VIll tacka för alla tips till föregående inlägget. Det är bland det bästa med att ha en blogg - att man kan efterlysa hjälp. Så tack, igen! Kan uppdatera om att lillan inte har ett enda utslag och är tillbaka som sig själv. Det vill säga alltid glad, hungrig och lättsövd. Så det var nog nåt som jag eller sjukvården inte vet vad det är. Får se om hon får utslag som kliar igen, då ska det kollas upp ögonaböj!
Medan jag pratade om Stella med rådgivningen på Vårdcentralen så ställde jag en liten fråga om mig själv. Ni ska veta att det inte är något jag skulle ha gjort för sju månader sen, innan förlossningen. Tidigare skulle jag hellre gå med dödlig sjukdom (typ) än att söka läkarhjälp. När jag beskrev mina symtom, den konstanta tröttheten så tyckte hon att jag skulle ta prover. Så det får det bli.
Förutom samtal med Vårdcentralen så fick jag ett ryck i dag. När vi ätit lunch placerade jag lilla damen i sittdelen på gården och satte sen igång med att städa bilen. Ordentligt. Bilen blev fascinerande ren och lika fascinerande är att Stella satt still och tyst i dryga två timmar och tittade på sin mor som sprang runt med dammsugare, skurtrasor, högtryckstvätt, diverse rengöringsprodukter och tvättsvamp.
Med skinande ren bil åkte jag på möte för nya uppdrag innan jag drog ner på stan en vända för lite mathandling och ärenden.
I morgon är en dag att se fram emot. Först blir det såklart Stellamys och sen Malinmys. Vi ska gå på stan, käka ute och sen gå på Sex And the City 2. Lycka!
onsdag, maj 26, 2010
Vattkoppor?
Natten mellan fredag och lördag fick Tellan sin första feber i livet. Hon var inte som vanligt och när jag kollade hade hon 39,5. På kvällen var det uppe i 40 för att på söndag vid lunchtid försvinna helt. På söndagskvällen kom den tillbaka, febern. Under måndagen hade hon lite feber. I måndags kväll var min fina fröken Knutsson här, som äntligen kommit hem från Aussie-land. Stella var sitt vanliga glada jag och somnade vid halv åtta... för att sen vakna vid nio och vägra somna om. Hon blev tokledsen när jag la henne i sängen men fick hon vara upprätt, sittande så skrattade hon i högan sky. Vi kollade på en film och Stella fick vara med. Och det bör tilläggas att hon aldrig är svårsövd eller vaknar. Vid tolv bäddade jag ner oss två i min säng och efter lite sång och lirk så somnade hon och jag fick väcka henne nio i går morse. Då hade lilla fröken röda utslag över magen och i ansiktet. Och de kliade. Alla snackade om tredagarsfebern, för att det också ger utslag men inte kliande sådana.
Efter konsultation med sjukvårdsupplysningen ringde jag vårdcentralen. De hade ingen läkartid under dagen men ringde upp flera gånger och kollade läget. Efter eftermiddagsluren var hon så rödblommig att jag ringde sjukvårdsupplysningen igen och vi fick en jourtid hos läkare. Vi kom dit och han kollade lite - Vattkoppor, hette det. Vi blev helt paffa, för det första för att vi inte vet en enda som har vattkoppor just nu, än mindre någon vi umgås med. För det andra så såg det inte ut som vattkoppor i mina ögon och för det tredje så kändes det rätt främmande att en sjumånaders skulle få det. Hur som helst så åkte vi hem via apoteket där hon fick utskrivet något mot klådan. Hon somnade nästan som vanligt och har i vanlig ordning sovit hela natten lång.
Så vaknar min lilla stjärna i morse utan utslag. Borta. Magen är fortfarande rödflammig men that´s it. Jag blir inte klok. Borde inte de så kallade vattkopporna sitta längre än en halv dag? Kliet är däremot kvar och hon kliar sig på ena ögat och slår sig och river på öronen. I dag blir det en ny tur inom landstinget Dalarna.
När jag ändå håller på så tänkte jag ta och fråga lite om mig själv. Sover minst åtta men ofta tio timmar och är ändå så obeskrivligt trött på dagarna att det påverkar mitt liv. Får lov att sova eftermiddagslur med Stella för att över huvud taget orka med kvällarna. Jag rör på mig, får friskluft, äter bra men är ändå lika trött. Köpte Blutsaft igår och ska kolla om det hjälper. Annars får jag åka in och kolla upp mig själv. Någon som har någon aning om vad det kan va?
Efter konsultation med sjukvårdsupplysningen ringde jag vårdcentralen. De hade ingen läkartid under dagen men ringde upp flera gånger och kollade läget. Efter eftermiddagsluren var hon så rödblommig att jag ringde sjukvårdsupplysningen igen och vi fick en jourtid hos läkare. Vi kom dit och han kollade lite - Vattkoppor, hette det. Vi blev helt paffa, för det första för att vi inte vet en enda som har vattkoppor just nu, än mindre någon vi umgås med. För det andra så såg det inte ut som vattkoppor i mina ögon och för det tredje så kändes det rätt främmande att en sjumånaders skulle få det. Hur som helst så åkte vi hem via apoteket där hon fick utskrivet något mot klådan. Hon somnade nästan som vanligt och har i vanlig ordning sovit hela natten lång.
Så vaknar min lilla stjärna i morse utan utslag. Borta. Magen är fortfarande rödflammig men that´s it. Jag blir inte klok. Borde inte de så kallade vattkopporna sitta längre än en halv dag? Kliet är däremot kvar och hon kliar sig på ena ögat och slår sig och river på öronen. I dag blir det en ny tur inom landstinget Dalarna.
När jag ändå håller på så tänkte jag ta och fråga lite om mig själv. Sover minst åtta men ofta tio timmar och är ändå så obeskrivligt trött på dagarna att det påverkar mitt liv. Får lov att sova eftermiddagslur med Stella för att över huvud taget orka med kvällarna. Jag rör på mig, får friskluft, äter bra men är ändå lika trött. Köpte Blutsaft igår och ska kolla om det hjälper. Annars får jag åka in och kolla upp mig själv. Någon som har någon aning om vad det kan va?
söndag, maj 23, 2010
Älskar verkligen dessa ord
Jag är inte mycket för att citera andras kloka ord. Men även jag kan göra undantag. Det var min kära mor och största förebild i livet som visade mig de här orden en gång för länge sedan. Om alla hade en sån mamma som jag har så tror jag fler tjejer skulle ha lite mer go och självförtroende i sig. Det är min viktigaste uppgift i livet; att få Stella att våga tro på sig själv, prova sina vingar och ta för sig av livet. Samt att så klart skydda, stötta och finnas där som är det mest uppenbara.
Det här talet höll Nelson Mandela vid sin presidentinstallation i Sydafrika 1994. Jag gillar allt utom Gud-tjafset.
Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.
Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss:Skulle jag vara lysande, fantastisk,begåvad och förbluffande?
Egentligen - hur kan vi undgå att vara det?
Du är ett barn av Gud.
Världen är inte hjälpt av din småbarnslek.
Det ligger inget stort i att krympa, så att andra människor i din närhet skulle slippa känna sig osäkra.
Vi föddes att förverkliga Guds härlighet inom oss.
Den finns inte bara i några av oss:
Den finns i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.
När vi gjort oss fria från vår egen rädsla.
Gör vår närvaro andra automatiskt fria.
Det här talet höll Nelson Mandela vid sin presidentinstallation i Sydafrika 1994. Jag gillar allt utom Gud-tjafset.
Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.
Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss:Skulle jag vara lysande, fantastisk,begåvad och förbluffande?
Egentligen - hur kan vi undgå att vara det?
Du är ett barn av Gud.
Världen är inte hjälpt av din småbarnslek.
Det ligger inget stort i att krympa, så att andra människor i din närhet skulle slippa känna sig osäkra.
Vi föddes att förverkliga Guds härlighet inom oss.
Den finns inte bara i några av oss:
Den finns i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.
När vi gjort oss fria från vår egen rädsla.
Gör vår närvaro andra automatiskt fria.
26 kilo av den finaste kalv
Det har varit dåligt med matbloggandet på sistånde. Tänkte bättra mig, om det nu är någon som saknat det? Ni är ju rätt dåliga på att kommentera. Hur som helst så är min största dröm att på något sätt jobba med mat, kanske som matskribent, vad vet jag. Och då är det här matbloggandet bra övning, tycker jag. Dessutom är det ju inte något särskilt ansträngande i att ta en bild på den goda mat vi äter.
Sen sist har jag gjort en del experiment, men mest har vi nog grillat. Där är jag lite okreativ.. för det blir mycket sammasamma. Ska bättra mig. Bjussar på några favoriter som inte är av grillat slag.
Torskrygg med dillslungad färskpotatis och gurka samt skirat pepparrotsmör. Himmelskt!
Det är ju svårt att misslyckas med gula kantareller... här med papradelle, vitlök, schalottenlök, en skvätt grädde och bladpersilja. Ja, och så hur mycket parmesan och svartpeppar som helst. Serverades på bädd av ruccola.
Det bästa som hänt i matväg var att jag fick en förfrågan att köpa kalvkött av en bekant, snälla Marina. Gissa om jag blev glad!? Tänk själva, kalv är ju bland det finaste köttet och att den dessutom mått bra och levt i grannbyn gör ju inte saken sämre. Bästa man kan tänka sig. Vi fick levererat en himla massa kalvfärs och en del trevliga delar som jag nu ska experimentera med.
Riktiga klassiska Wallenbergare är ju gjorda på kalvfärs. Man mixar iskall kalvfärs med grädde och äggula. Sen ska de brynas i panna innan de får bli färdiga i ugnen. Kan bli lite lösa så jag la mina i en muffinsform i ugnen och det blev bra. Serverade med potatispuré smaksatt med västerbottenost, en sås på portvin och trattkantareller, små fina gröna ärtor och så klart lite rårörda lingon från dalaskogen. Hasse och Stefan var mycket nöjda med den här fredagsmiddagen.
När jag funderat över vad jag ska göra med allt fint kalvkött så dök en hederlig schnitzel upp. Alltså ingen vägkrog-schnitzel utan en äkta på kalvinnanlår. Jag bankade det fina köttet och dubbelpanerade i mjöl, ägg och ekologiskt ströbröd. Stekte/friterade i rikligt med smör och olja. Serverade med ugnsrostad potatis och en rotselleriremoulad. Och givetvis pressad cintron över schnitzeln. Jag tjatar ju om att allt jag gör bli så gott... men well, det blir det faktiskt. Och det här var så att klockorna stannade. Köp kalvinnanlår och gör!
Inspirationen till detta inlägg kom när jag stod och rörde i min Le Creuset-gryta. Jag gör ett riktigt storkok och det blir italiensk köttfärssås. 1,5 kilo kalvfärs och en himla massa gul lök, vitlök, italienska tomater, pancetta/bacon, riven rotselleri, rödvin, kalvfond och torkade örter. Det ska få koka ett par timmar, köttfärsås blir ju som bäst då (men det finns oftast inte tid). En del ska frysas in som köttfärssås och av den del ska jag göra en lasange med riktigt mycket parmesan som ska avnjutas i afton. Jag verkligen älskar en riktigt god lasange.
Håll till godo, vill ni ha recept får ni hojta!
Sen sist har jag gjort en del experiment, men mest har vi nog grillat. Där är jag lite okreativ.. för det blir mycket sammasamma. Ska bättra mig. Bjussar på några favoriter som inte är av grillat slag.
Torskrygg med dillslungad färskpotatis och gurka samt skirat pepparrotsmör. Himmelskt!
Det är ju svårt att misslyckas med gula kantareller... här med papradelle, vitlök, schalottenlök, en skvätt grädde och bladpersilja. Ja, och så hur mycket parmesan och svartpeppar som helst. Serverades på bädd av ruccola.
Det bästa som hänt i matväg var att jag fick en förfrågan att köpa kalvkött av en bekant, snälla Marina. Gissa om jag blev glad!? Tänk själva, kalv är ju bland det finaste köttet och att den dessutom mått bra och levt i grannbyn gör ju inte saken sämre. Bästa man kan tänka sig. Vi fick levererat en himla massa kalvfärs och en del trevliga delar som jag nu ska experimentera med.
Riktiga klassiska Wallenbergare är ju gjorda på kalvfärs. Man mixar iskall kalvfärs med grädde och äggula. Sen ska de brynas i panna innan de får bli färdiga i ugnen. Kan bli lite lösa så jag la mina i en muffinsform i ugnen och det blev bra. Serverade med potatispuré smaksatt med västerbottenost, en sås på portvin och trattkantareller, små fina gröna ärtor och så klart lite rårörda lingon från dalaskogen. Hasse och Stefan var mycket nöjda med den här fredagsmiddagen.
När jag funderat över vad jag ska göra med allt fint kalvkött så dök en hederlig schnitzel upp. Alltså ingen vägkrog-schnitzel utan en äkta på kalvinnanlår. Jag bankade det fina köttet och dubbelpanerade i mjöl, ägg och ekologiskt ströbröd. Stekte/friterade i rikligt med smör och olja. Serverade med ugnsrostad potatis och en rotselleriremoulad. Och givetvis pressad cintron över schnitzeln. Jag tjatar ju om att allt jag gör bli så gott... men well, det blir det faktiskt. Och det här var så att klockorna stannade. Köp kalvinnanlår och gör!
Inspirationen till detta inlägg kom när jag stod och rörde i min Le Creuset-gryta. Jag gör ett riktigt storkok och det blir italiensk köttfärssås. 1,5 kilo kalvfärs och en himla massa gul lök, vitlök, italienska tomater, pancetta/bacon, riven rotselleri, rödvin, kalvfond och torkade örter. Det ska få koka ett par timmar, köttfärsås blir ju som bäst då (men det finns oftast inte tid). En del ska frysas in som köttfärssås och av den del ska jag göra en lasange med riktigt mycket parmesan som ska avnjutas i afton. Jag verkligen älskar en riktigt god lasange.
Håll till godo, vill ni ha recept får ni hojta!
torsdag, maj 20, 2010
Sköna dagar
Vilken lycka det är att sommaren gör sig påmind. Det har varit riktigt fina dagar. I går var jag bjuden på invigningen till den nya bowlinghallen. Mingel, förtäring, alkoholfritt bubbel och andra trevligheter. Mer sånt. Bowlinghallen var tjusig.
Efter denna happening drog mamma och jag ner på stan. Kände mig som teenager igen, och det får man ju känna ibland, eftersom mamma köpte en helt adorable rosa linneklänning till mig på Solveigs. Snordyr var den och satt så fint. Kommer att få vara med mycket i sommar. Det är jag säker på. När jag var på väg hem till min fina familj ringde Bettan och bjöd in mig på en kopp kaffe i Färnäs. Attans så trevligt vi hade. Babblade, skrattade och planerade. Bettan och co ska sjunga på Stellas dop i sommar och de är så duktiga. Vi lyssnade på låtar och har nu bestämt dem. Kommer att bli så vackert! Kände mig fulladdad med energi när jag kom hem glad i hågen.
I dag vaknade vi först vid kvart över sju. Jag lyfte Tellan till min säng för lite mys. Där somnade vi och steg inte upp förrän nio. Så skönt! Vid lunch kom mamma/mormor för lite häng med sina tjejer. Vi tog en skön, svettig promenad (för det var sjukt kvavt) med grannens hund Tassie. Roligaste hunden. Blir galet sugen på en egen vovve. Och på en drös andra djur.
Stefan har varit på fotbollsmatch nu på kvällen och vi fick finbesök av vår fina granne Maria. Sån lycka att ha en så bra person i granngården. Stella älskar henne, det märks tydligt. I går var Maria barnvakt för första gången, en timme från det att jag åkte på invigning till Stefan kom hem. Hade så klart gått hur bra som helst. I kväll drack vi kaffe och hängde på altanen medan Stella gungade i sin nya gunga. Gullungen tjöt av skratt. Så gunga kommer det att bli en hel del framöver.
Nu ska jag ta tag i allt det jag inte hinner med dagtid. Sen väntar sängen med en god bok. Måste vara pigg i morgon på näst sista babysimmet. Det är så kul! Och sen är det visst helg igen. Ser fram emot att brorsan och Ida kommer hem. Blir en hel del häng med dem.
Efter denna happening drog mamma och jag ner på stan. Kände mig som teenager igen, och det får man ju känna ibland, eftersom mamma köpte en helt adorable rosa linneklänning till mig på Solveigs. Snordyr var den och satt så fint. Kommer att få vara med mycket i sommar. Det är jag säker på. När jag var på väg hem till min fina familj ringde Bettan och bjöd in mig på en kopp kaffe i Färnäs. Attans så trevligt vi hade. Babblade, skrattade och planerade. Bettan och co ska sjunga på Stellas dop i sommar och de är så duktiga. Vi lyssnade på låtar och har nu bestämt dem. Kommer att bli så vackert! Kände mig fulladdad med energi när jag kom hem glad i hågen.
I dag vaknade vi först vid kvart över sju. Jag lyfte Tellan till min säng för lite mys. Där somnade vi och steg inte upp förrän nio. Så skönt! Vid lunch kom mamma/mormor för lite häng med sina tjejer. Vi tog en skön, svettig promenad (för det var sjukt kvavt) med grannens hund Tassie. Roligaste hunden. Blir galet sugen på en egen vovve. Och på en drös andra djur.
Stefan har varit på fotbollsmatch nu på kvällen och vi fick finbesök av vår fina granne Maria. Sån lycka att ha en så bra person i granngården. Stella älskar henne, det märks tydligt. I går var Maria barnvakt för första gången, en timme från det att jag åkte på invigning till Stefan kom hem. Hade så klart gått hur bra som helst. I kväll drack vi kaffe och hängde på altanen medan Stella gungade i sin nya gunga. Gullungen tjöt av skratt. Så gunga kommer det att bli en hel del framöver.
Nu ska jag ta tag i allt det jag inte hinner med dagtid. Sen väntar sängen med en god bok. Måste vara pigg i morgon på näst sista babysimmet. Det är så kul! Och sen är det visst helg igen. Ser fram emot att brorsan och Ida kommer hem. Blir en hel del häng med dem.
Frukostplock
Jag har varit lite bekväm... och låtit Stella få flaskan till frukost istället för gröt eller plock medan jag äter. I dag tänkte jag om; att hon skulle få en ostmacka med gurka i små, små bitar. Här är resultatet:
Gullungen blev alldeles till sig och lyfte tallriken med plocket och försökte äta på den. De här bilderna togs precis när hon fick tallriken. Så här är statusen nu, en kvart senare: Det mesta åkte ner på golvet. Resten är utkletat på matstolen, på pyjamasen och så klart på henne själv. Eftersom hon håller på och lär sig dricka vatten i pipmugg samtidigt fäster mackbitarna extra bra. Nu är det dags för sanering.
Gullungen blev alldeles till sig och lyfte tallriken med plocket och försökte äta på den. De här bilderna togs precis när hon fick tallriken. Så här är statusen nu, en kvart senare: Det mesta åkte ner på golvet. Resten är utkletat på matstolen, på pyjamasen och så klart på henne själv. Eftersom hon håller på och lär sig dricka vatten i pipmugg samtidigt fäster mackbitarna extra bra. Nu är det dags för sanering.
onsdag, maj 19, 2010
Bildkavalkad.
Ligger nyduschad i rena lakan i sängen och har en lugn förmiddag. Stella sover vagn och jag tar mig tid att göra nada. Det behöver man ibland!
Sen sist har jag varit på galet trevlig tjejfest. Dagen efter höll jag på att få en ny katt. En söt mager kattpojke bodde på vår altan ett dygn och mitt blödiga jag var en minut från att ta in honom när vi gick på promenad. Katten gick typ fot i ett par kilometer men blev kvar i ett stall en bit från där vi bor. Hoppas han har det bra. Måndagen var jag så trött, så trött så det blev mest mys med Stella. I går kom krafterna tillbaka och jag jobbade massor på förmiddagen medan hjärtat sov. Sen drog vi till Orsa och träffade Emelie. Vi skulle till Stackmora trädgård men svängde in till Ullis och där blev vi kvar. Nu är det bestämt att den här morsan ska upp i sadeln igen och jag längtar. Hästar och ridning har varit en stor del av mitt liv tidigare och jag funderar på att ta upp det igen. Får se om jag får blodad tand när jag sitter upp på min favvis Rondo på söndag. Nån som har en trevlig, pålitlig häst i Moraområdet som behöver hjälp en eller ett par gånger i veckan?
Efter Orsatrippen i går fick jag ett ryck och färgsorterade dressingroomet. Sånt mår jag så bra av! Att ha ordning. Det mår man bra av. Stefan och jag brukar konstatera att det är en väldans tur att vi är så lika på det sättet, båda är galna i att städa. För hur många killar ser själva att det behöver städas och drar igång dammsugaren när sambon inte är hemma? Stefan är dammsugningsansvarig hemma och det passar honom perfekt. Blir väl en fem, sex gånger i veckan han tar fram den. Precis i min smak. Själv är jag torkningsberoende och ses ofta med en trasa i handen. Och badrumsstädning, där är jag lite hysterisk. Blir två, tre gånger i veckan. Vi städar nog väldigt mycket, för vi gillar att ha det städat och rent.
I dag, på Stellas sjumånadersdag, vaknade jag av att en lastbil brummade upp på gården. Den hade sex pallar marksten med sig som skulle lastas av. Snart ska de läggas ut och jag längtar - kommer att bli så snyggt. Nu ska jag mysa med bebben innan jag ska iväg på invigningen av den nya bowlinghallen i Mora. Ska bli kul att träffa lite folk. Träffar upp mina kollegor där för lite mingel.
Bjuder på en bildkavalkad från de senaste dagarna. Har bilderna från tjejbalunsen på andra kameran och just nu orkar jag inte hämta den.
Stella på babysim.
Efter babysimmet i fredags kom fina Malin och Linus förbi och överraskade oss, vilket vi blev väldigt glada för. De väntar en bebis i början av oktober och det är så spännande!
Fredag kväll hade vi grill- och spelkväll. Grabbarna Jimmy, Per och Stefan.
Jag och vår favvis Hans. Det var ett fantastiskt sken på altanen den kvällen med spotlightsen som bröt av mot dimman utanför.
Stella har fått en ny keps. Och en ny gunga att ha på altanen. I bakgrunden ses vårt så himla snygga altanräcke som äntligen kommit på plats. Det ska bli vitt som resten av huset och då blir det ännu snyggare.
Sen sist har jag varit på galet trevlig tjejfest. Dagen efter höll jag på att få en ny katt. En söt mager kattpojke bodde på vår altan ett dygn och mitt blödiga jag var en minut från att ta in honom när vi gick på promenad. Katten gick typ fot i ett par kilometer men blev kvar i ett stall en bit från där vi bor. Hoppas han har det bra. Måndagen var jag så trött, så trött så det blev mest mys med Stella. I går kom krafterna tillbaka och jag jobbade massor på förmiddagen medan hjärtat sov. Sen drog vi till Orsa och träffade Emelie. Vi skulle till Stackmora trädgård men svängde in till Ullis och där blev vi kvar. Nu är det bestämt att den här morsan ska upp i sadeln igen och jag längtar. Hästar och ridning har varit en stor del av mitt liv tidigare och jag funderar på att ta upp det igen. Får se om jag får blodad tand när jag sitter upp på min favvis Rondo på söndag. Nån som har en trevlig, pålitlig häst i Moraområdet som behöver hjälp en eller ett par gånger i veckan?
Efter Orsatrippen i går fick jag ett ryck och färgsorterade dressingroomet. Sånt mår jag så bra av! Att ha ordning. Det mår man bra av. Stefan och jag brukar konstatera att det är en väldans tur att vi är så lika på det sättet, båda är galna i att städa. För hur många killar ser själva att det behöver städas och drar igång dammsugaren när sambon inte är hemma? Stefan är dammsugningsansvarig hemma och det passar honom perfekt. Blir väl en fem, sex gånger i veckan han tar fram den. Precis i min smak. Själv är jag torkningsberoende och ses ofta med en trasa i handen. Och badrumsstädning, där är jag lite hysterisk. Blir två, tre gånger i veckan. Vi städar nog väldigt mycket, för vi gillar att ha det städat och rent.
I dag, på Stellas sjumånadersdag, vaknade jag av att en lastbil brummade upp på gården. Den hade sex pallar marksten med sig som skulle lastas av. Snart ska de läggas ut och jag längtar - kommer att bli så snyggt. Nu ska jag mysa med bebben innan jag ska iväg på invigningen av den nya bowlinghallen i Mora. Ska bli kul att träffa lite folk. Träffar upp mina kollegor där för lite mingel.
Bjuder på en bildkavalkad från de senaste dagarna. Har bilderna från tjejbalunsen på andra kameran och just nu orkar jag inte hämta den.
Stella på babysim.
Efter babysimmet i fredags kom fina Malin och Linus förbi och överraskade oss, vilket vi blev väldigt glada för. De väntar en bebis i början av oktober och det är så spännande!
Fredag kväll hade vi grill- och spelkväll. Grabbarna Jimmy, Per och Stefan.
Jag och vår favvis Hans. Det var ett fantastiskt sken på altanen den kvällen med spotlightsen som bröt av mot dimman utanför.
Stella har fått en ny keps. Och en ny gunga att ha på altanen. I bakgrunden ses vårt så himla snygga altanräcke som äntligen kommit på plats. Det ska bli vitt som resten av huset och då blir det ännu snyggare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)