Fullfart!

Så fullt upp som jag har i dag har jag nog inte haft på mycket länge. Fick vakna av klockan i dag, och inte av Stellas joller som annars. Intervju med Radio Dalarna stod på agendan strax efter åtta och jag kände att jag inte ville låta alltför sömndrucken. Intervjun gick bra och jag tror nog att min kära sambo satte morgonkaffet i halsen när han fick höra mig på radion i morse. Hade visst glömt att säga det...

Trots att det är en del andra åtaganden i dag så känner jag att jag inte kan lägga mina housewife-sysslor åt sidan. Nej jag har strykit och samtidigt fått dagens motion. Ni förstår, om man stryker väldigt många plagg riktigt fort så blir man svettig. Stella satt förundrad och tittade på sin mamma från babysittern medan jag irrade runt med diverse skrynkliga plagg som blev släta och fina. Har även hunnit med att byta sängkläder, städa och lägga ansiktsmask - och klockan är bara halv elva. Det här bådar gott.

Har precis rullat ut hjärtat på altanen och när jag gör det vet jag att jag har mellan 1,5 och två timmar på mig att göra så mycket som möjligt. Ska börja med att skriva ihop lite manus till i kväll om Haiti. För då är det ju den stora Välgörenhetsgalan i Östnors bygdegård. Nu vill jag uppmana alla som läser att bege sig dit. 19-23. Lovar att det kommer att bli en bra kväll. Förhoppningsvis dyker ett riktigt känt ansikte upp, men det är än så länge en överraskning och jag gör mitt bästa för att övertala personen i fråga.

I eftermiddag har jag möte angående en tidningsproduktion. Stella får vara med sin farmor under tiden. Ska efter det hinna med att plocka upp 200 läsk som Ica Maxi snällt har skänkt och diverse bröd och fikabröd som Kaffestugan bjussar på till försäljningen av fika ikväll. Det var inga konstigheter att få ihop det, folk har verkligen ställt upp! Great.

Har under en längre tid haft Ceasar-sallad-sug. Så i går var det dags. Gudars så gott det är. Som sälta i dressingen använder man ju sardeller i en klassisk Ceasar. Många är rädda för sardeller, men var inte det! I Italien används sardeller ofta som sälta och det är verkligen jättegott... och smakar inte ett dugg fisk. Bara gott salt. Jag mortlade tre sardellfiléer med en vilöksklyfta och hällde på saften av en citron, en stor näve riven parmesan, en ordentlig skvätt olivolja, 1 msk créme fraiche och svartpeppar. Slungade därefter romansallad med dressingen och strödde över halverade körbärstomater och strimlade soltorkade tomater samt tunt skivad rödlök. Kycklingen, som ju hör en Ceasar till, brynde jag i panna med salt och peppar och körde därefter in i ugnen på 150-grader till en innertemperatur av 70 grader. En stektermometer är en bra kompis i köket eftersom man genom att använda en sån slipper torrt, trist kött. Kycklingfiléer, till exempel, tenderar ju att bli snustorra. Men inte om de får bli klara i ugn. För att återgå till Ceasar-salladen så serverade jag med hyvlad parmesan över. Brödkrutonger skippade jag eftersom jag inte äter bröd.



Stella tog ett bad i går. Längtar verkligen efter vårt bubbelkar för när lillfröken badar i sin lilla balja är det vatten all over. Hon gillar att skvätta, nämligen.



Nepp, dags att fortsätta om jag ska få ihop den här dagen tidsmässigt. Nästa anhalt: duschen!