Måndagslycklig

Idag när jag cyklade med vinden i håret och kände lukten från både liljekonvalj och syrén kände jag riktig, riktig lycka. När den riktiga lyckan uteblir i ens liv finns det bara en sak man längtar efter. Att få bli lycklig igen. I´ve been there. Men nu är jag tillbaka. Det går inte att beskriva hur skönt det är. Jag satt i fönstret, tittade ut över de gröna åkrarna, hörde Stefan slå i spikar i vårt fina hus, såg Ramses jaga fåglar på gården och kände att allt det här är mitt. Min lycka. Idag kom den tillbaka till hundra procent. Inte ens det faktum att jag fick lov att åka in i tre stora matvaruaffärer för att få det jag ville ha kunde göra mig mindre lycklig. Inte heller att jag fick ta itu med ett stort tvättberg. Sen ringde jag Ludde som jag inte pratat med sen min födelsedag. Nu känner jag mig ännu lyckligare.

Den här lyckliga måndagen ska nu avslutas med Beck i hästens.