I bland brukar jag jobba hemifrån. Och det är typ det skönaste. Man kan sova lite längre, mysa lite mer och äta frukost samtidigt som man jobbar. Helt min melodi denna tisdag. Vaknade dock av att näsan rann. Tittade på termometern. 16 grader i övervåningen, 6 ute. Brrr. Lustigt att rörmockaren inte kan ta och pallra sig hit så att vi slipper frysa bort. Nu har vi dock fixat en mer pålitlig som kommer hit i em och kopplar in värmen. Tack för det snällaste Åke.
Som vanligt så var jag allt annat än pigg i går morse. Borlängemöten stod dock på schemat så det var bara att hoppa in i bilen. Efter div vägarbeten, möten, lite shopping och fler vägarbeten var jag hemma igen. Halv sju, dötrött, dödshungrig och dramaqueen. Kastade in alla shoppingpåsar, började grina för att Stefan inte gjort mat och la mig därefter i full mundering i Hästens och grinade floder. Efter att han den där som aldrig kan prioritera rätt lockat och pockat, lagat mat och försökt vara snäll gick jag upp och åt lite tacos. Sen blev det Hästens igen och 27 dresses, som var sjukt överreklamerad.
I natt drömde jag om Leif Mannerström, han den där kocken. Hur sjukt är det inte att drömma om honom. Ännu sjukare är att jag drömde att vi var på ett stort torg och självmordsbombare var ute efter Leif Mannerström. De jagade honom med sprändeg på kroppen. Sjukaste drömmen på länge.
Nu ska jag jobba på lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar