Lyx, regn och karaktärer

Känns som om det var evigheter sen jag var på kontoret. Känns riktigt bra att vara här igen. I fredags var jag nämligen borta nästan hela dagen och igår exakt hela dagen. Efter lördagens fest som var ok, inte jättekul men ok, så begav jag mig på söndagseftermiddagen till Orsa för att möta upp Karin, som också tagit med sig sin härliag kille Micke. Vi käkade med Tåtte på bowlingen och åkte därefter upp till Grönklitt för att bekanta oss med Limbygården där vi skulle tillbringa natten. Det var väldigt stort och fint. Efter det väntade fikapaus hos Tåtte. Som vanligt bjöd han på sig själv väldigt mycket och vi fick skratta så att vi nästan kissade på oss. Det vi trodde skulle ta nån timme tåg flera timmar, det blir lätt så när Tåtte är med. I alla fall så kom vi inte tillbaka till Limbygården förrän vid tio på kvällen. Då anslöt även Stefan och vi fick en mysig kväll i relaxavdelningen. Roligast var när jag och Karin lekte älgar. I ett av sovrummen fanns nämligen två älghorn som vi tog med oss och smög runt huset, för att överraska Micke och Stefan med att vara älgar. Det gick sådär eftersom de inte ens såg oss, trots att vi försökte låta som älgar också. Tillsut fick iaf Micke syn på oss och filmade älgarna lite.

Igår vaknade vi trötta, så trötta. Det kan bero på att vi inte kom i säng förrän vid tre. Björnparksreportage stod på schemat och vi vandrade runt bland rovdjuren i hällregn. Jag hann också med några andra intervjuer under dagen innan jag sa hej då till Karin och Micke och åkte till Mora. Igår kväll var jag utslagen av trötthet men som tur är kom jag i säng i tid. Idag blir det full rulle hela dagen. Det blir lätt så när man har två tidningsproduktioner samtidigt. Jobbigaste. Ska bli så skönt när det är över.

Bästa lördagen

Äntligen ledig! Idag är världens bästa lördag. Utvilad och redo för att ta dagen som den kommer. Igår åt jag och Stefan på Lönnkrogen. Det var mumma. Jag gick loss på en sotad öring och Stefan på oxfilé (as usual). Uffe som driver stället var som vanligt i sitt esse och höll låda. Dessutom fick vi riktigt bra pris och två cosmo helt gratis. Efter middagen bestämmde vi oss för att gå hem. Jag hade guldballerinor så det gick ju bra. Efter ett tag blev Stefan less på att gå men då kom som tur var någon han kände och plockade upp oss. Vi åkte till Stefan föräldrar och drack kaffe och mandellikör. Väldigt trevligt. Sen gick vi hem och dog, så trötta var vi.

Idag har vi haft en lugn och skön förmiddag. Låg i sängen länge och trynade. Nu har Stefan åkt iväg på någon konstig sportfest. De ska tydligen cykla runt och härja. Själv har jag laddat ner massa bra musik som jag ska njuta av nu när jg går ut på powewalk. Sen blir det solning. Linda kommer nog över ikväll. Det blir kul. Jag tänker kräva att få se eurovisionsschlgern! Det är tydligen (?) hockey också. Kan inte förstå hur man vill se det.

Jag checkar ut

Puh, vilken vecka. Och aldrig har tiden gått snabbare. Det var nyss måndag och jag satt och pustade ut efter tidningslämning. Nu är det fredag, vips. Jag hade egentligen tänkt åka hem för en timme sen men nu är klockan över halv sex, som vanligt med andra ord. Det finns så mycket att göra och så lite tid. Nu tänker jag dock checka ut för veckan, även om det blir lite helgjobb. Det är i alla fall roliga helgjobb.

Ikväll har Stefan föreslagit middag ute på restaurang. Aldrig har det förslaget låtit bättre, för jag har ingen som helst ork att kocka. Kanske hoppar vi på våra hojar och cyklar till stan, så att vi kan förtära alkoholhaltiga drycker på restaurangen. Mesat troligt är dock att vi tvingar någon att köra.

I morgon tänker jag sova lääänge. Ska bli ofantligt skönt. Sen tänker jag inte göra många knop. Kanske en sväng på stan, är på jakt efter ett snyggt svart baslinne. Jag har bara vita. Det blir nog en solning också. Dags att bli vårfräsch. På kvällen ska Stefan bort på kalas med sin idrottsklubb. Just nu känns det som om jag kommer att tillbringa lördagskvällen i soffan med eurovisionsschlagern. Men, det finns ju risk för att det blir utgång. Så synd att Anna fick lov att vara och jobba i helgen, annars hade vi invigit hennes nya balkong. Hoppas också få fira Linda snart som fått världens jobb; försäljnings- och marknadschef för Ski Star. Hon är så duktig så det är hon värd. Av rent egoistiska skäl är det dock tråkigt att hon lämnar näringslivet i Mora, för där behövs hon. Som tur är bor hon dock kvar! Grattis Linda, du är bäst!

Nu väntar världens bästa sambo på mig.

Full fart mot helgen

Fredag morgon. Få mornar är så härliga som fredagsmornar. Dessutom är jag pigg. Känns mycket bra. Snart ska jag till banken och skriva på ett huslån. Känns väldigt stort. Långlets Bygata 17 blir vårt på riktigt. Vem kunde tro det för ett halvår sedan? Sofia, sambo i Långlet. Det låter bra.

Igår när jag kom hem trodde jag att jag var så trött att jag skulle svimma. Fixade ihop lite mat och gick därefter och dog i soffan. Eftersom fjärrkontrollen låg så långt bort så orkade jag inte byta kanal. Efter ett tag började "Mimmi" på SVT. Alltså barnprogram. Jag fick en nostalgitripp utan dess like. Jag minns Mimmi som igår. När jag var liten tjejtrasa kollade jag alltid på det. Mina starkaste minnen av Mimmi är dock Mimmi i bokform. Pappa brukade läsa Mimmis bok för mig när jag var liten. Det var den först riktigt tjocka bok vi tog oss igenom, pappa och jag. Annars var det mycket Alfons och så. Jag kommer ihåg att pappa och jag låg på bryggan i Venjan och hörde vattnet klucka mor bryggan samtidigt som pappa läste högt för mig. Jag hade redan då en massa frågor som jag hela tiden avbröt pappa med. Ibland kunde vi också ligga i hängmattan och läsa och då låg jag i pappas famn. Pappa var världens bästa på att vara med mig när han hade tid. Då läste vi framförallt. Mycket. Kanske därför jag själv tycker att det är så kul att läsa idag.

Nu måste jag rusa till banken!

Ego-boost

Idag åker jag hem med ett stort leende på läpparna. Jag har fått många ego-boost och det gör en ju på ett mycket bättre humör. Det brukar vara så när tidningen kommer ut och det är delvis dem som gör att jag orkar slita vidare när man helst vill bomba ner redaktionen. De här bomkänslorna inträffar, som tur är, ganska sällan.

Nu ska jag snart åka hem för matpaus, för det blir nog lite jobb ikväll. Först en sväng förbi Ica där grillad kyckling ska inhandlas till den sallad jag ska svänga ihop ikväll. Mums.

Jag undrar lite hur SVT tänker när de gör semin i eurovisionsschlagern klockan 21.00 till 23.40 en torsdagkväll. Vem orkar vara uppe till tjugo i tolv när man ska upp och jobba? Inte jag iaf. Tur att jag slipper se The Ark idag i alla fall. Det räcker med att de ska vara pinsamma på lördag. Jag hatar The Ark och kan inte på något sätt förstå hur svenska folket kunde rösta dem till förstaplatsen. Låten är dålig och de är dåliga. Jag hade mycket hellre skickat Måns, eller vem fan som helst.

Shopping piggar alltid upp

Har känt mig så nere, trött och hängig idag. Tänkte att lite shopping kunde råda bot på det. Och det gjorde det ju. Nu ligger en påse innehållande en svinsnygg svart kjol med hög midja och hängslen och en vit tunika i bilen och väntar på att ta plats i garderoben hemma i Långlet. Dessutom mår jag helt plötsligt hur bra som helst och känner mig laddad för att göra hundra saker på eftermiddagen.

Roligaste nu är den tv-produktion som eventuellt är på g i Orsa. Man kan säga att jag hjälper till med castingen. Det finns ju en del roliga filurer som passar, för att uttrycka det milt. Tåtte är givetvis en av filurerna. Kenneth, pappas tokiga tryckare, en annan.

En bild säger mer än tusen ord

Den här mannen och jag är kompisar. Han heter Tåtte och är kanske världens roligaste, på sitt eget lilla sätt. Vi lärde känna varandra när vi var med i samma reklamfilm för ett skoterprojekt förra vintern. Jag fick då åka med Tåtte i hans bil till en av inspelningsplatserna. Efter tre timmar i bil med den karln känns det som om man känner honom. Sen hörde vi ihop på filminspelningen, Tåtte och jag. Efter det har jag fått vara med om många galna upptåg tack vare Tåtte. Jag gillar honom som bäst när han har sin leoparddräkt på sig. Som på bilden. Den kommer han också att ha på söndag när Karin kommer hit. Jag längtar.

Tåttes favoritdryck är Jäger. Jäger och öl måste också vara de ord han oftast säger. Jag brukar försöka förklarar för honom att jag inte tål så många Jäger som han. För att jag då blir ganska berusad. Tåtte vill inte höra på det utan häller upp mer. Han har också flera olika Jäger-saker. Till exempel en Jägerkällare, en Jägersparkcykel med motor och ett Jägerbowlingsklot.

Det känns lite svårt att förklara hur rolig denna man är. Och det ligger ju något i uttrycket "en bild säger mer än tusen ord".