Back in business

Senare, när jag orkar, ska jag ta och sammanfatta förra helgen som var av absoluta världsklass. Hade så roligt, hela helgen lång.

Det har varit stiltje härinne och det har sina förklaringar. En av dem kom smygande i söndags. Stefan låg hela dagen i någon slags magsjuka. Han var helt utslagen. Låg över soffan på mage och fattade inte att vi var i närheten, jag och Stella. Jag började också att känna mig konstig och i måndags var jag liksom orkeslös och slö. Så i går morse slog den till med full kraft; den värsta magsjukan i mannaminne. Det började tidigt på morgonen och när Stella vaknade vi åttasnåret fick jag lov att ringa hem pappan eftersom skyttetrafiken mellan sängen och badrummet hade börjat. Sen minns jag inte så mycket mer av dagen mer än att jag låg i fosterställning på det italienska kaklet i badrummet och skakade. Fy farao alltså. Tillbringade dagen i ett mörklagt sovrum och på toaletten. Först framåt kvällen, när Stella skulle sova orkade jag gå ner. Mest för att jag frös så att jag skakade så Stefan fick elda i kaminen till bastuvärme och bäddade ner mig med filt och täcke i soffan. Hade nog feber, men hade ingen termometer att ta med eftersom vi förbrukat den i Stellas stjärt. Jag var så törstig att jag övervägde att gå ner till älven och slänga mig i med munnen öppen. Men allt jag drack kom upp illa kvickt. Först framåt niotiden fick jag behålla lite avslagen cola. Och som jag behövde det. Orkade knappt resa mig. När ytterligare en timme gått och jag fick behålla vätskan satte jag i mig lite isglass och sorbet, som var det enda jag kunde tänka mig att äta.

I morse vaknade jag kraftigt medtagen av gårdagen och dessutom med fortsatt ont i magen och frossa. Stefan fick vara hemma i dag med medan jag sov till ett. Då äntligen började jag känna mig som mig själv igen och har sedan dess hållit mig vaken och symptomfri. Har ätit en rostmacka och söt, fet yoghurt, livsmedel jag aldrig skulle äta annars men nu behövde jag något snällt mot magen utan fibrer och med mycket energi.

Det absolut värsta med den härjande magsjukan var att jag inte fick kramas, pussas och gosa med mitt lilla hjärta. Kändes onödigt att vara henne alltför nära på grund av smittorisken. Har fått nöja mig med att prata med henne och snusat henne lite i håret. Gjorde så ont i mammahjärtat när hon i går sträckte sig efter mig och jag inte kunde ta henne. Lillhjärtat. Det ska jag ta igen ikväll. Jisses vad det ska mysas. Än så länge verkar hon ha klarat sig helt från mamman och pappans magsjuka. Hoppas innerligt att det förblir så.

Nu ska jag njuta av se Stefan kocka i köket. De händer sannerligen inte ofta men i dag får han göra sin paradrätt: pannkaka. Jag behöver energi och det är enda anledningen till att jag äter pannkaka, som jag anser är en efterrätt. Snabba kolhydrater, socker och fett - dålig kombo. Men nu behöver jag ta igen energi och då ska jag njuta i fulla drag av pannkisarna.

Utnämner...

... er till kanske världens tråkigaste bloggläsare. Det har varit ruskigt snålt med kommentarer. Trist!

Vilken dessert!

Det har inte blivit så värst mycket sött för min del de senaste månaderna. Sen den 6 januari, då jag drog igång projekt "bli av med graviditetskilona", kan jag räkna tillfällena på en hand så jag ätit något sött som i godis och efterrätter. Och well, det har gett resultat (tillsammans med Cambridge, övergången till GI-aktig mat och många långa svettiga promenader). I tisdags provade jag ett par av de minsta jeansen, storlek 27 med hög midja. Satt som ett smäck. I´m in! Nu kommer jag i alla kläder i garderoben. Känner dock att jag måste kontakta min PT och boka tid så att jag blir lite mer fast också.

Hur som helst. I kväll gjorde jag en dessert som var så god att jag redan längtar till nästa gång. Bästa av allt är att den är i dessertmått mätta nyttig och superenkel: Ananascarpaccio med svartpeppar och vaniljmascarpone. Det här kan jag verkligen rekommendera! Skär bort skalet på en färsk ananas och skiva i tunna, mycket tunna skivor. Jag använde mandolinen, en mycket bra investering som man får lövtunna skivor av. Sen la jag upp skivorna på ett fat och körde ett varv med svartpepparkvarnen. Jag blandade mascarpone (italiensk färskost) med en gnutta florsocker samt riktigt vaniljsocker (alltså ett svart, med vaniljfrön). Serverade vaniljmascarponen som en boll på ananasen. Herrejösses så gott!



Svartpeppar i en dessert? Kanske någon nu tänker. Men just det peppriga mot den söta ananasen och den syrliga mascarponen var så klockren.

Förutom jag och Stefan så avnjöts denna dessert även av mina föräldrar som jag bjöd på mat i dag. Till varmrätt blev det Chicken Tikka Masala, som jag lagade för nån månad sen. Fick lov att bjussa mitt Indienresesällskap på det. Och jo, de gillade det.

I övrigt har dagen bestått av en skön promenad, kan inte vara utan dem numera. Vid lunchtid checkade Stefan ut från veckans arbetsvecka för att komma hem och ta hand om Stella medan jag gav mig ut på fotouppdrag. På eftermiddagen möttes vi upp på BVC där det var föräldragrupp och denna gång var det pappor och barn som skulle vara där. Men vi mammor satt och kacklade i väntrummet och hade trevligt.

Dagens skratt fick jag när jag var hemma hos mamma och pappa i dag och hittade ett gammalt fotoalbum från när tjejerna och jag var i Bryssel och slog klackarna i taket för numer rätt många år sedan. Det är så roligt att hitta gamla bilder! Nu ska jag gå igenom päronens förråd i jakt på fler.

Dags att knoppa. I morgon ska jag jobba, känn på den. Min vikarie är sjuk så jag ska vikariera för henne. Vicka för min vikarie alltså. Ska bli kul faktiskt. Och sen är det skön, rolig helg. Livet leker!

Och så lite mat

Veckans mat so far då. Har kokat soppa på en spik fram till i går kväll då jag kom iväg till affären. Älskar utmaningen det är att hitta på något av få ingredienser och laga av det som finns i kyl, frys och skafferi.

I måndags blev det brässerad fänkål med kallrökt lax. Fänkål är ju rätt speciell i smaken. Lite anisaktig sådär och hemskt god. Speciellt till fisk och skaldjur. Brässeringen gick till så att jag skivade två fänkålsstånd och en purjolök fint på mandolinen. Tillsammans med några klyftor fint skivade vitlökar så fräste jag de hastigt i en gryta och slog på grönsaksbuljong och vitt vin, precis så det täckte. Sen fick det småputtra i kanske en kvart, till lagom tuggmotstånd innan jag pressade över citronsalt och citroncest. Hade en mycken liten skvätt grädde i också samt salt och peppar. Serverade med kallrökt lax i rullar. Gott!



I går kom jag hem sent och var riktigt trött efter bebisdejt, promenad och uträttande av ärenden. Men vem säger att snabbmat måste vara tråkig. Jag rullade in sparris i parmaskinka och grillade snabbt. Gjorde en sallad på ärtskott, gröna salladsblad, smörstekta färska champinjoner, skivad rödlök och soltorkade tomater och la sparrisknyttena överst. Ringlade på en god olivolja, krämig balsamvinäger, rostade pinjenötter och hyvlad parmesan. Fräscht!



Och så i dag då. Köpte blomkål, mest för att det var länge sen. Stefan rynkade på näsan, i vanlig ordning, när han såg dagens huvudingrediens. Men när jag kokat blomkålen i hönsbuljong med schalottenlök, hällt av, mixat, hällt på en skvätt grädde och creme fraiche och kryddat med hackad persilja, salt och nymalen svartpeppar så knorrade han inte - det kan jag säga. Gjorde några slags järpar till genom att blanda nötfärs med ett ägg, sambal, pressad vitlök och lite riven västerbottenost som jag grillade i favoritgrillen. Serverade med en sallad på babyspenat och pinjenötter (som jag har färdigrostade i en burk för att de hottar upp vilken sallad som helst).



I morgon åker vi till Indien igen. Jag ÄLSKAR det indiska köket.

Leva med längtan

I hela mitt liv har jag levt mycket på längtan. Efter händelser, personer, saker - you name it! Att leva med längtan är underbart. Det gör allt så mycket roligare. Sen jag fick barn har dock livet med längtan fått en helt ny innebörd. Nu längtar jag hela tiden. På kvällen längtar jag efter att Stella ska vakna på morgonen. Att höra hennes gurgel och "snackande" från spjälsängen, att titta ner i den och mötas av ett ansikte som spricker upp i det största leendet och att ta henne med mig till sängen för vårt morgonmys tillsammans - det är L Y C K AN i livet. Sen fortsätter längtet hela dagen lång. När vi ätet frukost och lekt längtar jag efter att gå ut och gå och så fortsätter det hela dagen lång. Jag blir så lycklig av min älskade Stella.

Dagen har verkligen varit med guldkant. Detta väder alltså. Jag saknar ord. Efter sedvanligt morgonmys gick jag ut i solen i två sköna timmar. Efter att vi båda ätit lunch gick vi ut igen. Denna gång fick Stjärnan dingla i en bärsele på min mage. Och så kul hon tyckte det var! Skrattade, pratade och gurglade hela tiden. Vi gick en sväng och hälsade på goda grannar.






Väl hemma igen efter eftermiddagsmål gick vi ut på den tredje promenaden för dagen men då fick Stella sova i vagnen igen. Så friskluft är något vi fått massor av. Vilket märktes på oss båda. Stella somnade som en klubbad säl mycket tidigare än vanligt och jag har varit så där mysigt mosig man blir av överdosering av friskluft. Underbart!

Vid middagen var Stella i sitt esse. Hon vill ju som vanligt vara i centrum så hon fick sitta på bordet. Det sägs ju att det finaste man har, det sätter man på bordet. Roligt att hon vid så tidig ålder kan sitta själv i korta stunder. Sötnosen!







Nu på kvällen fick mitt lilla hjärta vara med på hockeykväll med sin pappa och Hasse medan jag själv gick på möte. Det handlade om att bilda en ekonomisk förening för att kunna starta en friskola och kooperativt dagis i byn. Det var kul, men tog lång tid. Så lång tid att man blev så där fnittrig. Skrattade gott åt att jag och grannen Patricia såg exakt likadana ut. Vi hade likadana cremerosa tunikor från H&M, vitt linne under, svarta leggings och ljusbruna stövlar. Som pricken över i:et hade båda dunjackor med pälskrage och dessutom är båda ljusblonda. Haha.

För att avsluta där jag började så har jag galet med längt efter lördagens tjejmiddag. I princip samma uppställning som i lördags men kompletterade med Karin och Matilda. Mat, vin, schlager, Singstar och massa babbel. Galet vad trevligt det ska bli!

Bästa barnvakten

Av någon anledning så har jag fått vansinnigt svårt att sova på nätterna. Svårt att somna in och så vaknar jag lätt, vilket typ aldrig händer annars. Själva insomningssvårigheten kan ha å göra med att jag har en sambo som snarkar och pratar i sömnen och gärna lägger sig typ på mig. Sen har jag ju två yrväder till katter. Är Ramses inne så kör han och Isis nån slags katt- och råttalek runt hela huset och allra helst i sovrummet. Är Ramses inte inne så ägnar Isis istället all sin uppmärksamhet åt mig och bokstavligen klättrar runt mig för att få lite kel. Vänder jag sida flyttar hon efter och dessutom låter hon som en maskin när hon kurrar. Inte det lättaste att sova. Nåja, i morse tyckte jag att Stella vaknade lite väl tidigt (08.15, ja jag är bortskämd). Eftersom lillfröken inte är hungrig när hon vaknar (trots att hon inte ätit sen 20.30 kvällen före) utan hellre vill ligga och mysa och busa så flyttade jag över henne till min säng eftersom jag var så urbota trött. Då var Isis inte lika jobbig längre utan la sig hos oss och lät Stella klappa lite på henne och dra henne lite i öron och päls. Eftersom hon låter så sövande och har en ängels tålamod så somnade jag om och så även Stella. Vaknade en timme senare av telefonen. Så skönt med lite sovis!

I dag blir det bebisdejt i Östnor. Promenad it is. Klarar inte en dag utan promenad. Så skönt!

Vår bästa tid är nu

Får nypa mig själv i armen varje morgon känns det som. För kan man ha det bättre än att varje dag få tillbringa varje sekund men min älskade dotter. När det dessutom är sånt fantastiskt välgörande väder blir jag lätt överväldigad. Det är så skönt att jag inte vill vara inne en sekund. I förmiddags var vi ute på en riktigt långpromenad, gick över milen och det är ju så skönt så det är inte klokt.

I går fick jag ta igen mig efter morsor på stan-kvällen. Eller vad vi nu ska kalla det (det var bara Tin och jag som var morsor i den konstellation som gick ut). Hade supertrevlig förfest hos Carro. Åkte sedan ner i god tid, för en gångs skull men fick ändå stå ett tag i kö. Väl inne i Vasaloppstältet var det glatt. Vid halv ett fick jag dock ett akut hemlängtansug och plockade ut jackan innan resten skulle hem och slåss om taxibilar. Sprang i högklackade pumps till vinterkylan till taxi. Det måste ha varit en syn. Inte minst när jag slog på en fällknivsvurpa på en isfläck och landade på höften. Ajaj. Nåja, var hemma tio över ett och Stefan var mäkta imponerad. Annars är jag inte känd för att banga efterfester, direkt.

Glömde dessvärre kameran hemma men på Carros blogg finns finfina bilder på kalaspinglorna som var ute i lördags. Det är jag och dark beautys, kan vi konstatera. Nåja, det verkar vara lika kul att vara brunett som blondin. Hur konstigt det än kan låta. Vi hade så trevligt i lördags att vi ska göra om det hela inom snar framtid, då ansluter även finaste Karin från Sthlm som jag saknade ute i lördags.

I går var det en lugn och skön dag. Stella var i sitt esse. Det bästa hon vet just nu är att ligga nakenfis i sitt gym framför kaminen. Vi kan sitta och titta på henne i timmar.





Nu sover stjärnan i vagnen på altanen och jag väntar hem sambon. Känner för en riktig myskväll med film under filt. Orkar verkligen inte åka och handla så i dag gäller det att experimentera med det sin finns hemma. Jag behöver verkligen åka och storhandla!

Alla som är inne på GI-banan som jag kanske, precis som jag, tycker att det är frukosten som är lite krånglig eftersom en klassisk frukost gärna innehåller mycket kolhydrater som bröd, gröt eller flingor. Det går dock att göra fantastiskt goda och mättande GI-frukostar som inte tar längre tid än en macka att göra. Ägg är oumbärliga på morgonen. I favoritväg är det just nu jämt lopp mellan en omelett med feta- eller getost som serveras med en babyspenatsallad eller en krämig äggröra med tillbehör. Godaste äggröran får man av två ägg och en redig matsked lättcreme fraiche som rörs ihop med flingsalt och nymalen svartpeppar. Hemligheten att få den god och krämig är att tillreda den hastigt i stekpannan. I med lite smör och häll sedan i smeten och rör ständigt med smörkniv i trä så att röran precis stannar. Då är den klar. Det tar max en minut. Kan serveras med olika grönsaker eller till exempel rökt skinka. I morse åt jag med en halv skivad avokado och halverade körbärstomater. Såååå gott!




I lördags blev det en enkel lördagsmiddag eftersom jag skulle i väg. Lindade in kycklingfiléer i parmaskinka och grillade dem i Jamie Oliver-grillen. Sen fick de gå färdiga i ugnen på 150 grader till innertemperatur 70 grader. Gjorde en rosépepparsås till. Kyckling och rosépeppar passar väldigt bra tillsammans. Mortlade en dryg matsked rosépeppar och stekte med två finhackade schalottenlökar och dito vitlöksklyftor. Slog på konjak och flamberade och sen i med kycklingfond, tomatpuré och dijonsenap. Sen i med grädde och så fick det puttra några minuter. Serverade med pressad potatis och en fräsch grönsallad.