Bowling-pappan

Det är väldigt skojigt när min pappa får en hobby. Han går verkligen "all in", oavsett vad det gäller. Vi andra i familjen har garvat när han köpte längdskidutrustning för x antal tusen men åkte blott typ två gånger. Vi har fnissat åt hans försök i långfärdsskridskor (it kills my heart att behöva säga att han inte direkt hade nån naturlig fallenhet för det). Han har även gått på kampsport, yoga och lite annat. Senast i tisdags följde jag med på ytterligare en ny hobby: tango. Inför Argentinaresan började båda päronen på tango för att kunna dansa i dansens hemstad Buenos Aires.

Nåja, det finns faktiskt en hobby som faktiskt hållit i sig längre än ett par veckor. Bowling. Den där totala nördigheten infann sig dock inte förrän strax innan jul då farsgubben köpte sitt eget bowling-kit. Skor, väska och - framförallt - ett eget klot. Häromkvällen när jag var på besök på Berget sågs pappa inte till. Mamma, som tillsammans med mig är expert på att driva med allt och alla, fnissade en masse och sa "stör inte pappa, han polerar sitt bowlingklot". Och mycket riktigt. I badrummet höll han hus. Bowlingklotet hade fått bada i badkaret (hahaha) och när jag anlände torkade han ömt sitt bowlingklot torrt. Vilket såg ut så här:



Sjukt glad. Sjukt nördig.