Precis som många andra bloggare så kan jag ibland bli mer än lovligt irriterad över att så många läser och så få kommenterar. Funderar över varför, kanske för att man ändå bjuder på sig själv på ett sätt (även om jag har bloggen mest för min egen del, som en dagbok), och sen får man absolut ingenting tillbaka. Då surnar man till lite. På rikt.
Så, för att ha kvar det här och läsa om några år vad jag gjorde den 22 februari 2011 så var det en ganska vanlig och bra tisdag. Tillbringade förmiddagen med Jenny medan hon klippte mig. Ska jag klippa och slinga tar det över tre timmar så vi hinner prata en del. Sen jobbade jag in lunchen och åt framför datorn. Öppnade en skakad Ramlösa i knäet så att det såg ut som att jag kissat på mig. Sen skvätte jag Ceasardressing på den lilla vita macen, presenterade mig själv i telefon med en stor kycklingbit i munnen och sen slog ner blocket jag skulle skriva på så att alla hundra papper åkte ner på golvet. Som en fars.
Åkte hem via gymmet och gav löpbandet en timme. Så. Jävla. Skönt. I lurarna gick Lena Ph:s "Dance in the neonlight" som är apbra och ruggigt bra att svettas till. Hemma igen åt vi lax, jag jobbade lite till, gullade med min älskade unge och här sitter jag nu och fryser som en lort. Överväger att sätta mig i kaminen men tror att jag kryper ner i sängen, lockar dit den energiske maken och sätter på en film.
I morgon är en ny härlig dag, det känns verkligen så. Fint de´!
5 kommentarer:
Jag har lagt märke till att du flera gånger tidigare också har uttryckt att du tycker att dina läsare kommenterar för lite. Jag förstår vad du menar, jag har ju själv bloggat till och från i flera år och det är fantastiskt kul när man får kommentarer, men liksom de andra gångerna då du påpekat samma sak kommer ingen att kommentera mer för att du "surnar till" över att inte få kommentarer.
Vad jag har lärt mig så här långt av mina egna och andra bloggar jag följer så handlar det framförallt om att bjuda in läsarna till en diskussion om något. Jag scrollar igenom dina dina tio-femton senaste inlägg och i alla av dem berättar du om något ur ditt liv, men inte i ett enda finns något frågetecken som riktar sig till dina läsare.
Det är inte så konstigt till exempel att jag sällan kommenterar eftersom jag nöjer mig med att hålla mig lagom uppdaterad om ditt liv uppe i Dalarna -- jag har helt enkelt väldigt lite att tillägga till det mesta av det du skriver. Jag (och de flesta andra som läser men inte kommenterar) har för mycket annat vi också vill hinna med i vardagen för att ens ta oss den lilla tiden det tar att skriva "vad härligt med lax till middag!" även om vi tänker att ja, visst är det härligt med lax. På så få plan känner jag att världen behöver få ta del av den åsikten från min sida.
Om du däremot uttryckte mer i dina inlägg att du gärna skulle vilja ha åsikter eller synpunkter på något, ska du se att många av oss kan ha både tid och engagemang att skriva tillbaka om vi bara får frågan, t.ex. ifall vi också tyckte att den där filmen var bra. Men skäll inte på oss när vi faktiskt väljer att ägna vår dyrbara tid åt att läsa din blogg och inte någon annans!
Jag tycker de är kul att läsa din blogg, du har ett händelserikt liv.
Men är dålig på att kommentera.
/
K
jag är dålig på att kommentera, men det är för att jag inte har tiden. jag bara slinker in, läser några rader, och så hoppar till nästa blogg. Sånt man passar på med när Bubben sover. Och jag är inte sån som skriver typ "vad härligt med lax till middag" Sånt känns bara så ytligt tycker jag. Nej, jag håller med Ville, ta med nåt frågetecken här och där så slinker det nog in fler kommentarer! Hur är du själv, är du bra på att kommentera!? :-) ha en bra dag, trots den bistra kylan!! kram J
Kloka ord Ville! Vill bara förtydliga att jag inte vill ha kommentarer som "vad härligt med lax".
Har haft lite mer debatterande inlägg tidigare, det engagerar så kanske lite mer sånt.
Johanna: Jag är både bra och dålig på att kommentera, det går i perioder. Och jag menar inte att alla alltid ska kommentera.. utan att det är trist att ingen kommenterar när typ 500 unika läser.
Kram till er alla tre :)
Jag håller med dig Sofia men sedan är det alltid en fråga jag ställer till mig själv; hur bra är jag SJÄLV på att kommentera på andras bloggar då?
Har försökt att bli bättre på att kommentera, även om det är för att visa uppskattning för ett roligt inlägg, även om just bloggaren inte bjöd in till debatt, per se.
Jag fattar inte heller hur jag kan ha ca 600 läsare per dag (fjantsummor för de flesta , jag vet) men det är samma 3-4 som kommenterar vartannat år, ungefär.
Eller så kanske jag bara har en aptråkig blogg. Mycket möjligt.
Skicka en kommentar