onsdag, juni 17, 2009
Vad ska man säga?
Min pappa är landslags. På riktigt. I dag ringde läkaren och ville ha mammas personnummer för att kunna beställa hennes journaler från Karolinska och Falun. Jag kan inte mammas fyra sista siffror men ringde upp henne medan läkaren väntade i andra luren. Då mamma inte svarade ringde jag pappa för att få siffrorna. Förvirrat svarade pappa fyra siffror och vi la på. Jag förmedlade personnumret och läkaren och jag la på. Så fick jag tag i mamma och berättade om samtalet och att jag fått hennes fyra sista siffror av pappa. Någonstans inom mig måste jag ha känt på mig att pappa inte alltid är att lita på. Så jag sa vilka siffror han angivit till mamma. Då visade det sig att det var fel siffror. Han angav sina fyra sista siffror i sitt eget telefonnummer. Vad ska man säga? Mamma och jag skrattade oss harmynta typ. Nu försöker jag få tag i läkaren, vilket inte är det lättaste, för att ge mammas korrekta personnummer. Bra jobbat, farsan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Fel-fel-fel!
Stressad dotter som ringer för att få mammans 4 sista siffror! Förstås i mobilnumret, jag utgår från att dotterns mobil som vanligt inte fungerar som den ska och hon lånar tel av någon.
Fel-fel-fel #2! Ma & pa har samma fyra sista siffror.
Pappan
What if ni får ett harmynt barn, Sofia?
Ja men vad är det för pucko som tror att jag ringer för att få de fyra sista siffrorna i ett telefonnummer? Och min telefon har väl aldrig någonsin varit trasig? Haha.
Anonym: (Fattar fortfarande inte grejen med att var anonym när man kommenterar). Som du säkert förstår så är det bara ett ganska roligt uttryck, enligt mig och några kompisar. Jag ser inte ner på harmynta och är fullt medveten om att även vi kan få ett harmynt barn. Det är väl lite samma sak som att vissa sa "cp" eller "mongo" tidigare. Om du fattar vad jag menar...
hahaha fiffan vilken klippa...
Skicka en kommentar