Skäms!

Läser på dt.se att Sverigedemokraterna ställer upp i åtta Dalakommuner i valet i höst. Jag vill ta upp stora skämskudden och sätta mig bakom den ett tag. Det är bedrövligt, det är vad det är. Har människor så mycket rädsla, och okunskap? Och är så jävla trångsynta? Jag blir lika förbannad som jag blir ledsen.

Visst kan man ha åsikter om invandrarpolitiken, det får man ha, men Sverigedemokraternas åsikter känns väldigt långt borta för min del.

Vet ni vad det värsta är? Att jag har "vänner" på Facebook som går med i gruppen "Sverigedemokraterna i riksdagen - ja tack"!. Ännu värre är att jag vet att vissa av er som läser det här kommer tycka att jag har så fel. Att Sverigedemokraterna är bra. Jag tycker synd om er.

Ska ni kommentera det här inlägget så får ni för Guds skull stå för vem ni är. Annars är det bara ytterligare ett tecken på vilka fega stackare Sverigedemokraterna och dess sympatisörer är. Skäms på er!

Update: Karin tipsar den här boken som kommer ut snart. Den första riktiga kritiska granskningen om partiet. Den ska jag läsa, inte minst för att kunna bemöta och diskutera ner alla bondjävlar som inte fattar bättre än att sympatisera med det här. Fast, det kanske jag inte behöver läsa en bok för att bemöta.

Och så några bilder

Har ju glömt att rapportera om lördagen då det hände något otippat. Min gamle barndomsvän/granne/klasskompis Martin ringde och berättade att han var i Orsa för att ta körkort. Han har inte varit där på många år, även fast vi så klart träffats i Sthlm. Jag passade på att bjuda in honom till Långlet.

Martin är kock, mycket otippat med tanke på hur kräsen han var med mat som liten, men också mycket kul när vi skulle laga mat. Vi botaniserade tillsammans i kött- och grönsaksdisk på Maxi och kom över en fin bit kalvytterfilé. Denna helstekte vi medan Martin gjorde en gudagod rödvinsreduktion och en helt ljuvlig citron- och basilikakräm. Vi serverade med saltbakat färskpotatis och en god sallad med kiwi. Mums!



Martin är det alltid roligt att träffa. Han vägrade dock vara med på bild men jag tog en i smyg.



Fick även besök av min fina Tin.



I söndags hade vi en riktig mysdag på altanen hela familjen. Martin sov över och vi åt grillade mackor med parma, färkost och chévre på morgonen i solen. Stella och jag hängde mycket i den underbart fula solsängen.



Har ju grillat en del med min innegrill men i söndags var det grillpremiär ute. Givetvis med oxfilé. Invigningar ska ske med klass.



Tog en vacker blid på min vackra och goda soppa jag gjorde på färsk gul lök och spenat. Serverade med en klick creme fraiche och gravad lax. Det är så himla bra att göra en stor sats god soppa på måndagen. Då kan man nämligen ha den som lunch nästan hela veckan. Gott och nyttigt, är det med fina soppor.



Min sambo har erbjudit mig massage i kväll så nu ska jag hoppa ner i sängen och njuta av det. Är fortfarande inte helt kry, men jag mäktade med en vända på stan i dag. Hängde lite med Tin och träffade sen upp Agneta och Linus. Vi tog en bebisfika och Linus och Stella satt i varsin stol och flinade åt varandra, sötnosarna. Vi laddade lite för babysimmet på fredag. Äntligen börjar det! Ska bli så roligt. På stan drabbades jag av påssjukan, den som jag alldeles för ofta får symtom av. Fick med mig två fina t-shirts, en solhatt, en söt kofta och - framförallt- den mest underbara lilla jeansdress jag sett. Finns helt sinnessjukt mycket fina kläder till Stella att jag smäller av. Slank väl med nån grej till mig också. Botaniserade också i bokrean för sista gången i år. Tre för två. Jag fick med mig en bok om vin, som jag känner att jag vill bli bättre på, en bok om barn och en samling kriminalartiklar från NY Times av min favvisförfattare Connelly. Nöjd.
Nej, sängen var det.

Mussäsong

Först vill jag börja med att varna känsliga läsare.

Nu tror jag att de lurviga två invigde den här säsongen för länge sedan men nu har även vi blivit invigda i den. Det handlar om mussäsongen. Råttsäsongen. Fågelsäsongen. Helt enkelt - jaktsäsongen för missarna.

Jag var bättre i morse, men inte helt kry. En svettig promenad kändes därför uteslutet men lite häng i vår otroligt fula 70-talssolsäng med bruna/oreange/gröna blommor kände jag att jag kunde pallra mig ut till i sällskap av ett gäng kokböcker, medan lilla fröken sov middag i skuggan. Så kom Ramses farande med något slappt i käften. Mus ett för dagen. Jag hann knappt konstatera att jag inte var särskilt sugen på att kela med honom förrän han kom med nästa offer. Denna gång måste det ha varit en näbbmus - såna som de inte äter - för denna lilla stackare var mer leksak än måltid. Ramses hade förmodligen bitit av nåt så bakbenen hängde efter stackarn medan han sprang för sitt liv. När den lille musen hittade in under altanen trodde jag att dens liv var räddat... men jag hittade lite senare ett lik vid altantrappen.

Då var det invigt. Nu får man kolla en extra gång på lurven innan de kommer in. Ramses är expert på att smita in med osynliga möss i munnen. Jag ska berätta en historia som inträffade för ett par år sedan. På den tiden hade vi ett källarfönster på glänt sommartid så att Ramses kunde gå in och ut som han ville. Det slutade vi med efter följande incidenter.
Jag åkte till Sthlm på tjejhelg. Då brukar Ramses göra något i protest. Stefan vaknar på natten och känner något varmt och kladdigt runt benen. Jodå, det var råttinälvor. Stefan ringde och var vansinnig, men det hjälpte ju inte så han fick snällt byta sängkläder, slänga ut lik och katt och somna om.

Blott en vecka senare skulle vi gå och lägga oss, varpå Stefan ryser till och säger "det känns som om det var nåt på benet". Jag gormade på om att han var paraniod... för att en halvtimme senare vakna av att det var full cirkus i rummet. Jodå, det var Ramses som jagade en halvdöd stackare i sängen, under sängen och i resten av sovrummet. Det som sedan utspelade sig är lite som en fars. Stefan blev rosenrasande och sprang runt naken iförd skoterhandskar och jagade katt och mus, varpå Ramses blev om möjligt ännu mer uppspelt och signalerade "ah, kul husse, vill du vara med och jaga". Efter rätt lång tid lyckades Stefan fånga musen i en kakburk och slängde ut den på gården.

Jag undrar i dag hur jag gjorde, men jag övertalade Stefan att det där källarfönstret skulle fortsätta stå på glänt. Ytterligare en vecka senare vaknar vi av det värsta ljud vi någonsin hört. Då hade inte bara Ramses, utan även grannkatten gått in genom fönstret och Ramses gjorde nu sitt bästa för att spöa upp inkräktaren utanför vårt sovrum. Ni som vet hur det låter när katter slåss vet hur fruktansvärt illa det skär i öronen. För jävligt. Dessutom kissade de på sig och det var en del hår och blod. Sedan dess är fönstret definitivt stängt och trots min grymma övertalningsförmåga så har jag inte lyckats få igenom att vi ska ha en kattlucka. Men, å andra sidan är det väl inte mer än att jag ringer svärfar nån dag när Stefan är borta och sätter in en lucka i källardörren. Oooooojjj så arg han kommer att bli.

Ofräsching

I dag har väl inte varit min fräschaste dag. Började känna mig risig i går och i natt så vaknade jag med igentäppt hals. Jag har väldigt sällan ont i halsen eftersom jag rensat (opererat) den fri från halsmandlar och annat tjafs. Så de gånger jag känner av halsont så är det med besked. En gång fick jag till exempel halsböld, och det önskar jag inte ens min värsta fiende.
I morse var jag så risig och resten av dagen med för den delen. Har glidit runt i en rosa för stor pyjamas, raggisar och storkofta alltmedan solen har strålat utanför. Buuhuu så synd jag tyckte om mig själv. Stella, den lyllosen fick sova i skuggan i vanlig ordning medan jag sov inne i soffan med babylarmet bredvid örat. När pappan kom hem fick Stella ta en prommis i sittvagnen. Tin, världens bästa Tin är så otroligt snäll, go och generös. Eftersom vi tycker att det är lite tidigt att bygga om liggdelen till en sittdel så har vi fått låna hennes sittdel (vi har precis samma vagn, Bugaboo Camelon, den enda snygga vagnen i världen för övrigt). Nu kan alltså Stella vara ute och åka i sin vagn och se världen sittandes. Hon vill inte ligga, annat än när hon ska sova, den damen och jag tycker att det går oroväckande fort allting. Hon står själv mot soffkanten och är inte ens sex månader. Och sitter gör hon väldigt stadigt. Snart går hon väl. Och då blir det inte en lugn stund.

Nu känner jag mig sådär härligt mysig, trots sjuka i kroppen. Stella och jag tog en lång, plaskig dusch förut. Myyyys. Nu ska jag ta min krassliga kropp och knopp, bädda ner den i sängen och se en film. I morgon hoppas jag att jag är tillbaka i normaltillstånd. Finns så mycket jag vill göra, så många jag vill träffa. Frisk.nu. Tack!

I stugan

I går packade jag in mig och Stella i bilen och styrde mot Venjan. Mina föräldrar har ju ett hus här, precis vid vattnet och det är oerhört vackert och rogivande att vara här. Nu har det till och med beslutat att sälja huset i Orsa, eftersom de i alla fall aldrig är där, och flytta hit permanent. Det blev möjligt sedan stugan, som det tidigare var, fick en stor fin utbyggnad och vatten/avlopp indraget. Nu ska det fixas ytterligare här och bland annat ska vi göra ordning ett hus som mina lilla familj och brorsan kan bo i när vi är här.

Mamma/mormor, Stella och jag ägnade dagen och soft häng. Tog en riktigt lång, skön promenad i ömsom finväder och ömsom snålblåst. Vi knöt också fast en rosett i håret på Stella för första gången och hon är ju så söt att man smäller av!








Efter jobbet anslöt pappa Stefan och morfar/pappa Anders. Vi invigde våren genom att smutta på min absoluta favoritdrink Troppa. Sen åt vi gott; en slags räkcocktail med ananas följt av halstrade pilgrimsmusslor, jordärtkockspuré och parmaströssel. Sist så fick jag mycket efterlängtat Pavlova. Har längtat sedan förra sommaren efter den sega goda marängen. Och denna gjorde mig inte besviken.






På kvällen gaggade vi på här och hade det trevligt medan Stella sov gott i sovkammaren i sin egen säng som hon har här, samt i lakan som jag sov i som liten. I morse vaknade vi och huset badade i sol. Så härligt att blicka ut över vattnet. Nu ska vi grädda väfflor. Jag verkligen älskar våfflor!

Här kommer några fler bilder från mysdygnet:






I eftermiddag åker vi hem och väntar förhoppningsvis besök av min barndomskompis Martin som är hemma på besök.

Denna veckan...

... har gått fortare än vanligt och det är väl inte så himla konstigt egentligen. I tisdags, när alla runt omkring hade jobbångest efter långhelgen kände jag mig bara så lyckligt lottad som fick fortsatta den härliga ledigheten, eftersom det bjöds på finväder. Svettig powerwalk innan jag dök djupt ner i en solstol med glossiga matmagasin, medan Stella sov i skuggan. Sämre kunde man ju ha det...

Fröken har även showat vidare i både hoppgunga och gåstol.



I går var det dags för ett mycket kärt återseende. På BB träffade jag/vi underbara Sigrid, även kallad Siggan, och hennes man Andreas. De fick sitt andra barn, Signe som är född den 19 oktober, precis som Stella. Siggan och jag fann verkligen varandra och medan de andra nyförlösta höll låg profil så satt vi och snackade och tjöt av skratt i matsalen. Det var VM i fniss, typ. Och det var så himla roligt. De bor i Falun och vi har sagt att vi ska ses hur länge som helst. Denna vecka är de i Gesunda och i går lämnade Siggan och Signe resten av familjen och kom hit på fika. Det var precis lika roligt i går som på BB. Vilken tjej! Var också väldigt roligt att se Signe och Stella som ju faktiskt är exakt lika gamla. Denna lilla tös var också i Stellaklass, det vill säga med skratt och leenden nära till hands.




Efter mycket trevlig eftermiddag i går åkte jag på kul möte inför nya uppdrag som jag tror kan bli hur kul som helst. Och bra, fasiken så bra. Mer om det vid ett senare tillfälle...

I dag rev jag i gång ett tidningsprojekt som jag gör två gånger per år. Tänkte jobba intensivt med det ett par dagar i veckan och i dag tog Stefan ut en pappadag och jag lånade ett kontor hos mamma och pappa där jag arbetade i från. Innan jag gick på mammaledighet åt jag och Matilda lunch två, tre gånger i veckan och i dag var det comeback. Vi moffade Flygande Jakob med pannkakor till efterrätt (?) på Parken. Gott men framförallt himlans trevligt. Trots paltkoman lyckades jag få en del gjort under eftermiddagen...

Lite kul och spännande är det allt att åka och arbeta en dag... men inget slår känslan att komma hem och rusa in och gosa ner sig med Stella. Det rä så att jag kan gråta av lycka! Hemmapappan lagade mat och det är ju inte varje dag, lyx! Och gott. Nu på kvällen kom grannligan som inte fattat att man ska heja på Mora om man bor i Mora. Nej, de hejar på Leksand och att tyda på hur tongångarna går, samt det faktum att en av matchtittarna lämnat stället, verkar det som att det inte heller denna gång gick LIF;s väg.

Nu ska jag ta tag i lite tvätt och packning. I morgon bitti styr jag och Stella mot Venjan där mormor väntar. På kvällen ansluter även pappan och morfarn´från respektive jobb. Lilla familjen ska på all inklusive-dygn med andra ord. Gott!

Påsken i bilder

Den här påsken var så bra alltså. På alla sätt. Jag är dock rätt dagvill när det gäller vad som hände vilken dag. Men kul var det!

Skärtorsdag: Jag hade köpt lammrostbiff. Aldrig testat tidigare men det gör jag definitivt igen. Vilket kött! I klass med lammytterfilé fast till halva priset. Jag körde på låga temperaturer i ugnen och köttet blev bara så mört. Serverade med en rödbetsrisotto och ljummen chévrekräm med liten smak av honung och en sallad med rostade pinjenötter. Tog en så himla fin bild men upptäckte dagen efter att jag minsann glömt att sätta i minneskortet.. blondiner alltså!
Efter maten, som jag, Stefan och Hasse avnjöt kom Tin på besök och vi blev även förstärkta av grannen Per. Kortleken dammades av och vi körde ett parti plump. Så kul! Kortspel är underskattat. Grabbarna fortsatte med Chicago medan jag och Tin förslyttade oss till vår säng för lite tjejsnack. Min fina tjej!

På långfredagen var det så äntligen dags... för tjädermiddag! Hasse och jag har planerat att laga till denna tjäder under väldigt lång tid och nu var det alltså dags. Vi kände oss lite förvirrade till en början och kollade upp lite hur en tjäder bäst tillagas. Vi brynde den runt om, ursäkta för sjukt äcklig bild men jag fick lov. Och så stoppade vi in massa gott som lök, rotfrukter och bacon i den och skjuts in i ugnen ett par timmar eller tre. Av godakerna som legat inne i tjädern gjorde vi sås, som även innehöll rödvin, grädde, fond och svartvinbärsgelé. Serverade med mina goda potatisbakelser med västerbottenost samt en ljummen sallad på haricot verts och sockerärtor samt gelé. Givetvis med utvalt vin som passade till. En riktig höjdare så nu hoppas jag att Hasse jagar någre fler roliga viltfåglar som vi kan laga till. Denna kväll fick gourmetligan i Långlet (jag, Stefan och Hasse) sällskap av Benny och Carro. Mycket trevlig kväll!






Lördagen var en magisk dag. Så som en fin vårvinterdag med utehäng med goda vänner bara kan vara. Vi mötte upp familjen Wigren/Starell: Karin, Freddan och Ella i Grönklitt. Först blev den en vända i Björnparken där småtjejerna blev introducerade för vilda djur. De fattade nog inte så¨mycket men var glada ändå. Efter en skön promenad i Björnparken förflyttade vi oss till underbara Fryksås och Smidgården. Det var så där vackert och fulländat som det bara blir ibland. Vi solade oss, åt våfflor och grabbarna drack öl. Vilken guldkant det var på den dagen!
Var medbjudna på galej den kvällen med efter all friskluft och sena middagar kvällarna innan valde vi sängen och film.










På påskdagen hade vi en härlig fikadag. Först kom våra fina Göteborgare Nina och Rickard med Rocky och nytillskottet Neo, två månader. Vi har alltid så trevligt när vi ses så nu hoppas vi att det blir oftare. Rocky hade blivit så stor och pratade och drack "baffe" (lillkillen, två år, väljer kaffe framför saft, godingen). Rickard, bilproffset, fick även in oss på att byta Audin mot en betydligt större Volvo XC90 så nu är vi insöade på det... hehe.
Efter fikabesök ett kom Stellas faster och gudmor Therese med sambo Sven och hans föräldrar som alla varit i Sälen. Mer fika och bullar och även det var så klart väldigt trevligt.

På kvällen dök Freddan och Karin upp men några till och vi hade lite mys här, allre helst jag och Karin som drack vin och pratade om allt mellan himmel och jord. Som jag önskade att denna pingla bodde närmare!

Så det slut på helgen och annandag påsk i måndags. Vi lämnade, mycket efterlängtat (av dem, alltså) av Stella hos farmor och farfar, som firat påsken i Sälen. Kändes konstigt att åka själva iväg, jag och Stefan. Vi styrde kosan mot Orsa och föräldrarhemmet. Vi ska hjälpa dem att tömma huset, eftersom det ska säljas, och jag har den storra lyckan att frossa i roliga saker (eftersom mina föräldrar är fenor på att hitta just roliga, udda saker). I måndags plockade jag med mig två fina karmstolar, en motionscykel och - framförallt till Stefans stora lycka en laserskrivare/fax/kopiator/scanner. Tekniknördens påsk var gjord! Avslutade denna påsk med middag hos svärisarna där Stella hållit hov. Efter denna underbara påsk kan vi bara bekräfta att Stella är världens gladaste bebis. Och att livet har blivit så himla mycket bättre sen denna skatt kom till oss.