Alla hjärtans dag - hjälp!

Så var det dags för årets kanske konstigaste dag. Alla hjärtans dag, som det ju är i morgon. Vad är det vi firar? Hur ska man fira? Jag är inte så bra på det här. Jag försöker att komma ihåg hur jag firat tidigare år, med tidigare pojkvänner/dejter/strul, men det står still. Jag vet att jag en gång var och firade på restaurang med P, men att jag sen istället för att gå hem och fortsätta fira, hade bestämt med tjejerna att vi skulle gå ut (inget ovanligt alls). Stackarn. Jag tror inte att jag firat Alla hjärtans dag så mycket. Men å andra sidan så har jag kanske inte alltid varit så seriös.

I år ska jag dock försöka fira, för nu finns det kärlek som jag verkligen vill fira med. Vi har båda fört saken på tal många gånger, vad ska vi göra? Eh, ja jag vet inte. Har faktiskt ingen aning. I huvudet har jag också tänkt att jag ska köpa något till min älskling, med vad? Vad? Vad? Vad? Det finns några big no no:s. En av dem är de här jävla fula nallarna som håller i skyltar och grejer som det står "jag älskar dig" på. De är verkligen gräsliga. Töntiga, fula. Fy. Likadant med alla töntiga kort, alla töntiga fula ljus och sånt skit. Big no no no. Jag vill köpa något fint som är lite mer genomtänkt. Något han kanske inte visste att han behövde. Jag har mina aningar om vad det kan bli...

Så, vad ska man som försälskat par göra då? Jag tyckte att Stefan sa det bästa igår: "Vi har Alla hjärtans dag alla dagar". Sötaste! Och det är faktiskt sant. Undra om det här går över? Jag tror inte det, känns inte som det. Vi bokstavligen slänger oss i armarna varje gång vi ses, oavsett om det är när någon kommer hem eller om någon bara varit nere i källaren. Helt fantastiskt. Igår var det extra bra och vi hade en sån där riktigt bubblig dag också, dvs vi pratar oavbrutet om både viktiga och mindre viktiga saker. Jag tror att vi hittills inte har lyckats se ett helt tv-program eller en hel film utan att snacka sönder den. Men det är härligt! Vi konstaterade igår att vi känner varandra väldigt väl, trots att vi inte varit tillsammans så länge (tre månader och nio dagar, ja jag är fjorton år). Iaf så hade vi bestämt oss för att sova tidigt igår, men trots det så hamnade vi i en härlig planeringsdiskussion och släckte inte förrän halv tolv (och då skulle vi ju hinna med lite annat också, visade det sig). Åter till morgondagen: jag tror det blir bra!

Idag ska jag försöka hinna med en massa saker. Hur det nu ska gå. Jag längtar hem, idag är nämligen både jag och Stefan träningsfria. Tjiho. Tisdagar är bra dagar. Alla dagar är bra dagar. Faaaan va jag är nöjd över att jag flyttade hem och bytte liv. Men hey - jag saknar alla er i Uppis. Kommer snart ner och röjer lite på gamla partyprinsessamanér.