Tålamod noll

Det har tidigare varit het okej, rentav kul faktiskt, att klippa gräsmattan. Det var det inte i dag. Jag har lagt mig till med tålamod noll. Grinade lite, surade lite, tyckte synd om mig själv lite. Och sen var det klart.

Förutom att åkern äntligen blivit gräsmatta igen så har det varit en bra dag. Jag har jobbat mina dryga fyra timmar, och det kändes helt lagom. Lunchade med Tin vilket var trevligt i vanlig ordning. Fick också tummen ur och körde Audin till Emil. Ett par timmar senare levererades den skinande ren in- och utvändigt. Jag tänker aldrig tvätta bilen själv mer. Det är såå värt att lämna bort den till ett proffs med den rätta tvättutrustningen.

Nu har bebisen gått in i vildtid, alltså så här dags sätter den igång med det, och man ser magen röra sig. Det är som en alien bor under huden. De är vårt främsta nöje just nu, att titta på magen. Så kan man se att det är som en fot som sparkar ut. Helt underbart! Och jag längtar och längtar. Tur att det bara är nio veckor kvar.