Hur bra kan man ha det?

Jag får nypa mig i armen. För life is gooood just nu. Och har varit hela dagen. Igår med, för den delen.

Jag känner mig så lycklig över att jag har så fina vänner och glatt umgänge. Igår kom ett glatt gäng på sex personer hit på grillning och spel. Fiffan vad skoj vi hade. Fick slita mig från "Så ska det låta"-spelet vid midnatt för det är ju en dag i dag också. De andra spelade till tre, hörde jag. Men jag gick upp med mig hjärta i morse. Vi hade värsta mysmorgonen innan vi begav oss ut i regnet. Duggregnet förvandlades till hällregn lagom till jag nådde Selja och familjen Westeng/Svensk. Blev inbjuden på förmiddagskaffe och Maya och Freya lekte med Stellis. Sötnosarna! Regnet gav inte med sig men jag trotsade det... ända tillls svärfar kom åkande och skuffade in oss och vagn i bilen.

Efter lunch hämtade jag upp finaste Karin i Orsa. Vi gjorde därefter stan i Mora innan vi åkte hem till Långlet. Vinkade hejdå till pappan och bebisen som drog till Venjan till mormor och morfar. Sen satte vi oss här på altanen med varsitt glas rosé i sommarvärmen och har det bara så bra. Livet är verkligen underbart!

Snart ansluter Tin och Matilda. Sen drar vi och möter upp ett tiotal tjejer på en grillfest hos Carro. Jag bara vet att det kommer att bli galet trevligt.

Frågan är alltså: Hur bra kan man ha det?

Kristi flygare!

Sååå skönt och välbehövligt det är med långhelg just nu. Har varit hektiskt den sista veckan. Jag har jobbat med två olika projekt - samtidigt som jag varit hemma med Stella. Det har gått bra, eftersom gullungen är så obeskrivligt snäll och nöjd. Jag kan jobba bredvid henne när hon leker. Lyx! Och kul, det har verkligen varit kul att vara kreativ och produktiv. Det mår jag bra av. Och så uppskattar jag om möjligt ännu mer att bara vara. Vara med Stella, Stefan och missarna. Det är livskvalitet. Så har jag det i dag. Vaknade efter sovmorgon med en puss. Stella sov middag i vagnen på altanen och Stefan hade gjort grillade mackor, riktigt god latte och tänt ljus. Mysfrukost för föräldrarna.
I dag gör det mig inget att det regnar. Har längtat efter en tv- och soffdag så det är precis vad vi har i dag, jag och Stella i alla fall. Pappan och farfar/svärfar snickrar altanräcke. Äntligen! På vår gård ligger också två grushögar modell större. De ska bli underlaget till vår nya stenaltan, gång och uppfart som ska få tjusiga stenplattor på sig till veckan. Kommer bli så snyggt!

Sen sist har vi också besökt Rättviks marknad. Många pratar ju om det där som nån slags höjdpunkt och eftersom varken vi eller Matilda och Tobbe hade planer i lördags så drog vi dit. Det var det värsta jag varit med om på länge. Så mycket skit på så liten yta har jag aldrig skådat. Så mycket skräp alltså! Vi orkade knappt trängas oss igenom hälften av skiten. Sen åkte vi hem igen. Den största behållningen, och kanske enda, var langosen vi åt till lunch. Matilda och jag köpte även ekologisk getost för 200 spänn och den var så god, så av den anledningen var det väl kanske värt besöket. Till Rättviks marknad åker vi nog aldrig igen.

I övrigt var förra helgen lugn och skön. Vi röjde källare, eller fortsatte röja källare. Det tar aldrig slut. Nu lägger vi källarprojektet på is till regniga semesterdagar/höst och då ska det bli klart, hemma-spa:t. Ser mig själv framför mig i bubbelpoolen, med dyr ansiktsmask, avslappnande musik, dimmrad belysning och tända ljus. Så ska jag ha det i höst.

I går kom regnet när vi var på oxfilégrillning hos svärisarna. Stella nattades i vagnen med pyjamas och overall. Framåt ett skulle vi gå hem i den blöta natten. Regnskydd på vagn, på oss och paraply och det var riktigt mysigt. Väl hemma lyfte vi över Stella till sin säng och klädde av overall - utan att hon ens vaknade. Perfekt bebis. Det bådar gott för sommarens grillningar.

Nej nu ska jag laga lunch till altanräcke-snickarna.

Här följer ett helt gäng med bilder på Tellan och en på hennes bästis, Isis.

Grattis Ella!

Jösses vad ett år går fort! För ett år sedan fick jag äntligen ett sms från de nyblivna föräldrarna Karin och Freddan. En liten Ella var född. Så här ser solstrålen ut i dag (eller i alla fall i påskas). Grattis Ella!



I övrigt tycker jag att alla ni tjejer som planerar att delta i den hysteriskt roliga tjejgrillkvällen på lördag ska hetsa Karin i hennes blogg att hon ska ta med sig lilla familjen och åka upp till Dalaskogen i helgen. Ni gör det här.

Årets äckligaste

Det var rätt äckligt nyss. Eller nej, det var äckligt så in i...

Jag har bäddat ur sängkläderna och låter kuddar och fluffigt dubbelduntäcke luftas under dagen. Stefan kommer hem och ropar "Sofia" med den där rösten. Den när man vet att det är något galet. Går upp och möts av Stefan som står och hulkar i mitt dressingroom. Någon av våra kära renliga katter, som aldrig kissar, bajsar eller spyr inne, har lagt av den äckligaste pizza jag någonsin sett. På vårt fluffiga dubbelduntäcke. Spyan är en uppäten mus eller liknande så det är mest inälvor, blod och hår som varit nere och vänt. Riktigt äckligt var det, och jag är inte känslig.
Stefan verkar tro att det hjälper att bli arg på mig, typ som om jag sagt åt katten att kräkas i min säng på täcket. Sen blir han verbalt arg på katterna, som om det skulle hjälpa. Tur att Maria var här, vi skrattade och hjälptes åt att sanera.

Väldans tur för Ramses, som garanterat är den skyldige, att han inte spydde något på Hästenssängen. Då hade till och med jag blivit arg.

Fönad bebis

Det ska börjas i tid, heter det ju. Jag och Stella tog en dusch nu på morgonen och efter det fönade jag hennes hår för första gången. Det gillade hon. Givetvis körde jag på låg temperatur och tryck. Blev alldeles fluffig fröken söt. Hon må ha ärvt det mesta från sin far men det tjocka håret har hon definitivt fått från mig. Tycker att hon är så söt i sitt, med bebismått mätt, tjocka långa hår. Det är guldblont, liksom koppar, men underst är det vitt typ. Jag var vinröd i håret när jag föddes men blev platinablond efter nåt år. Misstänker att det blir så även för Stella. Att hon blir en blondie känns rätt säkert med tanke på hur jag och hennes pappa ser ut, annars hade jag nog haft ett och annat att förklara hehe. Men man vet aldrig... titta på mina föräldrar. Mamma är jättemörk, men mörkbrunt hår, brun hy och bruna ögon. Pappa var svarthårig innan det gråa kom. Och så kom jag - en liten blondie med gröngråa ögon och ljus i hyn. Det är farmor jag fått det från, säger de.

Stella sover gott i vagnen på altanen. Hade tänkt ta en promenad men vill få lite gjort på förmiddagen så det blir promenad i eftermiddag istället. Ska nu ringa alla de där samtalen som inte blir av... som till exempel till stället där vi köpte vårt överdrag till gasolgrillen. Det var svart när vi köpte det förra sommaren. Nu är det dassgrått. Så jäkla fult. Jag är för jävla bra på att reklamera så jag hoppas att det går även denna gång. Blir så redigt trött på grejer som inte håller måttet!

Till lunch kommer mamma/mormor och jag ska bjuda henne på en sallad med färsk sparris och pocherat ägg. Sen ska hon leka med Stella medan jag jobbar ett par timmar.

Hon är så söt när hon sover (och annars också)

Kändes lite mer inspirerande att gå upp i dag när solen strålade, i motsats till i går då snön vräkte ner. Känns som om jag planerade veckan bra, eftersom jag arbetade i går och Stefan var hemma med skatten. Jag håller på med en tidningsproduktion och har skött det mesta hemifrån på kvällar och när Stella sovit middag. I går åkte jag i väg och satte mig på ett kontor och jobbade intensivt. Då får jag massor gjort och jag tycker att det är riktigt kul att åka iväg och använda huvudet. Inget slår dock känslan av att småspringa in från bilen bara för att få det där leendet. Då kommer tårarna, på riktigt. Jag kan inte förstå hur man kan älska någon så mycket.

Eftersom jag jobbade i går kändes det extra lyxigt att bara ha Stellamys i dag. Vi tog en lång skön prommis på förmiddagen, åt lunch (det börjar gå riktigt bra med puréerna nu) och ägnade sedan eftermiddagen åt lek, bus och mys. När pappan kom hem åkte jag på ett roligt möte och sen möttes jag och pappan i dörren typ eftersom han är och spelar fotbollsmatch.

Man tror knappt att det är sant men det blir bara roligare att vara mamma för var dag som går. Nu när det händer så mycket så sker framsteg varje dag, känns det som. Lilla fröken bokstavligen springer fram i sin gåstol och har nu lärt sig en del nya tricks. Till exempel att dra i bordsduken och allt annat hon kommer åt. Hon kör runt med katternas matskålar framför sig, hon river i tidningskorgen, hon hämtar filtar, fällar och åker till den stora spegeln i hallen och sitter och skrattar åt sig själv. Jag älskar´t! Men det börjar bli dags att barnsäkra hemmet för går det i den här takten så går hon snart.
En annan underbar grej är att hon lärt sig att gapskratta. Hon skakar i hela kroppen av skratt när jag gör diverse bus och pussar henne på magen och benen. När hon väl trissar igång kan hon kikna så fort vi tittar på henne. Åh, vilken lycka det här är! Snacka om den största kärleken.

Det absolut bästa jag vet är att ligga näranära med Stella i vår säng och antingen bara kramas, läsa en bok eller pilla med någon leksak. Ibland får hon somna så för kvällen, bara för att det är så mysigt. I kväll somnade hon så och jag kan ligga och titta på henne hur länge som helst. Jag vill aldrig att tiden ska ta slut men tvätt, städ och annat kallar så jag lyfter över henne till sin lilla säng och längtar efter att det blir morgon.



Det här blev en hyllning till mitt älskade barn. Vad vore livet utan henne?

Det är mycket nu...

... därav bristen på uppdatering.

I fredags, efter att hela familjen varit på babysim mötte jag efter två års längtan upp Carro på tåget. Åååå så roligt vi har haft det. Ååååå så roligt det är att träffas igen. Ååååå som vi har babblat.
I fredags var det ju Valborg. Vi laddade för baluns för fyra; Jag, Carro, Stefan och Hasse. Ja, och så Stella då, så länge hon var vaken. Hon var för övrigt nöjd som vanligt. Hon bara älskar Hasse (och han henne, tror jag). I helgen fick hon en ny favvis; Carro. Så roligt att se lillskruttan socialisera. Hon är bra på det. Nåja, vi åt gott. Först lite plock och sen grillad oxfilé med mina rotsaksmuffins och portvinssky. Avslutade med min rabarberdröm. Är det någon dessert ni ska göra under försommaren så är det denna. Recept kommer.

Vi såg majbrasa också i omgångar. Först gick grabbarna med Stella i vagn ner och sen, senare efter maten traskade jag och Carro ner till älven. Och den var nog som vackrast då. Glödande i mörkret. Vi drack en öl och pratade lite med grannarna innan vi gick hem igen och fortsatte prata med killarna. Det har pratats denna helg, ska gudarna veta.



Lördag lyckades vi tjejer övertala killarna att åka till Stackmora handelsträdgård för att spana in gröna vackra saker till min blivande trädgård. Jag fick med mig massor av idéer, fem pelargoner och en rosmarinbuske hem. Är så här nöjd i bilen hem!



På lördagseftermiddagen tog jag och Carro en lång prommis med vagnen och försökte catcha upp vad som egentligen hänt de senaste två åren. Jag älskar att babbla med denna tjej. Hon är klok som få och en av mina allra bästa. Väl hemma igen, något möra, lagade jag kantarellpasta till oss fyra när Stella lagt sig. Vi såg Körslaget och toppade med hemmagjord glass med kolasås och hallongrejs. Den hemkokade kolasåsen var så god att det slutade med att vi drack den. Typ.

Vi var något sega i lördags men kom igång och började spela spel. Stefan hittade "Sanning eller konsekvens", alltså den gamla godingen i nytt format där det var kort som avgjorde vad man skulle göra. Fyra relativt vuxna människor förvandlades till fjortisar och hade hur kul som helst. Jag fick till exempel inte använda mina ben på en timme, fick sjunga Carola med toalettborsten som mick och så vidare. Allra roligast var dock sms:en som vi fick "lov" att skicka till utvalda personer i våra telefonböcker. Stefan gick på tre sådana nitlotter och fick skicka "Jag börjar tvivla på min sexualitet" följt av "Jag är naken" och ytterligare lite senare "Vad är penetration?". Jösses vad vi skrattade. Själv fick jag skicka "Jag önskar att vi vore mer än vänner..." till två av motsatt kön och det allra roligaste är kanske att jag inte fått svar av en av dem ännu. Gissa om vi hade en del att reda ut dagen efter.



Carro och Stella.



Fröken Majskrok



Det var den helgen. Alldeles underbar var den.