderingar :)
Skicka en kommentar