Känns som att tiden går fort, vilket är positivt. I helgen hann vi med både nytta och nöje. Lördagen bestod enbart av det sistnämnda. En runda på stan, fika med Matilda och Tobbe, lite bilåkning runt i Orsa efter ett besök på Kompaniet. Avslutade med middag på Brasserie Pineau. Så där, är omdömet. Betalar jag 250 spänn för oxfilé så förväntar jag mig mer, annars lagar jag det heller själv. Det är så jävla tråkigt att gå ut och äta i Mora! Fler roliga restauranger, tack.
I söndags började snickarna, det vill säga svärfar och Stefan att lägga in den matta ekparketten på övervåningen. Blir. Så. Snyggt. Själv tänkte jag gå powe walk och knöt på mig skorna för en 1,5 timmes. Tjenamors. När jag gått halva sträckan, det vill säga typ fyra kilometer, var det som att kroppen tog slut. Började även få kramper i magen och insåg att lagom kanske är bäst. Tur att svärföräldrarna bor ungefär exakt där min energi tog slut. Fick skjuts hem.
Söndagskvällen bjöd på nykter kräftskiva med Matilda och Tobbe på vår altan. Känn på den, nykter kräftskiva! Det har ju sina anledningar, min behöver jag nog inte förklara. Stefans anledning var att han hade slut på Heineken. Det andra paret, i sin tur, var alldeles för bakis för att vara sugna på alkohol. Hur som helst så var det hur trevligt som helst. Och gott - naturligtvis. Kändes som jag bakade pajer och bröd och grejer hela eftermiddagen.
Nu har halva den här veckan snart gått. Härligt. Jag vill bara att det ska bli oktober.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar