Advent?!

Jag är lite allergisk mot den här tiden, eller snarare vad den här tiden gör med mig. För när alla börjar bli advents- och julhetsiga så dras jag med, hur mycket jag än bestämmer mig för att inte göra det.

Det handlar om stakar, pynt och tomtar som ska upp till första advent på söndag. Det känns ju helt galet att det ens är första advent, med tanke på att jag har nån slags september-, oktoberkänsla. Tack vare vädret, så klart.

Och fast jag blir irriterad av allas pynthysteri så har även jag lite stakångest. Var är de? Funkar de? Behöver jag köpa nya?

Och fast jag tycker att det är alldeles för tidigt ännu så bakade jag saffransbiscotti i går.

Och fast jag kräks av julklappshysterin så pratade jag och Stefan i går om vad vi ska köpa till lillfröken i julklapp.

Ska titta på julbelysning på lunchen, jag är lika julhetsig jag som alla andra. Hur blev det så?

En tagen uppmaning

Jag vet inte vad det är men helt plötsligt försvann min privata skrivlust. Tidigare ramlade inläggen ur mig men det har liksom blivit en slags spärr. Jag ska dock anstränga mig, enbart för min egen skull, för det är så roligt att ha det här över tid. När jag kan bläddra tillbaka och läsa vad jag ordade om exakt den här dagen för ett år sedan. Faktiskt så är min blogg också en resa genom Stellas liv, eller snarare var. Ska tilläggas att jag faktiskt fick en liten uppmaning i dag också av min fina granne Jenny. Och då tog jag mig en funderare och kom fram till att bloggandet är något jag saknat, jag måste bara komma igång igen.

Det är ju inte det att det saknats händelser eller tankar att skriva om. Ibland slår det mig att det ändå har hänt rätt mycket i mitt snart 29-åriga liv, fast jag själv emellanåt inte tycker att det gör det. Men det gör det. Det händer saker precis hela tiden och just när det varit en karusell ett tag så känner jag bara för att gå hemma i mysbyxor och ligga i soffan. Det räcker oftast med de sociala kontakter jag har under arbetsdagen. Sen vill jag bara hem till Stella, soffan och tända ljus. Det behöver få vara så ett tag.

Just nu har jag heller inte så mycket energi att ge och då håller jag mig för mig själv. Framförallt så pallar jag inte att bli dränerad på energi. Snarare så behöver jag lite nu och jag vet vilka få jag får det av. De som jag vill vara nära.

Jag tror den här bloggen, för min egen skull återigen, ska sluta vara så sockersöt. Visst, jag kommer inte blotta strupen, men det är i längden så tråkigt med all ytlighet. Det kan ibland få mig att må illa, både min egen och andras ytlighet.

Men som med allt annat så är det nog lite upp och ner. Just nu ner, en annan dag upp.

Har den här veckan kommit på hur bra jag mår av att lägga mig innan 22. Nu är den 22.09 så dags att släcka lampan.

Fredag

I går kväll bävade jag att det var en magsjuka på g, men som tur var så var det falsklarm. Har sovit som en kung och det känns jädrigt bra att det är fredag.

Veckan har i vanlig ordning svischat förbi. Även denna har jag varit flitig på gymmet. Körde box n´kick igår och det passet alltså. Varför har jag inte upptäckt det tidigare? Så mentalt och fysiskt skönt efteråt.

Dagen innehåller jobb, men bara halva dan. Ska hämta skruttan tidigt och ägna eftermiddagen åt Stellamys. Det är det absolut bästa man kan göra.

Ikväll blir det mysmiddag med familjen Engvall. Käk, Idol och så får kidsen leka och vi vuxna surra över ett par glas vin. Absolut världsklass!

I helgen inleds också firandet av Stellas tvåårsdag. Vi börjar med kalas för mor- och farföräldrar samt faster med familj. På onsdag, när hon fyller, firar vi själva och nästa helg kalas för alla kompisar. Känns som jag ska börja baka?

Just i dag är jag stark

Dagens andra kopp kaffe, dagens andra frukost. Fiffan vad bra jag mår just nu. Spinning på morgonen och nu har jag hela dagen framför mig.

Höstlördag i Mora. Det är vackert och solen skiner. Jag och Stella ska göra stan och träffa upp folk vi gillar. Får se om vi får med oss pappan. På inköpslistan finns ett nytt dubbeltäcke, är så less på det i dun vi har. Ska faktiskt besöka Jysk som är bra på just en sak, täcken. Annars har jag inte så mycket övers för det...

Noterar även att det är den fruktansvärda Rättviksmarknaden. Det är nån slags höjdpunkt häruppe i Dalom. Besökte stället för ett och ett halvt år sedan och så mycket skit på så liten yta har jag aldrig tidigare sätt. Inte ens på krimskramsmarknader i diverse huvudstäder i Asien. Då är det illa.

Ha en tipptopplördag.

Bluemarks

Har varit riktigt duktig med träningen den här veckan. Tidigare var jag lite av en individualist när det gäller träning, det vill säga sprang, gick eller styrketränade helst själv. Efter påtryckningar har jag tänkt om och provat lite olika pass. Och well, jag ger mig, pass är roligare. Har kört två pass zumba den här veckan, som faktiskt är så roligt som alla tjatar om. Veckan, för att inte säga livets, träningsupplevelse so far ägde rum i går kväll. Box och kick. När jag kom till passet hade jag missat att det var 80 minuter det handlade om. Men det var tur, för herre vilken urrensning. Har länge tänkt att det här med boxning nog är nåt för mig. Och jag hade rätt. Kändes som att jag slog och sparkade för kung och fosterland... på Matilda. Hon fick som tur är göra dito på mig. Givetvis med handskar och såna här kuddar som jag just nu glömt namnet på. Efteråt kände jag mig så lycklig. Det var mer än träning, liksom. Att slåss är definitivt min grej, under de former som igår givetvis. I dag har jag skön träningsvärk och blåmärken på högerarmen efter Matildas fotbollssparkar och det känns underbart. Längtar till nästa torsdag.

I dag skulle jag kunna slänga ur mig ett hundratal superlativ. Men jag nöjer mig med att skriva att det är fredag, jag och Stella är är lediga, Sunshine gick upp själv, lekte och jag vaknade av mig själv 9.30, solen skiner, vi ska hänga med människor vi gillar och har absolut inga måsten. Because we´re worth it!

Dammar av

Det var sannerligen inte igår.

Nu är det dags att ta upp det här igen, har saknat det lite faktiskt. Det är en bra dagbok över livet, märker jag när jag ser tillbaka. Så nu kör vi!

Vad händer då? Jo livet rullar på i sjuhundratjugo. Det har varit en fantastisk sommar och en riktigt bra början på hösten. Jag gillar ju hösten, har alltid gjort. Just nu, till exempel, så kommer jag på mig själv att småle varenda kväll när jag får tända ljus och brasa. Det är också som roligast att laga mat på hösten. Och det är som roligast att göra nytt hemma. Det håller jag på med för fullt. Bebisrum ska bli barnrum och kontor/gästrum utan finess ska bli ett med just finess. Sen ska de båda byta också, hängde ni med?

Det har varit en del maskerader under hösten. Väldigt underskattad festform, för övrigt. Här är jag Victoria Silvstedt som toastmaster tillsammans med Mikael Bindefeldt. Vi höll i trådarna för höstens fest - Marias 30-årsmaskerad.



Stella Sunshine då. Ja, vad ska man säga. Hon går från klarhet till klarhet och jag sliter lite mer på klichén att det blir roligare att vara mamma för var dag som går. Stella går på dagis och är ett barn utan bekymmer. Hon är glad jämt, ungen. Det säger hennes dagisfröknar också. Dessutom pratar hon bättre än vissa treåringar och det beror nog på att jag, hennes pappa samt hennes mor- och farföräldrar pratar med henne precis hela tiden. Det är skillnad på att prata med barn och om barn, har jag förstått. Vi pratar med Stella och hon pratar med oss.



Nu ska jag möta upp maken på banken.

Roligare än så är inte det här inlägget men det kommer meeeeeera.

Jo då, jag är vid liv

Behöver ju inte skriva att jag lyst med min frånvaro... för det är ju uppenbart. Har inte haft nån lust, det är den enkla anledningen.

Livet är så där riktigt bra just nu. Det händer roliga saker hela tiden och jag njuter i fulla drag av det. Allra roligast är så klart att vara Stellas mamma. Hon är i en ljuvlig ålder just nu. Munnen går verkligen i ett och nu kan hon säga korta små underbara meningar. Och hon älskar att vara på dagis och alla barnen där som hon pratar hon kvällarna och helgerna igenom. Kan man pausa tiden nu? Här är solstrålen när hon fick följa med och hälsa på höns förra veckan.



Annars känns det här som en väldigt trevlig vecka. I kväll blev det helt spontant en liten tjejmiddag med temat grillat åt en tidning, dock inte den jag jobbar på. På torsdag ska jag ut och flyga... till Madrid. Jag och 20 jobbarkompisar ska dit. Fyra nätter och fem dagar, han är väldigt generös vår chef måste jag påstå. Galet vad skoj det ska bli, men också lite jobbigt så klart. Att vara från gullungen. Men jag får roa mig med shopping, sangria och tapas. Det kan nog hålla de värsta tankarna borta.