Bryn fläskfilé i smör. Lägg i ungfast form och slå på ca 1 dl honung och 2 tsk sambal (blandat) ungstek på 125 grader till innertemperaturen 70 grader. Knaperstek bacon och låt rinna av på papper. Torrosta pinjenötter i stekpanna. Gör en grön röra; stek en gul lök, fint skivad, i smör. Blanda i spenat, gröna bönor, salt och peppar. Stek tills det är klart. Koka färsk pasta. Varva lager av färsk pasta och gröna röran på tallrikar. Tranchera köttet och gör en sås på honung/sambal-skyn genom att blanda önskat mängd med lätt creme fraiche. Lägg upp köttet. Ringla eller klicka på sås och garnera med bacon och pinjenötter. Supersmarrigt!
I går var det ju meningen att jag skulle hoppa på en buss mot Sthlm med resten av Midrocs anställda plus respektive för att så småningom hamna på MS Cinderella. Jag hade absolut ingen lust tidigare i veckan, är så less på att festa. Och så fick Maya och Freya vattkoppor och Karin meddelade att hon inte skulle med. I går morse kände jag mig krasslig och därför beslutade jag att vara hemma. Trots protester från Stefan så åkte han och Anders som gräsänklingar. När jag pratade med dem efter x antal öl tror jag att både de och jag och Karin var nöjda med att vi stannade hemma.
Istället blev det en härlig lördag. Åkte till Orsa för långpromenad i snön med mor. Vi hamnade så klart på Kompaniet där jag fick med mig en gammal såstillbringare, en salladstång, tre springfromar och en skiva som var så dåligt att jag bara fick lov att köpa den. Haha. Mamma blev tossig av allt gammal i vanlig ordning och fick med sig fler fat (hon har redan en masse), nån slags trägrej som förmodligen har suttit högst upp på ett skåp samt en Jesus-figur i vit keramik (nej hon är inte ett dugg kristen). Pappa suckade när han fick komma ner med bilen och läsa ut oss.
Stefan och jag diskuterar ibland vilken ort som är bäst, Mora eller Orsa. Och ja, vi är sjukt oense. Nu har vi vårt älskade hus i Mora men annars hade jag nog hellre bott i Orsa. Ända sedan vi var kids så har jag och tjejerna tyckt att moringar var lite speciella, och det håller jag fast vid. Malin och jag brukar prata om det här också och vi är rörande överens om att moringar är av ett speciellt släkte. Eller som Sune brukar säga "Gärsgårdarna är jävligt höga här". Stämmer. Bara att se på hur vissa i byn har betett sig. Här är det inte självklart att man släpper in nytt blod. Och de som har pengar är det obligatoriskt att snacka skit om. Dessutom upplever jag att man är sjukt rädd för förändring här. Man ser det kanske som ett hot?
I Orsa däremot, älskade Orsa, upplever jag att man är mer öppen för förändring samt att man tar emot folk med öppna armar på ett annat sätt. Jag har i alla fall sjukt mycket bättre erfarenheter från Orsa och många som flyttat hit till området håller med mig. I går imponerade Orsa igen. Genom att ha brunch. Här är man ju inte bortskämd med såna nymodigheter (?). Är katastrof att de två fik vi har i Mora i princip precis samma saker och stänger alldeles för tidigt och inte har något nytt fräscht på sina menyer. Därför blev jag mäkta chockad när Källarcafeét i Orsa hade brunchbuffé i går. Go Källarcafeét. Jag och päronen var där och åt alldeles för mycket pannkaka, äppelkaka och annat.
Så vart det lördagskväller och pizza- och schlagerkväll stod på menyn. Jag bjöd hit föräldrarna och vi gjorde hemgjord pizza. Godaste. Jag brukar köpa färdig deg från någon pizzeria och sen göra hemgjord tomatsås med massa smak och sen slänga på extra allt. Under tiden pizzorna blev klara gick proppen inte mer än två gånger. Och alla elektriker jag känner var ju ute till havs. Måste vara något fel i huset för proppen har aldrig gått sen vi byggde om. Efter några avbrott blev dock pizzorna, av världens godaste slag, klara och schlagern tog vid.
Vad har hänt med Shirleys röst? Lät för jävligt vissa partier. Af Ugglas var grym, men alldeles för osvensk och i fel forum. Jag älskade lilla Emilias schlagerkaramell och det är den enda jag trallar på i dag. Serneholt? Big no no. Alcazar känns det som vi hört för mycket av men rättvist gick den vidare. Scotts kunde lika gärna åkt hem till Lidköping istälet för till Andra chansen. Ja, det var deltävling ett så som jag kommer ihåg den.
Idag ser det ut så här på gården:
Trots att jag körde bil i går kväll så är svarta pärlan ändå översnöad. Trädgårdssmycket är i form av ett hjärta har jag fått av Kristina på Trådspira. De har sjukt vackra saker. Titta här.
Efter att jag har plöjt en halv säsong SATC så är det snötåliga kläder på och sen ska ska det skottas. Viktigast är att göra en gång till Lurvet som inte kan ta sig fram till sin favoritlada för all snö. Nu ska han få en egen kattgång.
4 kommentarer:
Positivt att du skriver så befriande ärligt om mora - orsa. ;)Har hört detta från flera håll och har också släkt på båda nämnda orter. Håller till fullo med dig, förstår vad du menar med det där om gärsgårdarna.
Haha, ja ibland är det skönt att vara brutalt ärlig :) Kunde tänka mig att det var några som skulle hålla med. Kunde också tänka mig att en del moringar slår bakut. Vad tror du?
Jättegoda recept du bjuder på!
Kul o läsa!!
Jag är ju inte född här, har bott här mer eller mindre sen -96 och jag tycker att Moringar kan vara väldigt speciella. Bodde i Leksand under gymnasiet och jag kan fortfarande längta dit. Där är folk mycket mer tillmötesgående tycker jag och det skiljer ju inte många mil.. underligt det där! / Iréne
Skicka en kommentar