Torskrygg och löpningen from hell

I går var det en synnerligen bra dag. Stella och jag tänkte börja med promenad trots att vädret bjöd på allt annat än glädje. Träffade dock vår trevlige granne Tony på vägen och jag blev stående där en halvtimme för trevligt babbel. Sen gick jag en sväng i den oplogade sörjan men bestämde mig raskt för att det fick bli en kort tur.

På eftermiddagen var det bebissammankomst på BVC igen. Denna dag stod ett besök från en tandhygienist på schemat. Intressant även om det kändes som jag hade rätt bra koll på vissa bitar... som att jag aldrig någonsin kommer att i tid och otid mata Stella med Mariekex och saft. Såå mycket socker!

Väl hemma i Långlet igen kliade det i matlagningsfingrarna. Har länge varit sugen på att laga något med torskrygg, den absolut finaste delen på fisken. Tidigare har man i bästa fall kunnat komma över torskrygg på fredagar i fiskbilen men det gläder mig att Ica Maxi tagit in dem i fryst variant till ett riktigt bra pris dessutom.
Jag tinade torskryggen och la dem på ett ungsfast fat där jag även slängde på körsbärstomater. Saltade fisken mycket med flingsalt, vi snackar överdrivet mycket. Hackade även över lite färsk timjan och pressade över citron. Sen hyvlade jag med osthyvel över några tunna skivor smör innan det hela fick vara i ugnen på 160 grader till fiskens innertemperatur var 47 grader.
Under tiden skållade jag mandlar som jag sen torrostade i stekpanna och hackade. Inspirerad av min mor, som gjorde något liknande för en tid sedan, så stuvade jag sedan mangold. Mycket lätt; jag skivade en king solo-vitlök mycket, mycket tunt och fräste i smör. I med mangold som fick svettas innan jag slog på grädde och salt och peppar. Serverade sedan torskryggen med ett täcke av hackad mandel och den stuvade mangolden. Jävlarns vad gott det blev!



Efter middagen klädde jag om till powerwalkkläder och mötte upp Matilda på stan för över en timmes babbel och promenerande. Stärkande både fysikt och psykiskt. Sån energiladdnign behöver man mitt i veckan.

Väl hemma igen kröp vi ner i Hästens och såg film. Två som äntligen har börjat hänga är de här två:



Det är egentligen konstigt att det sker just nu. Isis, aka Missan, är nämligen hela familjen rejält less på. Sedan en vecka löper hon och det går ingen obemärkt förbi. På riktigt så avger hon de mest enerverande och fruktansvärda läten jag hört. Hade varit så passande att hon skulle få till det med en fin ragdoll-hane men dessvärre är hennes tilltänkta utlånad till annan avel. Så det har bara varit för oss att stå ut. Den enda som tycker att det är lite kul är Stella, som är den enda som orkar med henne. Så de ligger bredvid varandra och låter. För att få någon ro och sömn så har Missan fått sova i källaren. I natt glömde jag dock släppa ner henne så jag vaknade av ylandet. Sömndrucken i bara mässingen jagade jag katten här hemma i natt. Somnade om för att väckas av ytterligare ylande. Var så trött att jag inte stängt källardörren ordentligt så marodören var raskt uppe och lät igen. Nu hoppas jag att det är över snart innan jag, och framförallt Stefan och Ramses, bryter ihop.

Nu ska jag sätta på mig ögonen, väcka Stella och ge henne mat. Besök hos optikern står på agendan för min del medan Stella får vara med morfar en halvtimme eller så (kan tänka mig att morfar´n är lite smånervös, hihi). Sen möter vi upp Tin för en lunch och så måste jag ju bara gå en liten shoppingtur.

Hoppas alla får en underbar torsdag!