Sorg

I går fick vi beskedet att Stefans kusin Göran hittats drunknad i älven. Det är så klart fruktansvärt och det känns som om hela den här veckan har varit helt overklig. I måndags knackade en man på här och berättade att han sett Görans firmabil stå vid Spjutmodammen med mobilen i. Stefan följde med mannen upp dit och en rad skumma omständigheter gjorde att polisen tillkallades. Sen väntade flera dagar av ovisshet fram till i går vid femtiden då en helikopter såg hans kropp i vattnet. Innan dess hade både hundar och dykare letat efter honom.
Våra tankar finns så klart hos Görans mamma och pappa samt syskon.

När jag och Stefan köpte det här huset var det två lägenheter i det. Vi bodde nere och Göran uppe. Han gjorde inte så mycket väsen av sig men var väldans snäll. De känns helt ofattbart att det är så här. R.I.P Göran.

Som om det inte vore nog så försämrades läget för Stefans gammelfarbror, alltså svärfars farbror, som står familjen väldigt nära, i måndags samtidigt som Göran upptäcktes vara försvunnen. Under tisdagen försämrades läget ytterligare och vid fyratiden somnade Lennart in. Nu var han förvisso 89 år men det är alltid fruktansvärt när någon går bort. R.I.P Lennart.

Ta hand om era nära och kära. Såna här saker får mig att tänka på vad som verkligen betyder något i livet.