Here comes the sun

Håller på att somna på plats men väntar på en tvättmaskin som jag dumt nog satte på, alldeles för sent.

Sen sist: Tandis. I går var det dags för första besöket på fyra år. Faktiskt så infann sig aldrig den där rädda känslan utan jag var coollugn när jag styrde mot tandvården i Orsa. Känns ändå tryggast att gå till den tandhygienist jag gått till sedan jag var liten knodd. Plus att min kära mor bokat tid till mig där. Schysst födelsdagspresent... önskar bara att hon betalt också. Men men, navelsträngen är väl klippt för längesedan. Omtanken finns dock kvar och det var därför hon bokat tid, för att jag skulle få tummen ur och gå dit.
Eftersom jag läst att man kan få dåliga tänder av att vara gravid så fanns det väl en viss oro över eventuella hål. När tandhygienisten, som dagen till ära hade en student med sig, tittade in i mitt gap och utbrast "oj vilken ren mun" så kände jag mig dock cool. När jag fick omdömet "mycket bra munhygien" så blev jag ändå mer nöjd. Men kanske inte förvånad med tanke på att jag precis som med duschandet fått begränsa mitt tandborstmissbruk till max två borstningar per dag (ibland tre, i smyg). Inte ett hål i sikte med andra ord. Dessutom kom fler bonusar. Jag underättades om det allmänna tandläkarbidraget som alla får. Vi mellan 20 och 30 år får 300 spänn per år, vilka kan frysa inne i minst två år. Eftersom jag inte varit där på ett tag så hade jag 600 riksdaler innestående. 85 kronor gick besöket på. Jag som räknat med att punga ut en del kände mig som om jag tjänat pengar när jag lämnade vårdcentralen. Lycka.

Stella var hos farmor under tiden. Måste våga lämna fröken ett par timmar här och där. Har kommit in i en fas där jag inte vill lämna henne till någon annan än Stefan. Men ett par timmar med farmor/farfar eller mormor/morfar gör henne säkert gott. Dessutom hade hon i vanlig ordning inte sagt ett ljud och gurglade glatt när jag hämtade upp henne.

Lite mat då. I går helstekte jag en kalkonfilé, mest för att få lite variation till kyckling. Kalkon blir lätt torrt därför är så klart min favvis helstekningen att föredra. Brynde den först i panna och hällde på en glaze av honung och sambal innan den fick bli klar i ugnen på 120 grader till en innertemperatur av 70 grader. Gjorde nån slags avokadosalsa till; avokado, paprika, tomat, rödlök, salladslök, vitlök, kiwi, chili och bladpersilja i lagom bitar samt lite god olja, vinäger och limesaft på. Gott var det.



I dag kom jag hem till en vrålhungrig Stefan och även jag hade en kurrande mage så det fick bli nåt snabbt. Slängde in hericot verts, sockerärtor, fickhackad basilika och körsbärstomater i ugnen med olja, balsamvinäger och finhackad vitlök. I en annan liten form la jag i parmaskinka som fick bli parmachips. När grönsakerna blivit lite gosiga där inne i ugnen tog jag ut dem och blandade med kladdig fetaost. Blandade den varma röran med gröna salladsblad, finskivad rödlök och soltorkade tomater. Vips blev det en ljummen, matig sallad med parmachips som topping.



I dag besökte vi BVC, jag och Stella. Känns så skönt att hon följer kurvan perfekt. Den kunde inte se bättre ut, sades det. Vi fick också ett intro på smakportioner så inom en snar framtid ska det börja kladdas. Ska bli kul!

Hemma från BVC hade vi lite mys innan det äntligen var dags att gå ut i finvädret som äntligen kommit. Det var så friskt och skönt. På vägen hem gick vi förbi våra nyfunna vänner i Selja, Lotta med familj, och snackade lite innan vi gick hem igen till den hungriga pappan. Nu på kvällen fick vi besök av Stellas faster/gudmor som duktigt åkt HalvVasan i dag.

Det verkar som att solen har kommit för att stanna, om man ska tro vädret i tidningen i alla fall. Hoppas, hoppas. För som jag längtat efter att gå i den härliga solen. Det gör oss så gott! Dessutom har vi bokat promenaddejt med Oliver och hans mamma Emma i morgon. Perfekt.

Nu får den där tvätten vara klar så att jag kan hoppa ner och fortsätta plöja kokböckerna fyndade på bokrean. Just kokböcker är väldigt bra att fynda tycker jag.