Träningsvärken from hell

I lördags var det en alldeles förtjusande vårdag och hela min kropp skrek efter utomhusaktiviteter. När Ullis ringde och frågade om jag ville haka på och motionera hennes finfina hästar var det som om jag blev bönhörd. Åkte till stallet i vårridjackan (lyx) vi började med att ta med unghäst-Emil, som jag fick rida för första gången, och rutinerade Rondo på en tur på myran där det var geggigt, mjukt och perfekt ridföre. Det är lite speciellt att rida unghäst, dessutom en blivande hoppstjärna, men jävlar vilken häst han är den där Emil. När vi var hemma från runda ett väntade ytterligare en häst på att motioneras så Rondo fick följa med en vända till. Rondo är min absoluta favvis och denna ridtur var ingen undantag. Och som vi galopperade. Så mycket att benen skakade faktiskt och efter att ha gjort det även på ridturen innan vaknade jag upp med träninsgvärken from hell i söndags. Alla vet ju att den är värst dag två och ja - igår kunde jag inte gå normalt. Allra minst i trappor. Gav mig ändå på en löprunda men det var ingen lek så idag blir det skonsam motion - simning.