Lovely day

Vilken härlig dag det är idag! Började med ben/mage-träning med Pamela, åt frukost i lugn och ro och gick därefter ut på en lååång skön promis i vårvintersolen. Känner mig stark, frisk och full av energi nu. Det är något visst men den friskhet som finns i luften en solig vårvinterdag. En sak är säkert - I love it.

Nu har jag nyss skvätt ner hela lilla vita mac:en med min goda goda köttfärssås, inte så smart kanske. Även jag är lite köttfärsåsig så jag ska kasta mig in i duschen och sen bär det av ner på stan. Har några måste-ha-saker som måste inhandlats. Till exempel dammsugarpåsar. Just nu kan jag inte komma på något tråkigare att shoppa än dammsugarpåsar.

Gladast blev jag nyss av att min andra Stefan, Stefan T, som ringde från Canada för att gratulera till förlovningen. Det är så härligt med vänner som kan bjussa på ett grattis! Så där som man själv skulle ha gjort.

Irriterad

Idag känns allt ganska trist. Har inatt drömt massa som fått mig att inse att det finns en himla massa människor och saker som jag är irriterad på. Kanske trodde jag att jag bara kunde ignorera och gå vidare men i vissa fall räcker det inte. Jag måste få ur mig min irritation innan jag svämmar över. Steg ett är att skriva ner allt och alla jag är irriterade på. Sen får jag se vad jag gör med de slutsatserna. Först ska jag i alla fall besöka löpbandet och försöka svettas ut en del. Ska bli förbannat jävla skönt.

Min blivande man

Ända sedan jag träffade Stefan så har jag känt och trott att "he´s the one". Inte för att en ring förstärker de känslorna men visst är det helt jävla fantastiskt att bli friad till. Av en som han.

Londonresan var den bästa, i alla kategorier. Det var underbara dagar av shopping, god mat, flanerande, vinsippning och kärlek. Redan första kvällen hookade vi upp med Carro och Syril för lite hederligt brittiskt pubhäng. Kvällen efter, på långfredagen gick vi ut och åt favvisen indiskt och det var gudagott. Perfekt att hänga med två Londonbor som kunde ta oss till ställen vi garanterat inte tagit oss till annars. Samt att tipsa om roliga plaster och bra områden.

På påskaftonen stod shopping all day long på schemt till Stefans förtret. Dock så upplevde jag, som vanligtvis kan shoppa loss i många långa timmar, att det blev lite för mycket. Den största behållningen var Topshop på Oxford Street, resten ledsnade man på rätt snabbt (ja, jag skrev nyss det där). Efter mycket spring på gator och torg så föreslog jag att vi skulle ta en take away-middag på vårt lyxiga hotell som vi ännu inte spenderat någon tid på alls. Stefan var av annan åsikt och insisterade på att vi skulle gå ut och äta fint. Jag brode ha fattat att något var på gång men istället tjatade jag på om min hämtmat. Stefan, i sin tur, ringde Carro och bad om tips på bra restauranger. Han försökte till och med ringa och boka bord på en (då borde jag verkligen fattat nåt).

Nåväl, lördagskvällen kom och det var inte mer för mig att göra än att svira om till tjusig chiffongklänning, han ville ju så gärna äte ute. Trippade ut i Londonkvällen i höga lackpumps vilket kanske inte var någon hit. Vi hade fått tips på en gata där det skulle ligga några riktiga höjdarrestauranger. Hittade en fransk vars meny fick det att vattnas i munnen. Min starter är svårslagen; chevre på spenatbädd med pilgrimsmusslor och basilikaolja. Längesedan jag åt något så ljuvligt. Stefan satt mest och petade i sin förrätt och var väldigt konstig, tyckte jag. Vanligtvis är det verkligen aldrig tyst mellan oss men nu var det tyst så in i graven. Han skruvade på sig, kollade åt olika håll medan jag försökte få igång en konversation. Efter ett tag lessnade jag och ägnade mig helt åt att njuta av maten. Servitören plockade bort tallrikarna och då vips så var Stefan helt plötsligt på golvet. "Vad gör du" hann jag tänka innan jag såg den vackra diamanten gnistra till. Frågan var ställd. Han satte på mig ringen och så råkade vi sätta på hans ring på fel hand, haha. Man har ju trott att sånt där inte ska vara så speciellt, men det var det verkligen. Jag kände sån enorm lycka och det kom en och annan tår. Nu har jag den finaste ringen och, framförallt, den finaste bästa blivande mannen. Snart vankas det bröllop!

Nu drar vi!

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Och jag borde ha lyssnat på många kloka råd att fortsätta ta det lugnt. Istället var jag och touchade den berömda väggen igår. Dit vill jag aldrig mer igen. Senaste dygnet har varit ett helvete och idag ska jag till farbror doktorn som kommer ta mig ur businsess ett tag. Känns väldigt konstigt med någonstans han det medvetna jag:et börjat förstå att det är det enda rätta och det känns ganska bra.

Konstigt hur det är, de små saker jag ska fixa innan vi åker ikväll känns som gigantiska. Saker som förr skulle ha varit piece of cake. Det finns en känsla jag längtar efter. Den känslan att sätta sig i bilen och åka bort, bort. Om än bara för fyra dagar. Precis vad jag behöver. Fyra dagar utan måsten utan istället shopping, god mat, trevligt umgänge osv. Och Carro. Underbara Carro.

Glad påsk!

Tre dagar till London

Det är en ganska skön måndag ändå. Jag sitter vid köksbordet, bredvid en oerhört vacker bukett jag fått av svärmor, och planerar denna korta vecka. Utanför är det vitt och sol. Det är härligt och friskt. På lunchen ska jag träna och ikväll ska jag klippa mig. Det kommer att bli en bra måndag.

I fredags var jag på lasarettet, trots onda föraningar så var blodtrycket bra denna gång. Fick dock rådet att v i l a. Inte stressa, fara runt och tänka en massa. Utan v i l a i hemmets lugna vrå och vara borta från jobbet en längre sammanhängande tid. Funderade i helgen hur jag skulle göra och kom fram till att jag tar det lite piano även denna vecka. Jobbar hemma och så fort jag känner det minsta stressoro så ber jag om avlastning. Ska försöka komma ut på lite roliga reportage av en anda anledning - att jag tycker att det är kul. Det gör mig glad.

Efter lasarettbesöket i fredags stod golvspaning på agendan. Jag hade länge bävat inför detta helt enkelt eftersom det finns så jäkla mycket att välja på. Inte bara det att man ska välja träslag, man ska välja nyans, om det ska vara omslipningsbart osv. För första gången kände jag mig något klokare och mer påläst i golvfrågan när jag lämnade golvaffären. Vi har i alla fall enats om trestavsgolv, att det ska vara omslipningsbart och att det ska vara i något av de mörkare träslagen.

Lördagen var en mycket bra dag. Jag började med 1,5 h powerwalk innan frulle och när jag kom hem så stor kärleken här i köket med en härlig frukostbuffé just for us. Grabbarna skulle därefter snickra i vår undervåning så jag for ner på stan och med mig hem följde en vit chiffong-dröm. Det blev kvällens outfit tillsammans med de färgglada klackisarna när det vankades kalas. Benny fyllde 30 bast och firade med de 76 närmaste i bygdegården. Det var en glad tillställning! Vi började med fördrink hemma hos Karin och Anders och avslutade med efterdrink hos ett annat par i byn.

Igår var det en riktig heldag i Hästens. Preciiiis vad vi behövde. Fick första säsongen av "I en annan del av Köping" av Stefan i veckan och vi tittade på alla avsnitt. Skrattfest. Att Tobbe är det mest lysande stjärnan råder det ju inga tvivel om. Efter Köping avancerade vi med hämtoxfilé och hyrdvd. Bästa dagen på länge!

Nu ska jag boka flygplatshotell. Är så less på att gå upp svintidigt för att hinna i tid till flyget. Denna gång sover vi över på på plats.

Livet som ledig

Torsdag kväll. Jag börjar lite smått känna mig lite gladare. Det är härligt. Har fått många kommentarer och goda råd om min ledighetsvecka. Jag och alla är överens; det här är klokt. Ändå har tankarna varit ett virrvarr av om det verkligen är rätt. Och det är det. Men attirackarns vad svårt det är att koppla av. Behöver öva mer på det.

Hur som helst så har det varit bra lediga dagar. I tisdags for vi till Malin och Linus i Älvis, alltid lika underbart kul och trevligt att träffa dem. När vi åkte hem efter några timmar var det bestämt att hela kvartetten ska dra till Barcelona i maj eller juni. Hurra för att vi ska det.

Igår efter konditionsträningen drog jag och Stefan till Falun på eftermiddagen. Efter lite span på vårjacka till Stefan slutade det med att ett par bubbelgumms-rosa lackpumps fick följa med mig hem. Även en hel bunt med fräscha träningskläder åkte med hem. När affärerna stängde klockan sex kände jag att jag ville ha mer. Därför fick älsklingen snällt styra bilen mot Kupolen i Borlänge där det blev några påsar heminredning. Stefan shoppade också; en noppborttagningsmaskin och avfettning till bilen. Hahaha. Det är nu bestämt att vi ska shoppa ordentligt till honom i London, dit vi för övrigt är om en vecka. Kom på det idag och fick en toklängtnings-attack. Pratade med bästa Carro häromdagen, hon och fransosen är laddade för vårt besök. Faan va jag längtar efter att krama henne.

Idag har jag tränat överkropp med Pamela, fan vilken kick det är när man börjar känna och se resultat. Under dagen idag skulle jag öva på avkoppling. Gick så där. Har jobbat lite nu på kvällen och ska nu ta tag i ett annat slitgöra; helgstädning. Dammsugaren är framplockad och städhumöret på g. I högtalarna går Melodifestivalen 2008 för fullt. Fru Perrelli får min röst på lördag. Eller nej det får hon inte, för då är jag på 30-årskalas. Men hon får den mentalt.

I morgon är det fredag. Det är glatt.

Paus från verkligheten

Jag har alltid anammat uttrycket "bit ihop". Det har jag också gjort många gånger de senaste åren. Att driva en verksamhet och vara ytterst ansvarig för den är mycket påfrestande. Det har varit jobb, slit och mörka stunder. Samtidigt som det, så klart, varit helt fantastiskt, oslagbart lärorikt, peppande, inspirerande, självförverkligande och så vidare. När vi sålde bolaget i augusti så blev det förvisso vissa förändringar men ansvaret kvarstod. Jag har levt och andats Magazin i snart två år, oavsett om jag ägt en andel i bolaget eller inte. Jag har levererat varje vecka, oavsett om jag varit sjuk, fått lov att ta ledigt eller varit på kurs - har jag varit borta har jag fått jobba in det. Förra veckan fick knopp och kropp nog. Borde kanske ha lyssnat på vissa signaler tidigare men när jag fick yrsel, såg suddigt och kände mig orkeslös var det dags att inse att jag behöver ta det lugnt. Tänkte att lite vila i helgen skulle räcka men icke. Så fort jag kom till jobbet i måndags så kom den där känslan igen. Det jag märkte det mest på var att jag kände noll lust. Noll lust till något.

Efter några samtal och roddande så checkade jag i går efter lunch ut från den här veckans jobbande. I´m done. Nu ska jag koppla av, det är nämnligen något jag inte klarar av numer. Kan knappt ligga/sitta still och irrar runt konstant i jakt på något nytt att göra. Den här veckan är jag alltså ledig och övar på att ta det lugnt och, framförallt, ta hand om mig själv.
Idag har jag:
* Morgontränat med Pamela
* Varit förvirrad och undrat vad man gör en regnig tisdag i mars när man inte jobbar men måste ta det lugnt
* Provat jeansbeståndet och spanat på nätet efter nya jeans (det blev lite annat span också)
* Varit ännu mer rastlös
* Solat
* Surfat
* Lagat lunch
* Röjt i tvättstugan
* Varit panikslagen över att inte göra något vettigt

Nu ska jag lägga mina laxfileér i en marinad bestående av färsk riven ingefära, vitlök, soja och sesamolja. Sen blir det hemma-spa, dusch och mys i sängen med bra bok - precis vad jag behöver. Ikväll ska jag och Stefan hälsa på Malin och Linus på Kattåsen. Det ser jag mycket fram emot.