Topphelgen i bilder

Förra helgen var alltså av absoluta världsklass. Mycket ovant satte jag på mig jobbkläder och bytte ut skötväska mot handväska samt packade ner lilla vita datorn. Det var faktiskt riktigt roligt att åka till kontoret och så klart hur trevligt som helst att hänga med kollegorna. Jag har saknat dem och nog verkade det som att de saknat mig också. Var full av inspiration och motivation och det kändes bra. Saknade så klart mitt lilla hjärta men efter att hon sovit i vagnen medan Stefan och Hasse tog en morgonpromenad så kom de ner på stan och lunchade med mig på Kaffestugan, hela ligan. I brist på leksaker fick Stella leka med pappa Stefans chokladbollspapper. Sötnosen.





På eftermiddagen, när jag rundade av på jobbet, blev jag underrättad om att jag, för en gångs skull, skulle bli serverad middag på kvällen. Grabbarna skulle stå för matlagningen. När jag kom hem dammsög Stefan och Hasse stod i köket, kändes riktigt bra. Vi bjöd även in Tin till middagen och mycket överraskande ringde Ludde lillebror och sa att han var på väg från Uppsala för helgvistelse hos oss. Det är precis så jag vill ha det; älskar att ha gäster!






Under Hasses ledning hade grabbarna fått till en enastående god fredagsmiddag. Jag var mäkta imponerad alltså. En älgkalvfilé fick gå länge i ugnen på låga grader och till den serverades rotfrukter i ugn och en makalös sås på trattkantareller och bacon, bland annat. De hade även valt ut ett bra vin till. Blev en mycket trevlig kväll som avslutades med att grannarna Per och Maria anslöt och vi spelade Buzz till ögonen stod i kors på mig av trötthet.

Så blev det lördag och det bjöds ett härligt väder. Tin och jag bäddade ner småtjejerna i vagnarna och gav oss ut på en riktig långpromenad. Den blev så lång att Stefan och Ludde fick komma och hämta oss på stan eftersom vi inte skulle hinna hem innan Stella ville ha mat. Åh så skönt och trevligt det var.

På lördagskvällen var det så dags för den stora tjejfesten. Jag, Tin, Matilda, Karin, Carro, Kristin och Mikaela möttes upp på Lönnkrogen för en god trerätters. Till fördrink blev det strawberrydaquiri. Så. Gott. Alltihopa.




Lagom till åtta trippade vi iväg på våra höga klackar mot Tins place där vi såg Mello. Det är så man ska se Mello; med ett gäng galna chics. För en gångs skull kunde vi också vråla att rätt låt vann. Härligt Anna! Jag hade packat min rosa väska full med rosa Playstation och en massa Singstarskivor. Det var comeback, kan man säga, för jag har inte sjungit Singstar sedan innan graviditeten. Det var precis så roligt som jag minns det och det blev så klart slagsmål och mickarna mellan allt snicksnack. Faaan va roligt det är med sådana tjejfester.